Utgångstransformator igen

[dieselanka]

Har sett att det finns ett antal trådar på forumet om utgångstransformatorer för rörförstärkare som slutat utan resultat, undrar jag om någon fullföljt och byggt sådana?
Jag själv byggde på 90-talet, efter mycket forskande, väldigt lyckade 30W och en 60W- slutsteg med egenlindade (lättlindade) transformatorer.

Använde EI84/43 med 0,35mm till den lilla och M102b med 140 isolerade blad 0,35mm kärna till den stora. 43mm enkelkammarbobbin och M102b enkelfack bobbin till den stora.
Att jag använde M- kärna berodde på att lindningsutrymmet är bredare och lägre än motsvarande EI-typ. Visserligen dyrare kärnmaterial, men gjorde lindningen enklare.

Gjorde många försök med typ ”engelska lindningstyper” med ”interleaved” lindningar och seriekopplade primärer & parallellkopplade sekundärer. Fanns även publicerade lindningsrecept i tidningar och böcker om detta.
Problemet var att allt verkade gjort för klass-A! Att linda t.ex. ena anodhalvorna i var sin kammare (tror RT publiverade en sån) med ett par-tre blandade sekundärer i parallell, visade sig vara en katastrof i klass-AB, då anodhalvorna inte kopplade mellan varann och visade mycket stor läckinduktans mellan primärhalvorna. Hög distorsion i klass AB
Inte ens Telefunken hade publiserat en AB-trafo i sin ”Laborbuch”, utan gjort samma 2 kammarlösning.

Så länge järnet i kärnan kopplar vid låga frekvenser fungerar det, men blir hög distorsion & switchdidtorsion på höga frekvenser då järnet inte är aktivt. Järnet slutar att vara ”aktivt” vid några kilohertz och lindningspaketet fungerar som en ”lufttrafo” utan kärna vid höga frekvenser. Har ingen betydelse hur fint, oorienterat och tunna bleck du har i stora utgångstrafos. Endast järnpulverkärnor funkar där, men Al- värdet blir för litet för basen, så ingen lösning.

Vid exemplvis 10KHz kan du plocka ut varenda plåt i kärnan och transformatorn fungerar fortfarande!
Det är därför så viktigt att kopplingen och läckinduktansen mellan primärhalvorna är prioriterad.

Amerikanarna däremot hade uppmärksammat problemet med klass-AB/switchdistorsion och alltid lagt primärhalvorna tätt ihop.
I en Dynaco MkIII-trafo har man t.o.m. dubbla parallellkopplade hela primärer där 2 av primärhalvorna ligger tätt ihop med sina g2 & mittutag i mitten av lindningen. Sekundärerna är sen 2 bifilärlindade parallellkopplade lager på var sin sida (2 i serie för 4 Ohm, 3 för 8 och alla 4 för 16)
Utanför dessa sekundärerna ligger sen de återstående parallellkopplade kompletta primärhalvorna växelvis ena och andra primärhalvan.

På den lilla EI84-trafon gick det att förenkla och reducera lindningen till 2 lager (0,7mm) sekundär (på 6 Ohm), sen hela primärlindningen (8 lager 0,0224 tror jag) med sina uttag i en följd och 2 lager sekundär ytterst, parallellt med den andra.
Även M102b-trafon gick med något grövre tråd att linda på samma sätt genom att lindningsutrymmet är bredare, så bägge transformatorerna gick upp till 60KHz och fungerar i AB med låg dist i diskanten. De 2 lindningarna mellan g2-mitt-g2 (25-0-25% på EI84) går att skifta med varann för något lägre läckinduktans. Med modern tråd och noggrann trådföring kan man linda primärlagren turn-by-turn utan pappersmellanlägg för att få minimal höjd på lindningen.
kapacitanserna har ingen påverkan vid triod eller UL-koppling. Ren pentodkoppling har jag inte provat.

Att det inte blir full symmetri och balans/samma resistans mellan primärhalvorna har ingen betydelse, utan det är läckinduktansen mellan primärhalvorna är avgörande.

Finn det intresse för den här tråden, som avser att några medlemmar med lindningsmöjligheter ska kunna få fram fungerande trafos, kan jag återkomma i senare inlägg med exakta tråddimensioner och varv/ lager m.m.

Jag har inget EI84-035 järn kvar men mycket M102 & M102b-bobbiber och täckkåpor kvar.

Johan

[rvl]

Det syns att du har snöat satt dig in i ämnet.

[SeniorLemuren]

Lite nyfiken på vad en M-kärna är? På Wikipedia kan man läsa att : C-kärnan är vanligt förekommande hos till exempel utgångstransformatorer för rörförstärkare då den har minst läckage av alla kärntyper.

[dieselanka]

M-kärna heter Mantelkern på tyska. Du hittar det på Wiki
En fantastiskt bra serie kärnor med litet magntiskt läckage då den är sluten.
Finns en 0,1mm luftspalt på mittbenet som man trär in när man bladar.

Kan bladas alla åt ett håll om man vill ha en liten luftspalt så den tål lite offset DC
Annars växelvis en eller fler åt vart annat håll.

[dieselanka]

Det var sjutton vad man rensat i google. M-kärnor var mycket vanligt i Tyskland för ett antal år sen.
Flera HiEnd-tyskar använder fortfarande M-kärnor till sina utgångstrafos. Tror japanska Tango också använde en kvadratisk kärna i sina berömda trafos.

Här är tillverkaren Erich Grau Stanzwek AG som mina M102 bleck kommer ifrån
https://www.grau-stanzwerk.de/d/produkt ... bleche.php

HiEnd tillverkare av förstärkare med/och utgångstrafos med M-kärna
https://www.mueller-rondo.com/eng/produ ... nsformers/

IMG_3431.png

[petertub]

Har du planer på att tillverka t.ex. dynaco kloner ( eller kan bidra till spec för en trafotillverkare att linda )? Det finns
en marknad om än liten då det kostar massor att ta dessa från usa.

[grym]

en fundering jag har haft är hur ringkärnetrafos hadde funkat i audioområdena ?

[HUGGBÄVERN]

Toroider finns för audiobruk. Just nu har jag intagit horisontalläge och ids inte stiga upp och ta fram info.

Generellt, finns det ju flera företag i vårt närområde som tillhandahåller transformatorer. FragJan och Roehrentechnik i Tyskland, Ural-Tone i Finland och någon firma i Polen och någon i Italien är bara några. Och givetvis Sowter i England.

Dessa tillhandahåller sortiment av trafar till olika rör i pushpull och singel end.

Jag har handlat småtrafar (SE och några PP) från hela världen medan stora (effekt) från Hammond, EdcorUSA och från en numera avsomnad firma i Asien -VT4C.
Ska man till USA ska man se till att ha en rymlig resväska med plats för en hel del järn - fast och flytande.

Att linda själv ligger inte för mig. Däremot har jag beställt speciallindade nättrafar i det förgångna från Svebry - lite klumpiga men fullt OK och hade idag gärna plockat hem ett par specialare till.

[dieselanka]

Har ingen tanke på att tillverka kloner. Alltför koplicerat och det var därför jag labbade fram egna som var enklare att linda och utan mellanpapper i primärerna. Dynaco A421 MkIII trafon är ett mästerverk i kreativitet och hantverkskunskap. De transformatortillverkarna som finns i Sverige kan helt enkelt inte tillverka dessa. Jag har försökt hos ett par av dom. Om nu någon mot förmodan kunde, så skulle dom kosta många gånger mer än de amerikanska klonerna (om det nu är exakta kloner?)

Här är ett lindnings-shema: Det kan ses som en genomskärning. Ohm-talet på utgångarna står i ringarna till vänster och 0:an till höger.
Skärmgalleruttagen ligger på 33% och är SG1 & SG2, A1 & A2 samt den röda för + 480V på de 2 KT88:orna. Det är alltså 2 kompletta primärlindningar i parallell på 2+4+4+2 lager på ungefär 184 varv/lager och 6 bifilära sekundärlindningar i parallell och sen i serie för de olika ohmtalen.

IMG_3443.jpeg

Min idé som jag gjorde var alltså att på den bredare M-kärne-bobbinen skippa den yttre parallella lindningen (nr1,2,3,4 & 13,14,15,16) öka trådtjockleken något på den återstående primärlindningen (5,6,7,8,9,10,11,12) och bara göra 2 sekundärlager innerst & ytterst i parallell och skippa 4 & 16 Ohm. beräknade för 6 Ohm i stället med en flackare effektkurva, då jag bara tog ut 50W från ett par 6550.
Då bobbinen och lindningsbredden är större blev höjden på den totala lindningen lägre och läckinduktansen inte mycket större än på den komplicerade dynacotrafon.

Den här slaktade bobbinen till trafon är kasserad pga primärtråden i ett par lager har kalvat ut vid vacuumimpregneringen på båda sidor och kortslutit mot kåpan och gått av på ena sidan. Syns på nån av bilderna. Ska det inte komma ut grön tråd på den gaveln. Bara de tjockare bifilärtrådarna ska komma ut där.
Gaveln med de gröna primärtrådarna som kommer ut (på andra gaveln) och är hopkopplade till de 5 anslutningar som ska anslutas till kopplingstrådar.

IMG_3442.jpeg

IMG_3434.jpeg

IMG_3437.jpeg

IMG_3436.jpeg

@grym Jo det görs toroider men det är svårt att få jämn spridning på tråden då insidans omkrets är kortare än yttre omkretsen.
En dubbel C med 2 bobbiner skulle funka, men man måste då göra 2 identiska spolar och parallellkoppla eller korskoppla alla lindningar på de 2 spolarna. Enda fördelen är att tjockleken och därmed läckinduktansen blir mindre när man delar trådarean mellan 2 spolar……

Johan

[alexanderson]

”engelska lindningstyper”

Amerikanarna däremot hade uppmärksammat problemet med klass-AB/switchdistorsion och alltid lagt primärhalvorna tätt ihop.
I en Dynaco MkIII-trafo har man t.o.m. dubbla parallellkopplade hela primärer där 2 av primärhalvorna ligger tätt ihop med sina g2 & mittutag i mitten av lindningen. Sekundärerna är sen 2 bifilärlindade parallellkopplade lager på var sin sida (2 i serie för 4 Ohm, 3 för 8 och alla 4 för 16)
Utanför dessa sekundärerna ligger sen de återstående parallellkopplade kompletta primärhalvorna växelvis ena och andra primärhalvan.

1. Det finns inget som heter "Engelska lindningstyper". Sektionslindning har använts av alla tillverkare, oavsett England eller något annat land.
2. Läs mitt inlägg från den 21 April 2022 i en tråd startad av c4marketing den 11 April 2022, där har jag publicerat hur Quad-II och Marantz-9 transformatorerna är uppbyggda. Två transformatorer av mycket hög kvalité.
Att Quad-II har de båda katodlindningarna tätt ihop är inte av någon slump.

[Bjaellerud]

Jag minns när jag lindade trnsformatorer till min första stereoförstärkare som jag byggde i förmoped ålder. 2 x 5 W.....
Lindningen tog mig ett helt vinterlov...
Resultatet, ja det lät, men kravet på mer effekt kom....

Nå vad jag tänkte bidra med är en artikel ur en jättegammal Radio& Television, där man lade fram teorier om varför utgångstrafon ger distorsion.
Radio& Television 1960 nummer 4
Tidningarna som genom tiderna har innehållit mycket om HiFi Stereo finns på https://www.aef.se/Amatortidningar/Radi ... ersikt.htm
Sen kom rörförstärkare utan transformator men för 800 Ohm högtalare..
Men kördes över av transistorstärkare utan transformator för lägre dist då.

Roysan

[SeniorLemuren]

M-kärna heter Mantelkern på tyska. Du hittar det på Wiki
En fantastiskt bra serie kärnor med litet magntiskt läckage då den är sluten.
Finns en 0,1mm luftspalt på mittbenet som man trär in när man bladar.

Kan bladas alla åt ett håll om man vill ha en liten luftspalt så den tål lite offset DC
Annars växelvis en eller fler åt vart annat håll.

Aha. Då vet jag. När jag jobbade som elektrolindare för 60 år sedan så lindade jag om många sådana. Fast vi benämnde även dessa som E-kärna. De var svåra att blada av speciellt om de var vacuumlackade. De vanligaste brukade ha 2-3 plåtar omväxlande vända.

[alexanderson]

Andra kärntyper är:
*C-kärna med två bobiner
*Dubbel C-kärna med en bobin.
Vanliga procenttal för skärmgalleruttag 33% = 1/3, 40%=2/5, 43%= 3/7. Även 20%, 25% och 50% förekommer, men är mindre vanliga.
Vilken transformator är bäst ringkärna eller EI kärna ? En EI-kärna kräver fler sektioner för att få samma läckinduktans som en ringkärna, på grund av att lindningsbredden är större i en ringkärna än i en EI-kärna.
Få kommersiella tillverkare använder ringkärna. En del använder C-kärna.
I en utgångstransformator finns det olika metoder att åstadkomma olika utgångsimpedanser. Dessa har olika för- och nackdelar.
En del tillverkare har en separat återkopplingslindning. Det är viktigt var i transformatorn som denna placeras.
Att distorsionen ökar i en klass AB rörförstärkare vid höga frekvenser har 4 orsaker:
* Fasvändarsteget imperfekt.
* Dåligt matchade utgångsrör
* Motkopplingen minskar vid höga frekvenser.
* Utgångstransformatorn dåligt konstruerad.

[alexanderson]

Finn det intresse för den här tråden, som avser att några medlemmar med lindningsmöjligheter ska kunna få fram fungerande trafos, kan jag återkomma i senare inlägg med exakta tråddimensioner och varv/ lager m.m.
Jag har inget EI84-035 järn kvar men mycket M102 & M102b-bobbiber och täckkåpor kvar.

Johan

Vilket är ditt syfte ???
1) att tillverka rörförstärkare ?
2) att sälja transformatorer till små tillverkare av rörförstärkare ?
3) att sälja transformatorer till hembyggare ?

[dieselanka]

Syftet med tråden är att donera högklassigt överblivet material till de som vill och kan linda sina utgångstrafos själva!
Det har varit flera trådar om detta förut, men inga trafos vart framställda troligen pga svårigheter att skaffa fram lämpliga bobbiner och järn i liten skala.