![Mr. Green :mrgreen:](./images/smilies/icon_mrgreen.gif)
Upprinnelsen till denna idé var obehagligheter som gerillakrigföring, terrorattacker och tjuverier, något jag absolut inte har som hobby i verkliga livet. -Hur tar man sig fram till ett strategiskt mål med syfte att släppa loss ondska utan att man upptäcks, och dessutom minimerar risken att själv råka illa ut? Sedan nyktrade jag till och försökte hitta trevligare användningsområde till grundtanken om en "slowbot". Det slog mig att konceptet provats redan på 1960-talet då ryssarna släppte Luna-sonderna på Månen och sedan dess har robotfarkoster även landats på Mars flera gånger.
Ju längre från Jorden man släpper farkosterna, desto svårare blir det att fjärrstyra dem i realtid. Energiförsörjningen är också ett problem och ett sätt att spara mycket energi är att ta god tid på sig att få jobbet gjort. Med väldigt långsam förflyttning och svaga motorer minskar också riskerna för skador på maskineriet och det är kanske inte ens nödvändigt att ha en massa sensorer som hjälper till att undvika kollisioner eller detektera fastkörningar.
Slowbot, konceptet:
En robust låda innehållande all elektronik och mekanik, samt ben, hjul eller något hybridliknande i stil med hur den lilla tuffingen Rhex tar sig fram.
![Bild](http://www.mwilliams.info/images/robot_rhex_big.gif)
Båda sidor av lådan förses med solceller så att batterierna kan laddas även om roboten vurpar.
Slowbot:en rör sig som namnet antyder MYCKET långsamt, kanske inte ens så att det syns om man inte studerar den en stund. Den kan också göra sina framryckningar endast under en begränsad tid på natten eller avbryta rörelsen i fall en PIR-detektor signalerar att någon närmar sig. Varför? -För att det går helt enkelt, bara därför!
![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Kommunikation med roboten kan ske med licensfria walkie-talkies. Den begränsade bandbredden är en del av det roliga i utmaningen. Man kan skicka stillbilder med något beprövat protokoll för SSTV, diverse mätdata och t.o.m. GPS-data, även om det senare faktiskt är lite fusk. När man inte har bråttom eller tänkt fjärrstyra i realtid duger några kHz bandbredd för dataöverföring utmärkt.
Vad ska då en sådan slowbot vara bra för? Det går säkert att komma på något nyttigt, men jag tycker som sagt mest det är kul att spåna. Jag TROR mig kunna ha kul med en slowbot i verkliga livet också, dessutom kräver den inte så mycket aktiv lektid. Att tänka till ordentligt på det energieffektiva och robotens uthållighet är en del av nöjet, och sedan se hur det funkar i praktiken. Med en radiolänk som når kilometervis och en djup skog bakom huset kan det dessutom bli en spännande utmaning att försöka hitta sin robot när hösten kommer... Om bara sändaren håller igång kan man korspejla med mottagaren, vilket är något massor av radioamatörer världen runt roar sig med under så kallad rävjakt. https://en.wikipedia.org/wiki/Transmitter_hunting
Teknik som interagerar med främmande människor tycker jag är intressant, men även det motsatta lockar mig. En slowbot skulle kunna ha som primärt mål att undvika upptäckt i miljöer där människor rör sig, samtidigt som roboten själv måste förflytta sig för att leken ska bli spännande. Första utmaningen blir då att maskera roboten till något som folk sällan bryr sig om, även om det finns precis framför dem. Till en sådan lek vill man nog förse roboten med GPS och mobilspårning i fall någon hittar den och tar den med sig. En rörelsesensor och högtalare som ger ifrån sig upplysningen om att man stör ett övervakat forskningsprojekt kanske kan rädda roboten från att bli bortrövad? Hur maskerar man en slowbot som ska röra sig bland folk? Det är nog få människor som vill peta på ett äckligt roadkill...? Nästa utmaning blir att placera ut solcellerna på en sådan stealth-slowbot...