Gasventil, 200 bar
Det är så att jag fått tag i en gammal likriktarsvets som jag tänkte TIG:a med.
Ska göra en enkel extralåda som sätter på gasen innan strömmen kommer och låter gasen strömma en stund efter att man svetsat klart.
Jag såg en tråd med länk till en (forummedlems-?) sida som sålde magnetventiler. Hittar inte den tråden. Är det någon som vet vilken jag menar/har länk till sidan?
Ska göra en enkel extralåda som sätter på gasen innan strömmen kommer och låter gasen strömma en stund efter att man svetsat klart.
Jag såg en tråd med länk till en (forummedlems-?) sida som sålde magnetventiler. Hittar inte den tråden. Är det någon som vet vilken jag menar/har länk till sidan?
Tack för hjälpen hittils.
Jag förstår fortfarande inte det här med regulatorn på tuben. Min regulator är en ESAB och har endast en ratt på vilken skalan är märkt 5-10-15-20 liter/minut. Det måste ju vara en flödesregulator. Den har också en analog mätare som visar tubtrycket, vilket är drygt 200 bar när tuben är nyfylld.
Begränsar den här regulatorn förutom flödet även trycket, så att slangen till min stängda ventil inte med fylls med gas med flödet 10 liter/minut ända tills trycket är 200 bar?
Jag ser ju att ni skriver tryckregulator, men när min begränsar flödet undrar jag om det verkligen är samma typ av regulator vi menar.
Jag förstår fortfarande inte det här med regulatorn på tuben. Min regulator är en ESAB och har endast en ratt på vilken skalan är märkt 5-10-15-20 liter/minut. Det måste ju vara en flödesregulator. Den har också en analog mätare som visar tubtrycket, vilket är drygt 200 bar när tuben är nyfylld.
Begränsar den här regulatorn förutom flödet även trycket, så att slangen till min stängda ventil inte med fylls med gas med flödet 10 liter/minut ända tills trycket är 200 bar?
Jag ser ju att ni skriver tryckregulator, men när min begränsar flödet undrar jag om det verkligen är samma typ av regulator vi menar.
lugn, det är tryckregulator ändå
men med en annan skala
den skalan är gjord för icke tekniska personer, ehh, låter lite illa
men om man kollar i svetshandböckerna så sägs det att med si och så slang och munstycke i dom svetsförhålllandena så behövs det x liter per minut i flöde för att få bra svetsfog, då går den skalan att annvända
för om man ser hela slangpaketet som ett motstånd så för att få högre flöde behöver man högre stryck
har även sett tabeller där man kan få flöde för munstycke/slang i förhållande till trycket
personligen så är jag så snål att jag provsvetsar och ställer ner gasen tills det börjar märkas på svetsfogen och sedan ställer jag upp trycket aningen till, då gör man av med minst gas
men med en annan skala
den skalan är gjord för icke tekniska personer, ehh, låter lite illa
men om man kollar i svetshandböckerna så sägs det att med si och så slang och munstycke i dom svetsförhålllandena så behövs det x liter per minut i flöde för att få bra svetsfog, då går den skalan att annvända
för om man ser hela slangpaketet som ett motstånd så för att få högre flöde behöver man högre stryck
har även sett tabeller där man kan få flöde för munstycke/slang i förhållande till trycket
personligen så är jag så snål att jag provsvetsar och ställer ner gasen tills det börjar märkas på svetsfogen och sedan ställer jag upp trycket aningen till, då gör man av med minst gas
Säg att du har en bil med eller utan servostyrning så är en...
Direktverkande = ingen servostyrning
Pilotstyrd eller Servostyrd = servostyrning
En direktverkande ventil har en stor magnetspole och ankaret påverkar direkt ventilen. Den behöver inget tryck på inloppet för att kunna öppna men däremot så har den en övre gräns, så om trycket är för stort så orkar inte magnetspolen att öppna ventilen.
En pilotstyrd eller servostyrd ventil har en liten magnetspole och använder inte kraften ifrån magnetspolen för att öppna ventilen för där drar spolen först en liten ventil som i sin tur skickar trycket ifrån inloppat vidare till effektventilen.
Direktverkande = ingen servostyrning
Pilotstyrd eller Servostyrd = servostyrning
En direktverkande ventil har en stor magnetspole och ankaret påverkar direkt ventilen. Den behöver inget tryck på inloppet för att kunna öppna men däremot så har den en övre gräns, så om trycket är för stort så orkar inte magnetspolen att öppna ventilen.
En pilotstyrd eller servostyrd ventil har en liten magnetspole och använder inte kraften ifrån magnetspolen för att öppna ventilen för där drar spolen först en liten ventil som i sin tur skickar trycket ifrån inloppat vidare till effektventilen.
Senast redigerad av BEEP 10 oktober 2006, 11:39:53, redigerad totalt 1 gång.
Mer noggrant hur en pilotventil fungerar.
Ventilen i sig består som tidigare nämnts av två olika ventiler.
En huvudventil och en styrventil.
Huvudventilen består i regel av en fjäderpåverkad ventilkägla, där fjädern verkar för att öppna ventilen.
Ventilen hålls stängd genom vätsketrycket på andra sidan av käglan via ett, ofta rätt litet hål.
Pilotventilens uppgift blir då att avlasta det stängande trycket, varvid fjäderkraften öppnar ventilen.
När pilotventilen åter stängs höjs trycket på käglans ovansida och fjäderkraften övervinnes och ventilen stängs.
Genom denna konstruktion kan man använda relativt små effekter på spolen, då denna inte behöver göra något egentligt arbete.
En direktverkande ventil måste dock övervinna den stängande kraften i ventilen, ofta då en klombination av mediatrycket och fjädertryck, vilket innebär att elektromagneten behöver vara tämligen stor.
Därför finns det begränsningar i hur "stora" ventiler som kan tillverkas med direktverkande spole. Därmed blir också kostnaden väldigt hög när ventilens storlek/arbetsområde ökar.
Vid stora dimmensioner/tryck använder man därför i regel alltid servo/pilotventiler eller motoriserade ventiler, då de är mycket billigare att tillverka. Dock är servoventiler relativt känsliga för föroreningar och liknande.
Om du på ett enkelt sätt vill se hur en pilotventil kan se ut, plocka isär flottörventilen i din toalett.
Ventilen i sig består som tidigare nämnts av två olika ventiler.
En huvudventil och en styrventil.
Huvudventilen består i regel av en fjäderpåverkad ventilkägla, där fjädern verkar för att öppna ventilen.
Ventilen hålls stängd genom vätsketrycket på andra sidan av käglan via ett, ofta rätt litet hål.
Pilotventilens uppgift blir då att avlasta det stängande trycket, varvid fjäderkraften öppnar ventilen.
När pilotventilen åter stängs höjs trycket på käglans ovansida och fjäderkraften övervinnes och ventilen stängs.
Genom denna konstruktion kan man använda relativt små effekter på spolen, då denna inte behöver göra något egentligt arbete.
En direktverkande ventil måste dock övervinna den stängande kraften i ventilen, ofta då en klombination av mediatrycket och fjädertryck, vilket innebär att elektromagneten behöver vara tämligen stor.
Därför finns det begränsningar i hur "stora" ventiler som kan tillverkas med direktverkande spole. Därmed blir också kostnaden väldigt hög när ventilens storlek/arbetsområde ökar.
Vid stora dimmensioner/tryck använder man därför i regel alltid servo/pilotventiler eller motoriserade ventiler, då de är mycket billigare att tillverka. Dock är servoventiler relativt känsliga för föroreningar och liknande.
Om du på ett enkelt sätt vill se hur en pilotventil kan se ut, plocka isär flottörventilen i din toalett.
