När jag försökte trimma KTT hade jag sönder en fyrdubbel OP dvs den jag byggt adapter för.

Jag har hela tiden tyckt adaptern var dålig så jag försökte spåna ut nåt bättre, första spånet blev dock såpass mycket sämre att det inte ens gick att bygga så jag fick spåna om och kom till slut på nåt som tydligen fungerar dvs att man nyttjar en (asdyr) komponentadapter där man löder dit alla ben som inte skall justeras och sedan bondar resten med klen emaljerad koppartråd (där emaljen kan smältas bort, typiskt <0,50mm krävs då).

Jag har nu gjort klart adaptern och förtestat den i en testuppkoppling samt testat den live och alla signaler finns där.

Jag har dock fått kämpa i flera timmar för detta lilla men trevliga resultat så jag struntar i att göra nåt mer på projektet idag och skjuter utvärdering och trimning på morgondagen (som jag hoppas jag får uppleva).

Bifogar bild på den nya adaptern som faktiskt blev mycket bättre än den förra som framförallt glappade, den här glappar inte

MVH/Roger

Ja, det stämmer det är läckströmmarna man mäter. Det är vanligt att man mäter läckströmmar på det viset. Dom flesta transistorprovare mäter åtminstone Ice0. Här är några exempel:

Mycket pedagogiskt, tack opampen!

Jag noterar att i fallet Icbo så skickar man in basström bakvägen medans det är rättvänt för Iceo.

Iceo skulle jag kunna testa genom att helt enkelt inte kopppla in basen, om jag har förstått det rätt.

Jag borde då få upp en I/V-graf på "samma sätt" som tidigare men eftersom strömmarna är så mycket mindre nu så kommer troligtvis spänningen över det ynka 10 Ohm Ic-mätmotståndet drunkna i brus.

Vad gäller Icbo så tror jag mig förstå av din fina bild att där mäter man med öppen emitter och reverserad polaritet på basströmmen, detta skulle man kunna mäta genom att lämna emiter öppen och köra PNP-mätning av NPN-trissa men återigen så är mätmotståndet lite litet.

Jag har sprungit på liknande problem med min konstruktion för jag har precis "uppgraderat" basströmsgenereringen så att den ligger på i runda slängar 0,5mA vilket innebär "olovliga" 200mA Ic i runda slängar (uppskattar nämligen hfe för BC546B till närmare 400, min APPA 76 säger också så).

Just nu är alltså både Ic-mätmotståndet och Ib-genereringsmotståndet fixerade (förutom att jag byggt in så att man kan koppla in 0,1 Ohm som Ic-mätmotstånd för typ TO3 också) och dom är fixerade till maxbasström vad gäller typ TO92 som 0,5mA(1k) och för TO3 som 500mA(1 Ohm), samtidigt är Ic-motstånden 10 Ohm (TO92) respektive 0,1 Ohm (TO3) där jag räknar med Ic_max i runda slängar om 100mA för TO92 och 5A för TO3, vilket man får om man antar en hfe för TO92 på minst 200 och en hfe för TO3 på minst 10, är Ni med

Jag är knappt med själv kan jag berätta

Men jag tror faktiskt jag prickat in hur det ligger till nu.

Nackdelen här är alltså att Ic-mätmotstånden är fixerade dvs jag kan utesluta mätningar av typen Icbo och Iceo om jag inte höjer mätmotstånden (antar jag) samtidigt som mitt kort dels är så knökat med komponenter och TP:ar att jag inte får plats med mer dels är i alla fall jag inte intresserad av dessa obskyra mätdata, jag menar att jag knappt förstår vad en trissa gör för nåt ändå

MVH/Roger
PS
Dock kan Ib och Ug dras ner så att man kan zooma in på mindre strömområden i I/V men då har jag i praktiken bra "upplösning" men jag kan inte zooma in i nåt när jag inte har nån upplösning alls, typ brusig signal.

Jag har nu lyckats få liv i min KTT igen.

Jag passade på att både mäta och trimma spänningen över det strömgenererande motståndet, lämnade 0,1V som marginal mot en refdrift pga 7-18V matning över blå LED.

Hade lite problem med att få upp I/V-diagrammet på skåpet igen men det visade sig att jag bara hade glömt en bygel (som jag lustigt nog fick över när jag modiifierade, reparerade och byggde ihop kretsen igen).

Slutligen är I/V-diagrammet inte sig likt, det är komprimerat vid högre strömmar (Y-skalan är ungefär 8mA/DIV kollektorström) så jag är osäker på om detta stämmer.

Man kan dock ratta (mha trimningen ovan) upp ett "bättre" I/V men då fås inte alla svep med, jag tror jag förstår varför för när det blir färre svep så blir det fler svep i "nollan" om man säger, som man kan se som att spänningen över det strömgenererande motståndet kan bli både negativt och positivt när man trimmar men det är bara den ena polariteten som kan ge basström pga den likriktande funktionen hos bas-emitter så om man trimmar så att man bara har några få steg med rätt polaritet ja då blir det bara några få steg, dom andra drunknar i fel polaritet.

Men det ser bättre ut

Bifogar ett par bilder.

MVH/Roger

Mycket pedagogiskt, tack opampen!
Tack!

Jag noterar att i fallet Icbo så skickar man in basström bakvägen medans det är rättvänt för Iceo.
Det stämmer!

Iceo skulle jag kunna testa genom att helt enkelt inte kopppla in basen, om jag har förstått det rätt.
Det är rätt!

Jag borde då få upp en I/V-graf på "samma sätt" som tidigare men eftersom strömmarna är så mycket mindre nu så kommer troligtvis spänningen över det ynka 10 Ohm Ic-mätmotståndet drunkna i brus.
Nej, det går inte att göra en graf eller det behövs ju inte! Eftersom det bara är läckström du ska titta på! Dessutom är strömmarna så låga! Det handlar om för en modern småsignalstrissa om kanske max 100nA i backriktningen. Däremot en germanium dom kan läcka ganska ordentligt i backriktningen en småsignaltrissa som t.ex. 2N1305 (GE) har jag mätt och den läckte i Icb0 läge ca.20µA så det är ju mera mätbart. Jag har en GE-effekt trissa som heter 2N2082, den är i en gammal kapsel den s.ka. "spisplattan". Den mätte jag också upp och den läckte hela 100µA i Icb0. (Ganska normalt för en GE-trissa). Men det är ju mest kisel vi använder!

Jag använde en curvetracer på jobbet för några år sedan, när man mäter läckströmmar på en sådan så blir det bara en prick (ej en graf). Där kan man ställa in vilka läckströmmar som ska mätas, kan ju vara från någon µA till flera mA

Så om vi tittar på en praktisk koppling, alltså om du vill visa läckströmmarna på scopet så väljer du ett lämpligt motstånd, "R" i schemat för att över det mäta spänningen som du kan förstärka upp i en OP-krets så spänningen blir mer hanterbar kanske runt några 100mV för att sedan visa på scopet i DC-läge. Då får du en skala där man kan se "läckströmmarna". (Du får ju kalibrera in det hela förstås)
Självklart kan du enkelt titta på läckströmmarna på ett visarinstrument enligt schemat, men jag tycker det är snyggt att se det på scopet!

Vad gäller Icbo så tror jag mig förstå av din fina bild att där mäter man med öppen emitter och reverserad polaritet på basströmmen, detta skulle man kunna mäta genom att lämna emiter öppen och köra PNP-mätning av NPN-trissa men återigen så är mätmotståndet lite litet.

Intressant det här, opampen!

Jag är inte ointresserad av Germanium, mina få kompisar som för övrigt båda heter Roger och jag har designat en Germanium hörlursförstärkare (RGA) där vi iofs fuskar med emitterföljare av typen BC516 (Darlington) men man hade kunnat nyttja en till ASY77 som emitterföljare, det är dock jag som designat kretsen och på den tiden tyckte jag mest att det var spänningsförstärkning (GE-steg) som gav det fina ljudet, inte strömförstärkning (läs emitterföljare), en anledning till det är att utimpedansen är så fruktansvärt låg i jämförelse med belastningen så att eventuella olinjäriteter hos trissa får noll betydelse.

Inte för att jag förstår Icbo eller Iceo så bra men plots på dom hade ändå varit intressant.

MVH/Roger

Ja, Germanium har ju lite andra egenskaper. Det fanns en anledning till att man hade germanium kvar i slutstegen på audio förstärkare ganska länge långt efter att kisel hade blivit etablerat. Bl.a. Philips hade en del lösningar där.

Skickar med det jag skrev tidigare om den praktiska lösningen för att mäta läckströmmarna även här om du inte han se det!

Så om vi tittar på en praktisk koppling, alltså om du vill visa läckströmmarna på scopet så väljer du ett lämpligt motstånd, "R" i schemat för att över det mäta spänningen som du kan förstärka upp i en OP-krets så spänningen blir mer hanterbar kanske runt några 100mV för att sedan visa på scopet i DC-läge. Då får du en skala där man kan se "läckströmmarna". (Du får ju kalibrera in det hela förstås)
Självklart kan du enkelt titta på läckströmmarna på ett visarinstrument enligt schemat, men jag tycker det är snyggt att se det på scopet!

Jag har bestämt mig för att låta KTS (Transistor tester Supply) utgå ur mitt lådprojekt kallat KTT.

KTS möjliggör främst en sak, man kan ha en annan (läs högre) svepspänning (Uc/Ud) än vad man har på kontrollogiken (om man säger för den består mest av opampar) där kontrollogiken typiskt max kan vara +/-18V ty få opampar klarar mer.

Med KTS kan man alltså separera svepspänningen från OP-matningen och därför kan man testa ganska höga Uc/Ud OM det inte vore för en sak och det är att denna enkla OP i princip nu driver Uc/Ud (buffras mha KTS vilket jag dock tänker lösa på annat sätt) och därmed MÅSTE den tåla Uc/Ud för annars funkar det inte ändå.

Dock har vänliga EF hjälpt mig hitta en singel OP som faktiskt klarar +/-70V och då kan man plötsligt svepa upp såpass, jag kommer inte ihåg vad OP:n heter men jag har skrivit upp den nånstans i tråden och jag tror märket var Linear Technologies.

Observera att det är bara en enda singel-OP som behöver klara samma höga spänning man vill mäta vid, resten kan matas med +/-18V OM det inte vore för att mätning av Uc/Ud också sker mha OP så om OP matas med 18V och signalen är på 70V så funkar naturligtvis inte det men här kan man dämpa med t.ex en faktor tio och det enda "problemet" man då får är att man ju måste komma ihåg att spänningen är just dämpad

I det aktuella fallet har jag dock försökt förenkla så mycket som möjligt varför jag diod-summmerar 9V-batt med 18V från KTD (Transformer Device) vilket gör att jag i praktiken får en matningsspänning mellan 7V-18V, denna spänning matar dock sedan BÅDE styrlogikens opampar OCH Uc/Ud dvs med batteri kan jag kanske köra ända ner till 7V (utan regulator) och AC-matat upp till 18VDC, man hade kunnat lösa detta på annat sätt vilket ursprungligen var planen (12V reglerat med 18V in och 9V_batt som diodsummerar och bypassar när 18V är borta).

Jag tycker det känns bra att KTS kan tas bort ur ekvationen, effekttrissorna som måste sitta där för att kunna generera Uc/Ud med 5A kan fästas i panel och kablar dras till KTT istället, egentligen ingen jätteskillnad jämfört med KTS för mest skiljer det sig att jag skippar ett kort (även om KTS har en finess till dvs strömmen är begränsad till två lägen 0,1/5A fast jag tänker köra 5A glasrörssäkring här istället för som Ni kanske minns hade jag stabilitetsproblem med KTS).

MVH/Roger
PS
Glasrörssäkringar: om man leker med tanken att jag har en trissa som är ce-kortsluten, den buffrade OP'n (två stycken BDX33/34 kommer det nog bli) som ger svepspänningen (Ur) kommer då leverera så mycket ström att 5A-säkringen brinner, strömmen kan dock tyvärr gå två vägar eftersom jag valt två Ic-mätmotstånd beroende på småsignal/power, för närvarande är HP-mätmoståndet 0,1 Ohm/6W och LP-mätmoståndet 10 Ohm/0,6W (där HP står för High Power och LP för Low Power).

Om glasrörssäkringen då är på 5AT så betyder det 2,5W i 0,1 Ohm/6W-motstådet dvs det klarar sig, om dock 5A råkar gå genom 10 Ohm/0,6W så innebär det 250W och motståndet brinner (dock kan bara runt 15V (18V-"rail-tapp")/10=1,5A gå men 1,5A^2*10~22W i ett 0,6W-motstånd, dvs det brinner även om signalen är AC/triangel).

Med andra ord kan man inte riktigt skydda kretsen mha glasrörssäkring på 5A för det beror på HUR jag kortsluter, i HP-mod funkar det men i LP-mod funkar det inte alls.

Inte bra det här, funderar på om jag kanske skulle dumma mig med att ha två glasrörssäkringar på fronten tom där ena värdet är 0,1A och andra 5A men att endera säkring switchas in beroende på det område jag valt (läs HP/LP).

Kom ihåg att KTS innehåller exakt den här funktionen MEN jag är ändå intresserad av att skippa den.

Lite B kan jag tycka att switcha in två olika glasrörssäkringar, enkelt dock.

Jag har laborerat lite med min transistortestare nu.

Jag införde en trimmer (tillfälligt, kommer bli en pot sen) för att sätta så att svepen precis går så långt det går i X-led dvs om man kör 18V så vill jag att svepen skall nå 18V, sen blev den roliga konsekvensen att svep med lägre matningsspänning bara blir mindre i X-led om man bortser från faktumet att antalet svep blir mindre också i Y-led helt enkelt för att strömmen genom strömmätningsmotstådet blir mindre (tror jag).

Sen har jag tänkt om, det blir KTS och jag får då två finesser dvs strömboostning av enkel-OP OCH strömvalsfunktion så att jag slipper glasrörssäkringar för det vilket jag tror Ni håller med om är en bättre grej.

MVH/Roger

Lite småoptimistiskt (beroende på VAR) så har man i mina grafer:
1) Ib=50uA/steg
2) Ic=10mA/DIV [10mV/mA]

hfe för första svepen är då nästan 20mA/50uA=400.

MVH/Roger

Det beror ju på vilken upplösning du vill ha? Hur ser max/min värdet ut för skalan? Men min. värdet för Ib borde ju gå ned till ca. 10µA.

Ic-strömmätmotståndet är på 10 Ohm så jag har 10mV/mA (med 100mV/DIV så har jag 10mA/DIV)

Ic-skalan är alltså på [0; 80mA] pga 8 DIV *10mA samtidigt som 0 är intrimmad att vara i det närmaste 0.

Ic-skalan är alltså på 10mA/DIV (beror dock på hur jag ställer in Y).

Ib-skalan är [0; 0,5]mA där 0 är intrimmad till att vara i det närmaste, men inte exakt, 0.

Ib-skalan är alltså på 50uA/steg och totalt 10 steg (finns ingen DIV-skala här).

MVH/Roger
PS
Ib-skalans nolla är lite känslig för jag nyttjar blå LED som spänningsreferens samtidigt som KTT inte är reglerad utan drivs av allt från 7V till 18V varvid referenserna driver lite (misstänker jag).

Jag har ändrat mig, KTS utgår.

KTS utgår för att den egentligen bara komplicerar saken, den viktigaste finessen med KTS är strömboost av OP men jag behöver egentligen inte "Tripplingtons" för att generera 5A från ordinär opamputgång (TL071 just nu), jag inbillar mig att BDX33/34 med 750 i hfe räcker, kalkylerar man med 1000 så behövs bara 5mA från OP för 5A ut och det borde räcka (i KTS sitter dock en extra trissa som medger typ 200 gånger högre strömförstärkning).

KTS har en annan finess som jag trodde var bra men den visade sig värdelös, den har nämligen "automatsäkringar" för (kollektor)ström MEN den har det utifrån vilket område man har valt, dvs om jag har valt HP-området så är strömgränsen på 5A och det finns ingen korrelation med hur man sen ställt KTT dvs om man valt HP i KTS men LP i KTT så brinner strömmätmotståndet om det skulle råka vara kortslutning i trissan.

Så jag får inte ut nånting av KTS och tänker mer att jag korrelerar HP/LP med ett par glasrörssäkringar dvs om man flippar i LP så gäller 100mA och om man flippar i HP gäller 5A, jag tycker det känns bättre än om man t.ex flippar i 5A i KTS och man försöker mäta en LP-trissa på sådant sätt att KTT står i LP-mod men att trissan är kortsluten vilket genererar 15V över strömmätningsmotståndet på 10 Ohm eller typ 22W ( i ett 0,6W-motstånd), nåt sånt tror jag det blir.

MVH/Roger

Jag har beslutat mig för att testa igenom hela KTT och därmed alla polariteter innan jag "släpper" den.

Nästa babystep har blivit test av N-MOS (N-JFET är redan testad, N-MOS behöver bara inverterad Gate-spänning).

Blev en kul upplevelse, 5V som gate-spänning visade sig ge en såpass hög drain-ström att den tillfälligt buffrande OP-trissan blev varm och dessutom sackar rampspänningen (Ur) för att buffertrissan (BC546B bara) inte orkar leverera, på skåpet kan man se det som en slags lastlinje.

Jag får upp 9 svep av denna 2N7000 på skåpet, eftersom MOS börjar svepas vid noll Volt som ligger bortanför pich-off så är det inte så konstigt, teoretiskt kan man se det som att dom första två svepen (som totalt alltid egentligen är 11) genererar 2X0,5V Ug och att Ug<1V behåller trissan strypt (databladet säger att gate treshold-voltage kan vara så liten som 0,8V men max 3V).

MVH/Roger
PS
Nästa steg, test av BJT modell "P-kanal", jag måste nog ändå testa detta även om jag inte vill för allt ser så bra ut just nu, MOS/JFET kan jag dock anse vara färdigtestade för iom att jag nu både testat N-JFET och N-MOS så funkar den "inverteraren" med dito polariteter så den biten är klar, nu behöver jag testa PNP innan jag är nöjd, kruxet med PNP är att jag får byta buffer-trissan från NPN till PNP för rampspänningen (Ur) går nu negativt men teoretiskt ska det räcka att byta till PNP för att köra PNP som DUT och eftersom jag beslutat mig för att skippa KTS och bara låta typ OP27 driva ett BDX-komplementärt buffersteg så blir hela systemet enklare, jag är dock aningen skeptisk till att OP27 via BDX33/34 kan leverera 5A men jag tror faktiskt det för hfe sägs vara runt 750 och jag gissar att OP27 kan leverera något mer än 5mA.

Trevligt! Snygg graf!