Mjukstart åt en toroidtransformator?

[rikkitikkitavi]

Ja, jag har delat EI men aldrig lyckats få ihop dem vettigt igen, med resultatet att tomgångströmmen dragit iväg efter ihoppackning.
Även om jag delat försiktigt. Dåkigt handlag kanske.

Luftgapet i en C kärna räknas u tiotals mikrometer. Om det är riktigt bra plåt får det signifikant påverkan på den effektiva permabilteten, men förr i tiden när det var sämre plåt även om den var "grain oriented" så var det inta lika kritiskt.
Toroiderna idag har fördelen att de är grain super oriented så magnetfältet verkligen följer bandet.

Nu för tiden lindar jag helst om en toroid om jag måste.
Ta bort ett par varv eller lägga till. Typ.

Fast jag skall göra en högspänningstrafo av min stora 3kVA. Lär gå åt polyestertejp då

[hcb]

Big boy energy.
En halv och en hel vridtrafo modell större. (Som storleksjämförelse så spänner jag utan problem från C till E i nästa oktav på en normal klaviatur.)

B6BFD22D-8817-45BC-BF64-789E8F73C599.jpeg

[rikkitikkitavi]

You say what?
Du vet vad man säger om stora händer och fötter?

Jsg har testkört dem genom att mata dem via min isolerade vridtrafo som mjukstart. Tomgångsström ca 0,1-0,2 ampere. Men jag har ingen isolationstrafo i övrigt i närheten i storlek. Har ngn 600VA toroid bara.

[DennisCA]

Ett 10ohm 50w effektmotstånd i serie med trafon, och ett vanligt industriellt tidrelä. Efter tillslag kortsluter reläutgången på tidreläet motståndet efter 2sec

Det räcker för att magnetisera trafon.

Jag sitter och provar skissa lite i kicad och provade denna lösningen där, jag började undra, varför 10 ohm? Räknade på det och fick 23A med ett sånt vid 230V, vilket är mera än en 16A säkring klarar. Fast kanske det klarar det en kort tid är poängen och 23A en kort tid är OK för att 16A uttag? Men hur är det om man sitter på en 10A säkring, borde man kanske öka motståndet till t.ex. 16 ohm för säkerhets skull?

[Nerre]

Jag vet att glasrörssäkringar på under 10 A klarar 2,1 gånger märkströmmen i upp till 30 minuter (det utgår man från vid överlastprov, man kopplar bort säkringen och lastar med 2,1 gånger märkströmmen i 30 minuter för att se hur varma grejerna blir).

Över 10 A är det lägre, men minns inte siffran. Tror det är 1,9 gånger märkströmmen i 30 minuter (men inte helt hundra, det är 10 år sen jag höll på med sånt där).

Så att köra säkringens dubbla ström i några sekunder borde inte vara nåt problem.

Med dvärgbrytare är det annorlunda, de brukar ha två typer av utlösning, en magnetisk som reagerar snabbt och en termisk som reagerar långsammare, men jag har dålig koll på siffrorna där.

Edit: Hittade faktiskt en gammal (från 2004 tror jag) artikel jag skrivit om bland annat säkringar.

IEC 60127 specar att säkringen ska hålla minst 60 minuter vid 150% av märkströmmen och lösa inom 30 minuter vid 210% av märkströmmen.

UL-säkringar å andra sidan måste lösa inom 2 minuter vid 200% av märkströmmen (därför kan en säkring aldrig uppfylla både IEC-krav och UL-krav, det var det min artikel bland annat handlade om). De måste t.o.m. lösa inom 1 timme vid 135% av märkströmmen. Och en säkring kan aldrig lösa inom 1 timme vid 125% samtidigt som den håller minst 60 minuter vid 150%.

[rikkitikkitavi]

23A på en 16A säkring är ca 50% överström.

En C-dvärgbrytare klarar 50% överström minst ca 50 sekunder om den följer EN60898, men den kan också dröja 10 min för att lösa.

Så oavsett standard så klarar säkringen en stund överström a 50%.

Sedan skall man betänka att det tar bara några perioder för magnetfältet att etableras i kärnan utan förkopplingsmotstånd.

Det tar såklart längre tid med ett förkopplingsmotstånd som begränsar strömmen. Men det är bara första perioden strömmen är maximal, för varje period om 20 ms minskar strömmen kraftigt.

Detta då utan att ta hänsyn till sekundärsidans last. Är det en större elektrolytbank så kan det ta lite tid att ladda denna. Du har ju en tidskonstant motsvarande motståndet på primären reflekterat till sekundärsidan motsvarande spänningsomsättningen och kondensatorbanken. Det går att simulera i LTSpice, det blir rätt ordentliga strömmar där som därmed går genom effektresistorn.
Man måste därför beakta effektresistorns impulstålighet också i vissa fall med stora elektrolyter på sekundärsidan. Fast med 10ohm, 50W bör man vara rätt säker.

[hcb]

Nu blev jag ju litet sugen på att se vad de här pjäserna drar. Tyvärr måste jag jobba i morgon (utlösta huvudsäkringar skulle ju onekligen frigöra litet tid) men jag skall se vad jag får tid till.

[DennisCA]

OK 10 ohm borde funka bra då. Jag började också fundera att vid hög belastning så sjunker väl spänningen också, iallafall en pytteliten stund, så strömmen borde också sjunka? Eller kanske det inte har nån märkbar effekt just här.

[rikkitikkitavi]

Vilken spänning menar du? Nätspänningen?

Om din trafo har en primärresistans på ett par ohm så får du ju en ganska hög ström som ger rätt högt spänningsfall.
En normal förimpedans i din elanläggning är 0,5-1ohm, så det betyder att du har inte längre 230VAC i ditt vägguttag utan kanske 160V eller så istället.

Det var det jag menade tidigare i tråden att ibland går det starta stora trafos utan mjukstart för att förimpedansen är så hög att den begränsar startströmmen. MEN om anläggningen skall uppfylla elsäkerhetskraven skall ju säkringen lösa ut inom en viss tid vid viss överström.

[DennisCA]

Nätspänningen jo

[DennisCA]

Lekt lite i kicad. Relä och effektmotstånd för startströmmen, sen r7s hållare för halogenlampor för begränsning, som kan förbikopplas om man vill. Separat säkring på variacen (mot borsten, om jag tolkat det rätt). Gällande DC tänkte jag en lampa kunde funka som motstånd för kondensatorn, så ser man då den har laddat ur.



Jag funderar även på om man borde ha en separat voltmeter för DC. Och kanske en ammeter på AC sidan, inte för att det är ställbart annat än genom att byta halogenlampans styrka, men så man har ett hum om vad hela grejen drar. Planen är alla analoga mätare också.

en annan sak jag funderar på, är om man borde göra om kopplingen vid reläet. Man kunde koppla ihop motståndet direkt med den inkommande linjen, så reläet kortsluter motståndet, istället för att koppla bort det helt. Jag tänker att annars kanske det blir ett kort avbrott då reläet switchar från motståndet.

[rikkitikkitavi]

En amperemeter är trevligt att ha, men sätt den i serie med säkringen på vridtrafons utgång.

Tänk på att om du lastar DC kan du bara ta ut ca 67% av vridtrafons strömkapacitet.

Skall du inte ha ett isolerat 230VAC uttag?
Med separat säkring.

[DennisCA]

Du menar direkt från isolationstrafon då? Det kan va bra å ha antar jag.

DC sidan borde kanske ha en säkring då som är speccad till hälften av vridtrafons kapacitet?

[rikkitikkitavi]

Ja, precis.
Fördelen med denna setupen är att din DC Out är galvaniskt isolerad.

Du kan ju sätta på en vanlig trafo också på vridtrafons utgång, så får du mer ström och lägre spänning. Ett grovreglerat DC/AC lågspänningsaggregat. Det ÄR användbart. Tro mig, jag har ett sådant.
Eller, det är en liten låda med en ringkärna på 300VA och kondingar med stickkontakt och polskruvar, så den fungerar som separat fast aggregat på ca +-40V också.
Med rätt kondensatorbank så är det nästan lika bra som vad som helst i stabbat DC aggregat.

Om du nu ändå skall bygga in allt i en låda som blir inni-helvetes-tung

[DennisCA]

Om jag förstår dig korrekt så med en passlig trafo menar du man grovt reglera ner (eller upp) spänningen typ 40V så man kan få mera ström vid lägre spänningsnivåer utan att belasta variacen lika hårt?