
Jag kommer åtminstone köra med assembler till mina större projekt. Det var detta problem som gav mig tillräckligt med motivation att börja lära mig asm ordentligt.
Visst, det går att göra det mesta i MikroBasic, men i större koder (mina brukar vara runt 400-700 rader) så blir det tillslut så mycket specialknep att det blir skumma bieffekter. Önskar att det inte var så, men tyvärr...
De största fördelarna som jag ser med språkbytet:
*Man får bättre koll på vad som *egentligen* händer.
*Kraftfullare.
*MPLAB-IDE är gratis!
*Sparar minne på PIC-kretsen. (Ska jämföra ordentligt sedan.)
Sedan är det en intressant utmaning att byta språk.
När jag kört med MikroBasic så har jag i princip aldrig använt de inbygda rutinerna, så jag har ändå kunnat lära mig ordentligt hur en PIC fungerar. Det finns ju de här som säger att man måste lära sig assembler för att förstå det, men då jämför man nog med om man bara skulle ha använt MikroBasic's egna rutiner. Annars är det ju ett krav att kunna PIC'en ordentligt för att göra lite mer avancerade grejjer. Det märks tydligt nu att jag får mycket "gratis" iochmed sättet jag programmerat MikroBasic. Det jag däremot måste lära mig ordentligt är asm-instruktionerna.
Tillbaka till databladet alltså.

Till slut några ord till mina MikroBasic-vänner:
Jag kommer inte sluta med MikroBasic totalt. Det är ett för roligt språk för att jag ska kunna låta bli.
