För mej är en Labview en färdig universal-lösning, men den är färdig just därför att den är stabilare att vara flexibel med än det mesta annat. Dess namn antyder ju att den är anpassad för snabbt labbande och testande av olika slag och det stämmer bra.
Styvkodad miljö fungerar inte för mej, två lika mätuppställningar förekommer sällan utan samma programvara ska kunna återanvändas trots att hårdvaran och konfiguration växlar och det ska helst kunna anpassas innan mätinstrumentet hunnit boota upp.
Noterade just det att byte av spektrumanalysator var gjort fortare i Labview än vad instrumentet hann boota och då är det ett byte mellan två instrument som i grunden inte talar samma språk och har olika kommunikations-interface.
Det finns äldre versioner av Benchvue som är gratis (före 2017). Det är grafisk miljö men inte alls i närheten av Labview vad gäller programmringsmöjligheter och flexibilitet och man supportrar endast egen hårdvara. Lägg till att man alltid dragits med instabilitet pga buggar. Det är inte ens som gratis intressant för mej då det inte är mer än ett avancerad användar-interface. Inget man sätter upp en komplex mätmiljö i. När man inte heller kan styra olika tillfälliga mätobjekt så är det helt odugligt för min del. Mätobjekt är då oftast för min del radio-kretsar för ISM/2-3-4G/WIFI där mätningarna är en del i att optimerar RX/TX-egenskaper mha av design av filter och antenner för bästa effektivitet.
R&S har motsvarande programvara för sina mätinstrument kallad QuickStep.
Även
Agilent VEE finns ännu en tid kvar och är så vitt jag vet gratis.
Unikt med Labview är att samtliga större och seriösa mätinstrumentsföretag som inte är extrem-nichade tillhandahåller färdiga bibliotek för sina instrument för denna miljö utan extra kostnad.
Med samtliga avses Anritsu, R&S och Keysight (HP/Agilent) som sedan 20 år har kompletta bibliotek till samtliga instrument i deras sortiment.
Givetvis finns bibliotek för mindre kända mätinstrument i mängds med i Labviews nedladdningbara samling
Bibliotek från kinesiska nykomlingar med semiproffs-instrument typ Rigol och Siglent kan även de laddas ned. Det är ett villkor för många instrumentköpare att Labview är supportat. Finns inte suporten köper man ett annat instrument.
Samma bibliotek som utvecklades för 20 år sedan är kompatibelt med Labview 2018 viket i sej är bekvämt med så lång bakåtkompatibilitet.
Mitt senaste instrument-inköp, en
CMT VNA kommer med färdigt bibliotek. Bara att plugga in i min mätmiljö via USB, direkt program-kompatibelt med min 25 år gamla HP8753. Skiftar jag anslutet instrument sker byte av instrumentdrivrutiner i mätprogrammet helt automatiskt så som det är avsett att fungera i IEEE-488.
Mitt behov är att fritt kunna blanda och synkroniserat styra 4-5 mätinstrument samt även styra mätobjektet. Det är sällan mät-uppställningen är lika två ggr. Olika system, frekvensområden och olika problem som ska lösas gör att flexibiliteten i mätprogram måste vara stor. Bara en sådan sak som att min spektrumanalysator som fungerar bäst för låga frekvenser tar slut vid 3GHz.
För att kunna mäta på 10-20 GHz för spurioser körs då bägge instrumenten i sekvens i mätprogrammet, men presenterar det som en enda sammanhängande mätkurva och med gemensamt användar-interface. Om jag behöver ändra något typ referensnivåer eller upplösnings-bandbreedd så sker det simultant på bägge instrumenten men jag ser det som endast ett instrument.
Det är en fördel att denna typ av anpassning av mätmiljö sätts upp på minuter för en alternativt två instrument. Här finns dock av mej programmerad funktion för att underlätta denna typ av samkörande, men en gång programmerat, sedan är det flexibelt att välja om man vill använda det.
Styr även även enklare saker som ett Arduino-baserat vridbord.
Labview har inbyggd flash-funktion om jag behöver ändra programvaran i vridbordet men det är mer ett udda plus i kanten.
En fördel med Labview är överskådligheten av koden. Skriver man snygg Labview-kod ser den ut som ett lättförståeligt flödes-schema som man omedelbart kan se vad som utförs utan någon kommentering alls.
Självklart ska man kommentera kod utförligt men katastrofen om den saknas i Labview är liten jämfört med om koden är skriven okommenterad i kompakt Perl eller assembler.
Finns massor med nackdelar med Labview men som tidsbesparare i labbet saknar Labview alternativ.
Inlärnings-tröskeln är låg för att få de första programmen att utföra något nyttigt men det finns oändligt med utrymma att växa om man vill utveckla avancerade mätanalyser eller simuleringar.
LabWindows/CVI är en textbaserad närstående programmerings-miljö skriven för ANSI C som kommer från samma företag, National Instruments.
Utöver programvaran säljer National Instruments egen-utvecklade mätinstrument med mycket samma modul-tänk som i Labview, så en instrumentdel kan konfigureras till att vara del i olika typer av instrument, allt efter hur man programmerar enheterna.
Har kollat på Labview-alternativ typ ATEasy och DASYLab men de är i mitt tycke långt från fullvuxna att hantera lab-mätningar. Möjligen har dessa mera en roll som övervakare av industriprocesser.
VB var min kontrollmiljö i labbet för 20 år sedan, och delvis var det senare en runda i C++ som var motiverat av klena dator-resurser för tidskritiska system men sedan 10 år regerar Labview,
Många spår att PyLab_Works kommer invadera mätlabben. Jag är tveksam men det är open source vilket tilltalar många.
MyOpenLab var ett annat alternativ som såg lovande ut men något hände som gjorde att utvecklingen gick in i en återvändsgränd.
FlowCode är inget för ett lab.
FlowStone verkar mycket lovande och ser fräscht ut och har tilltalande pris men det kommer ta dom lång tid att få instrumenttillverkare att per automatik utveckla bibliotek på samma sätt som med Labview.
Har man mer oföränderlig mätuppställning där VISA-server inte är intressant så behöver man kanske inte fulla biblioteken, det går bra att anropa de för varje instrument dokumenterade kommandona i GPIB, vilket kan göras direkt i C# eller vad man nu känner sej mest hemma i.
Men kostar sådant omkodande i timmar varje vecka för att anpassas mot senaste mätbehovet så lönar det sej bättre ur produktivitets-synpunkt med Labview även om det är en initial kostnad att köpa in programmet jämfört med open source och att det kommer ta en tid att lära sej och bygga upp grundstommar till de mätscenarion som är vanligast.
Lägg till att Labview är enkelt att utföra efter-analys i, spara dokumentation om att aktuella mätningen inklusive instrument-konfig och lätt att skapa mätrapporter i Word med relevanta diagram och mätomständighet automatiskt inklistrade vilket förbättrar uppföljning tidigare mätresultat och underlättar rapport-skrivandet då den redan finns halvfärdig efter utförd mätning.
Labview har en mycket stor och aktiv användarbas med flera aktiva forum vilket höjer programmets värde då det alltid finns möjlighet att få snabb feedback om man kör fast.
De största forumen är NI's egna forum och
LAVA vilka båda håller hög kvalitet där det är enkelt att hitta tidigare liknande problem som ens egna. Dessutom har NI-forumet en egenskap som gör att grafiska bilder med kopplingsexempel på forumet går att direkt med musen dra in í sitt egna program där bilden då omvandlas till körbar kod.
