Klass_B förstarkare och klass_AB förstarkare
Har aldrig hört talas om AA så jag vet inte. Är det inte så att klass AB används mest i mottakt kopplingar a.k.a Push-Pull? Här är en ritning på ett MOSFET slutsteg som jag skulle tippa arbetar i klass AB. Man ställer in viloströmmen mellan sluttransistorerna med "potten".
http://www.redcircuits.com/Page2.htm
Så här brukar många slutsteg se ut. (Rätta mig om jag säger fel nu) I början delar man väl upp insignalen i positiv och negativ halv våg och skickar de vidare
När vi ändå snackar olika kopplingarn och så.. Är den nån som vet vad "Zen" är för något? Har sett projekt som hette "Death of Zen", "Zen amp" osv..
http://www.redcircuits.com/Page2.htm
Så här brukar många slutsteg se ut. (Rätta mig om jag säger fel nu) I början delar man väl upp insignalen i positiv och negativ halv våg och skickar de vidare
När vi ändå snackar olika kopplingarn och så.. Är den nån som vet vad "Zen" är för något? Har sett projekt som hette "Death of Zen", "Zen amp" osv..
Jo, 95% av förstärkare är nog klass AB och ser ut ungefär sådär (på utgången).
Det den gör är väl i princip jämföra en nerskalad version av utsignalen med insignalen och styra utgångssteget så att felet minskar. Feedback alltså.
Q1 och Q2 utgör differentialförstärkaren som jämför in och utgång, den driver Q7 som sedan driver utgångssteget.
Zen är som jag fattat det baserat på principen att det låter bättre om du använder färre komponenter. Förespråkas ofta av samma personer som köper 5000kr nätsladdar och målar CD-skivor med spritpenna.
Det den gör är väl i princip jämföra en nerskalad version av utsignalen med insignalen och styra utgångssteget så att felet minskar. Feedback alltså.
Q1 och Q2 utgör differentialförstärkaren som jämför in och utgång, den driver Q7 som sedan driver utgångssteget.
Zen är som jag fattat det baserat på principen att det låter bättre om du använder färre komponenter. Förespråkas ofta av samma personer som köper 5000kr nätsladdar och målar CD-skivor med spritpenna.

-
- Inlägg: 515
- Blev medlem: 31 maj 2003, 10:42:37
- Ort: Helsingborg
danei: De klass D förstärkare (hög effekt) jag sett har haft ett väldig väl avvägt filter för att få ut en ren signal till högtalaren. Har svårt att tänka mig att induktansen i högtalarspolen skulle räcka för att få tillräckligt låg frekvens. Dessutom vill man inte ha ut PWM-signalen i en lång kabel då det stör rätt friskt.
-
- Inlägg: 31
- Blev medlem: 19 april 2004, 21:06:18
Klass ab förstarkare
Jag läser en bok som heter Analogakretsar där finns ett schema på en klass ab förstarkare som jag har fattat nu.
Den är uppbyggd som två emmiterföljare. Den ena emmiterföljaren förstärker den positiva delen och den andra förstärker den negativa delen.
Så räknar man ut en vilopunkt så att transistororna ligger på gränsen till att börja leda. detta gör så att man slipper övergångs distorionen.
Den är uppbyggd som två emmiterföljare. Den ena emmiterföljaren förstärker den positiva delen och den andra förstärker den negativa delen.
Så räknar man ut en vilopunkt så att transistororna ligger på gränsen till att börja leda. detta gör så att man slipper övergångs distorionen.
Skillnaden mellan A ,B och AB:
I en klass A förstärkare har man hela tiden en positiv biasström. Dvs. om man vill ha en bra arbetspunkt så måste man hela tiden leda en viss ström genom den. Även om man inte har någon insignal.
I en klass B förstärkare finns där bara två transistorer en som leder positiva strömmar och en som leder negativa strömmar. På grund av att en transistor kräver en viss på spänning (ca 0,6V) så leder inte transistorerna runt nollan utan börjar leda först vid +/-0,6V.
För att komma runt detta så kan man koppla dioder på basen så att diodens spänningsfall (ca 0,6V) motverkar transistorns spänningsfall Detta kallas klass AB. För att få exakt samma diodspänning som transistorn har kan man även ta en likadan transistor och koppla samman Basen och kollektorn. Detta medför att transistorn blir en diod med exakt samma diodspänning som transistorn som ska göra jobbet.
Dioderna gör alltså att förstärkaren kan jobba även runt nollan.
I en klass A förstärkare har man hela tiden en positiv biasström. Dvs. om man vill ha en bra arbetspunkt så måste man hela tiden leda en viss ström genom den. Även om man inte har någon insignal.
I en klass B förstärkare finns där bara två transistorer en som leder positiva strömmar och en som leder negativa strömmar. På grund av att en transistor kräver en viss på spänning (ca 0,6V) så leder inte transistorerna runt nollan utan börjar leda först vid +/-0,6V.
För att komma runt detta så kan man koppla dioder på basen så att diodens spänningsfall (ca 0,6V) motverkar transistorns spänningsfall Detta kallas klass AB. För att få exakt samma diodspänning som transistorn har kan man även ta en likadan transistor och koppla samman Basen och kollektorn. Detta medför att transistorn blir en diod med exakt samma diodspänning som transistorn som ska göra jobbet.
Dioderna gör alltså att förstärkaren kan jobba även runt nollan.
jag tror också att det är nåt som technics kokat ihop själva........på marknadsavdelningen
På hemsidan (http://www.redcircuits.com/Page2.htm ) nämns att förstärkaren kan nå upp till 90% verkningsgrad......å då måste det vara PWM,,,,,det finns ingen annan princip som kommer i närheten i fråga om just verkningsgrad.

På hemsidan (http://www.redcircuits.com/Page2.htm ) nämns att förstärkaren kan nå upp till 90% verkningsgrad......å då måste det vara PWM,,,,,det finns ingen annan princip som kommer i närheten i fråga om just verkningsgrad.

Hittade inget om verkningsgrad där? Och den kopplingen kan väl omöjligt vara PWM...evert2 skrev: På hemsidan (http://www.redcircuits.com/Page2.htm ) nämns att förstärkaren kan nå upp till 90% verkningsgrad......å då måste det vara PWM,,,,,det finns ingen annan princip som kommer i närheten i fråga om just verkningsgrad.
Det finns för övrigt lite andra trick man kan tänka sig för att få hög verkningsgrad. T.ex. så kan man ha en matningsspänningen som trackar signalen (lite grovt). På så sätt är spänningen över utgångstransistorerna aldrig mer än några volt = små förluster.
Det är förstås en utmaning att konstruera en sådan nätdel

Men du måste ändå bränna minst 30% om du ligger på gränsen till distorsion. I praktiken blir det mycket mer. Det har inte med styrningen till transistorn att göra. Den strömen är aldrig så stor att det blir några effekter att tala om.
EDIT: förtydliga.
EDIT: förtydliga.
Senast redigerad av danei 22 april 2004, 09:05:58, redigerad totalt 1 gång.