Förslag på PWM, ADC, I/O och DAC IC kretsar med SPI?

[Janson1]

Tomas: det där får du förtydliga/förklara mera på! Låter intressant...

[TomasL]

Om lasten är kopplad på emittern, och lastens impedans, dvs "resistansen" varierar med strömmen igenom den, så kommer också spänningsfallet över lasten att variera, vilket då innebär, eftersom potentialet på basen är potentialet på emittern + 0,7V.

Om spänningen över lasten är säg 10V blir potentialet på basen 10,7V, om spänningsfallet över lasten är 5V blir Bas-spänningen 5,7V.

Om lasten ligger på Kollektorn i stället blir bas-spänningen alltid emmiterspänningen + 0,7V
Därför är det oftast att föredra att ha lasten på kollektorn.
Det blir enklare att räkna då, och man slipper diverse överaskningar.

Ta en glödlampa till exempel, intill dess att den tänt, så har den väldigt låg resistans, dvs lågt spänningsfall, men när den väl tännt ökar dess resistans rätt mycket, varvid spänningsfallet över lampan blir betydligt högre.

Så när lampan tänt, så åker basen upp i potential lika mycket som lampans ordinarie brinnspänning, från nästan 0V (0,7V).

[DanielM]

Ja, du har väldigt dålig, om inte obefintlig koll på hur en OP-amp funngerar.
Man använder aldrig en OP-amp med råförstärkning, man motkopplar alltid.

Huruvida lasten skall vara före eller efter, tja, det beror ju på vad man vill uppnå, det är enklare att räkna på trissan om lasten ligger mellan Kollektor och matning, men ibland vill man ha ett emittermotstånd också.

Ja. Självklart har jag noll koll på en Op-amp. Det är därför jag använde två stycken för återkoppling och spänningsfallsmätning för att bygga en DAC 0-20mA.

I detta fall behöver jag 0.6-0.7V spänningsskillnad mellan basen och emitter, vilket jag får.

[DanielM]

Om lasten är kopplad på emittern, och lastens impedans, dvs "resistansen" varierar med strömmen igenom den, så kommer också spänningsfallet över lasten att variera, vilket då innebär, eftersom potentialet på basen är potentialet på emittern + 0,7V.

Om spänningen över lasten är säg 10V blir potentialet på basen 10,7V, om spänningsfallet över lasten är 5V blir Bas-spänningen 5,7V.

Om lasten ligger på Kollektorn i stället blir bas-spänningen alltid emmiterspänningen + 0,7V
Därför är det oftast att föredra att ha lasten på kollektorn.
Det blir enklare att räkna då, och man slipper diverse överaskningar.

Ta en glödlampa till exempel, intill dess att den tänt, så har den väldigt låg resistans, dvs lågt spänningsfall, men när den väl tännt ökar dess resistans rätt mycket, varvid spänningsfallet över lampan blir betydligt högre.

Så när lampan tänt, så åker basen upp i potential lika mycket som lampans ordinarie brinnspänning, från nästan 0V (0,7V).

Du skulle fått göra några simuleringar för att visa

[Janson1]

Det Daniel, tycker jag du skall göra själv om du verkligen är intresserad... (simuleringen alltså) Under tiden så skall jag tänka till (försöka i alla fall) hur det fungerar!

[TomasL]

Du skulle fått göra några simuleringar för att visa

Varför det.

Inom industrin vill man ofta använda en HigSide driver för att styra saker, då lasten är spänningslös när den inte drivs.
Dvs lasten kopplas mellan driverns utgång och nollan.
Dock använder man då PNP-transistorer eller dess motsvarighet inom FET, dvs P-kanals Fetar.
På så sätt kan lasten fortfarande kopplas in i serie med kollektorn eller i FET-versionen Source.
Och man får inga konstigheter med olika spänningar

[DanielM]

Det Daniel, tycker jag du skall göra själv om du verkligen är intresserad... (simuleringen alltså) Under tiden så skall jag tänka till (försöka i alla fall) hur det fungerar!

Självklart kan jag göra det själv, men det blir lite svårt att göra detta för jag förstod inte vad TomasL menade riktigt. Jag vet att med en PNP så handlar allt om att strypa utflödet av ström från emitter till basen och en NPN så handlar det om att strypa inflödet av ström från basen till emitter. Men en praktisk tillämpning från någon mer erfaren hjälper alltid den mindre erfarna.

[TomasL]

Eller också så börjar du lära dig det grundläggande, hur komponenter verkligen fungerar, finns mängder av böcker om detta.

[Janson1]

Tja, så lättvindigt är det inte... Orkar nog inte förklara, men läs om vanliga transistorer. Dom uppfanns visst på 40 talet, 1940 talet. Jag tror att alla upptänkliga uppkopplingar är dokumenterade vid detta laget, så det är bara att söka!

[TomasL]

Beträffande OP-förstärkare så är detta en bra bok
https://www.ebaman.com/remository/ELECT ... lications/

[Rick81]

Jag tror transistorn kom från ett kraschat UFO i Roswell.

[DanielM]

Eller också så börjar du lära dig det grundläggande, hur komponenter verkligen fungerar, finns mängder av böcker om detta.

Du kan ju börja deklarera grundläggande, för jag kan hävda att jag redan kan grundläggande. Låter mer som personlig definition.
En person med doktorsexamen inom elektronik kanske tycker att 5 års fulltidsstudier är grundläggande, medan vissa tycker att appliceringen är grundläggande.

Vad är grundläggande nivån enligt dig? Kunna allt, och lite mer?

[TomasL]

Tja, eftersom du inte vet hur en transistor funkar, eller vad skillnaden på en NPN och en PNP är, så.....
Ej heller vet du vad en OP är eller hur den fungerar, så.....
Det, förutom Ohms lag och Kirchows lag är att betrakta som grundläggande.

[DanielM]

PNP transistor så åker strömmen in till emitter och vidare till basen.
NPN transistor så åker strömmen in till basen och vidare till emitter.

För en NPN transistor så begränsar man strömmen in till basen för att styra strömmen från kollektor till emitter.
För en PNP transistor så begränsar man strömmen ut från basen för att styra strömmen från emitter till kollektor.

Strömmen passerar kolletor och vidare till emitter när spänningsskillnaden mellan basen och emitter är ca 0.6-0.7V.

NPN är den mest vanligaste transistorn. Men även tillämpningar finns för PNP.

Jo, jag vet hur en Op-amp fungerar. Sluta komma med dessa narcissistiska argument.

[TomasL]

SUCK, JÄTTE-SUCK.
Nog dags att du sätter dig på skolbänken.