Amerikanska volt

[E Kafeman]

Tum är rätt smart då det alltid finns en tum-storlek som passar.
På 40 och 50-talet exporterade vi mycket virke till England. När det sågades så mättes virkestjockleken i Norska tum och när sedan virket nådde England hade det torkat till Engelska tum.
Nästan varje yrkes-skrå hade sitt specifika tum-mått. I Sverige försökte man standardisera med en ny tumlängd, sk. decimaltum för enklare övergång mellan millimeter och tum men för att göra övergången mjuk gick man inte hela vägen utan bestämde att en decimal-tum skulle vara 29,7 mm. Det blev inte populärt i Sveige och andra länder hade redan sin favorit-längd och ville inte ha något decimal inblandat.

Ett stort problem är att samma yrkes-skrå i olika länder hade olika tum-längd. När regalskeppet Vasa skulle byggas fanns inte tillräckligt med snickare skickliga på skeppsbygge i Sveige då varvindustrin kört på sparlåga i många år.
Därför importerades holländska snickare som för att minska språkförbistringen fick bygga ena bords-sidan självständigt, medan svenskarna hade hand om den andra. Tyvärr använde man inte samma tum-mått varför fartyget blev skevt.
Det gjorde dock inget då fartyget ändå sjönk omgående.

[Glenn]

Inom kommunikationsradiotekniken, och i viss mån amatörradio, har man labbat med att kalla frekvenser för kanalnummer.
Exvis istället för att säga 145,5000 MHz så skall man säga S37 eller något liknande. Flera system har förekommit, men de verkar inte få fäste hos radioamatörerna.
Poliskomradion och räddningsverkets frekvenser hade bokstavs och sifferkombinationer för att beteckna en frekvens, ex B34.
Försök med skonummer på FM radion har gjorts, utan större framgång dock, alla kan ställa in med MHz, exvis P1 i Karlstad finns på 90,5 MHz.
Komradion för flyget, kallar 131,125 MHz för 131,130 MHz eller annat beroende på om det är en frekvens med 8,33 kHz frekvenssteg. Varför inte bara säga aktuell frekvens?

Det kan ju bli ännu krångligare, inom flygradio hade man från början 200kHz kanalseparation på 40talet, det var ju inte hållbart så man bytte ganska snart till 100kHz separation, och sen 50, och sen 25Khz på 70-talet.

Nu på 2000-talet så behövde man ännu fler kanaler och införde 8,33Khz kanalseparation, problemet var ju dock att det inte riktigt går jämt upp, alltså benämner man kanalerna med nåt som ser ut att vara en frekvens men är ett kanalnummer.

Exempelvis 118,075 som en 25Khz-kompatibel frekvens, den heter 118,075 och befinner sej också på 118,075MHz.

Den "nya" frekvensen som heter 118,090 däremot, den befinner sej egentligen på 118,0917Mhz. ..Kanske lite logiskt ? men när då 118,080 befinner sej på 118,075Mhz precis som 25Khz-frekvensen 118,075 blir det rörigare..

[Bjaellerud]

Tum är inte ett smart system.
Det kunde redan Henry Ford erfara.
Köpte han kvartumsskruvar från ett företag passade inte dessa ihop med kvartumsksruvar från annan tillverkare.
Det krävdes ett måttsystem där måtten stämde.
Han blev ju förtjust i CEJ (Johanssons) passbiltar och mätutrsustningar, vilka gjorde det möjligt att hålla en viss kvalitet på tillverkningen.
Men då uppstår frågan, gjordes passbiltarna för tum, speciellt för den amerikanska industrin? Eller var de som idag enligt internationell standard?

För brädor etc är tum mer att betrakta som ett skonummer.

För övrigt är jag lycklig ägare till en mikrometer graderad i tum. (fullständigt meningslöst ägande av pryttlar)
Man kan läsa av tusendels tum, inte bråktal...
Rolig att sätta i händerna på folk som menar att de kan läsa av en mikrometer.
De går bet, innan de får reda på att den är för tum.

Roy

[lgrfbs]

CEJ (Johanssons) tog fram passbitarna i Sverige på en ombyggd symaskin för att slipa till dem, för att senar jobba hos Henry Ford där han blev lite obekväm med de övriga på golvet då han krävde och fick ett speciellt mätrum, men resultaten visade att det var värt det.
Allt enligt min teknologi läraren på Wargentinskolan i Östersund.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Edvard_Johansson

[Glenn]

Om jag minns rätt så kom diverse länder/företag och ville ha passbitar för deras egna tumsystem, men CEJ levererade bara ett tumsystem, vilket fick det att standardiseras. ..Nåt sånt.

[ffredrik]

Om jag minns rätt så kom diverse länder/företag och ville ha passbitar för deras egna tumsystem, men CEJ levererade bara ett tumsystem, vilket fick det att standardiseras. ..Nåt sånt.

För att få ordning på det bestämde CEJ att en tum = 25.4 mm. [Enligt uppgift]

[lgrfbs]

Det står ganska bra på Wikipedia. (se länken i mitt förra inlägg)

[arvidb]

Man kanske kunde mäta temperatur i tum också?

SAM_3088_tum-temp.jpg

[Henry]

OFT: i min f.d. chefs hus finns en gammal äkta CEJ passbits trålåda från tidiga år, nästan helt komplett förutom om det var 3 bitar tror jag av udda värden. Hans son, som är min nuvarande chef, skall gå igenom huset snart med släkten och om denna blir kvar så kunde jag få den sade han. Har väl dock tyvärr mina tvivel på att den kommer att vara kvar efteråt men hoppas kan man ju alltid. Finns en del annat smått och gott där som jag inte tror någon är så intresserad av.

[säter]

I våra varuhus kan man köra kopparrör som heter R15, fn vet hur tjocka de är. Kanske 5/8 tum????

Jag har aldrig sett kopparrör som heter R15.

[E Kafeman]

Mycket vad gäller engelska mått härrör från Romarna som hade tolv och 60 som grundtal.
Det var tal som bl.a. underlättade att få jämn uppdelning av delmått utan ytterligare mätverktyg.
Visste man att ett rep var 12 av något långt, kunde man vika det på mitten flera ggr och få jämna tal eller jämna bråktal som mått på delarna.
En snickare som byggde hus hade inte sällan ett sådant rep med strategiskt placerade knopar på i sin verktygslåda för att kunna mäta längder eller ta ut exakta vinklar.
Man gick inte gärna över tolv utan försökte då göra andra lösningar att benämna överskottet eller för 12 tum som blir en fot.
Det var Romarna som stod för dygnets uppdelning i natt och dag i två lika delar, vardera 12 del-tider långt.
Varje sådan tolftedel, delades upp i sextio underdelar, minuter, som i sin tur delades ytterligare sextio underdelar, sekunder.
En viktig anledning för Romarna med denna exakta uppdelning var för att mha uppdelad tid kunna mäta solhöjd som navigeringshjälp.
Det lever fortfarande kvar som navigeringsmått inom sjö och flygfart liksom inom astronomi där man delat upp sekunden ytterligare i mindre delar.
Det är nu accepterad indelning men vi skulle betrakta det som ytterst opraktiskt om vi vore vana med decimal uppdelning av dygnstid och månader t.ex.
I vart fall, månad som beteckning på tiden mellan två fullmånar, är inte 30 dagar.

c10c.jpg

[FormerMazda]

Man kan nästan övertygas om 12-base när man tittar här:

[Bjaellerud]

Och danskarna räknar tjog, (tjog=20)
Fire o halvfjers, blir då 74.
Fems är hundra.
Men ett tjog är tyve....
Liksom 30 heter tredve....
Kul standard.

Roy

[HUGGBÄVERN]

Et les Français comptent de la même manière. Bien que vous en ajoutiez dix pour obtenir des dizaines impaires; soixante-dix, quatre-vingt-dix.

[VISA]

Och fransmännen räknar på samma sätt. Fast man lägger till tio för att få udda tiotal; sjuttio, nitto.

[Icecap]

Jo, detta med "halvtres" och "halvfjers" har jag varit igenom en o annan gång...

Och för de oinvigda: tjog är en gamma handelsstorlek och det är därifrån det kommer.

Om man säger "klockan halv fyra" menar man inte 4 delat med 2 = 2 men faktisk det halva av den 4'de timme, alltså klockan "3,5".

Det samma gäller "halvtres" som faktisk är kortformen, den långa form är "halvtresindstyve". Låt mig gräva lite i detta:
"halvtresindstyve" menar "halva".
"halvtresindstyve" menar av den tredje.
"halvtresindstyve" är en gammalt term för "gångar".
"halvtresindstyve" är talordet för tjugo (en tjog).

Kortformen "Halvtres" har 's'-et med som en påminnelse om slutet men betyder ganska enkelt "det halva av den tredje tjog också", alltså 2,5 * 20.

"Ti" = "Tio".
"Tyve" = "Tjugo" eller tjuvar.
"Tredive" = Trettio.
"Fyrre" = Förttio eller tall ("Fyrretræ" = furuträd).
"Halvtres" = Halva av 3'dje tjog = femtio.
"Tres" (Tresindstyve) = inkl. 3'dje tjog = sextio.
"Halvfjers" = Halva av 4'de tjog = sjuttio.
"Firs" = inkl. fjärde tjog = åttio.
"Halvfems" = inkl. halva av femte tjog = nittio.

Sedan kommer det lite med att entalet kommer innan tiotalet och annat tjafs.

Ja, det svenska sättet är faktisk mer logisk (förutom tjugo som ju borde vara "tvåttio" men det är samma skit på danska) och en sak som faktisk retar mig en del är att dansk officiell notering av datum är DD/MM-ÅÅÅÅ.

Där anser jag att det är en del bättre med ISO-noteringen (ÅÅÅÅ-MM-DD) som Sverige använder.

Jag gillar även 1000-uppdelningen i Sverige bättre: mellanslag istället för punkt. Alltså "1 234 567,89" kontra "1.234.567,89"