Idag lärde jag mig själv lite mer om nåt så basalt som kondensatorer.
En kondensator leder ALDRIG ström!
Inte så konstigt egentligen för vi har ju två plattor med ett isolerande material emellan.
Om vi först gör tankeexperimentet att vi har en HP-länk (driven av en lågimpediv Theveninsk källa) så vad som händer när AC påföres HP-länken är bara att när AC är positiv så laddas platta till vänster upp (den andra är jordad) och när AC sen blir negativ då laddas höger platta upp dvs vad som händer är att ström liksom cirkulerar fram och tillbaks mellan plattorna via jorden men från platta till platta går det aldrig nån ström.
Så för att AC skall kunna överföras mha en kondensator så krävs en "ground-path" eller dylikt.
Om man då tittar på mitt patetiska och livsfarliga sätt att isolera SMPS från nätet så kan man se det på följande sätt.
Först har jag ovan visat att om laddningen (Q) är konstant hos seriekopplade kondensatorer samtidigt som C=Q/U per definition.
Sen kan man se bryggan som en enda halvvågslikriktande (HW) diod (enklare).
Vad händer då med mina C1-3?
Jo, eftersom dioden är mycket lågohmig så finns det ingen uppladnningstidskonstant utan direkt när HW-vågen kommer så laddas C1-3 upp till toppvärdet.
Och pga dioden så har vi ingen ground-path bakåt så att säga så spänningen förblir konstant DC över kondingarna (ingen last antas).
Jag tror det kan stämma att spänningen över C3 i mitt fall är runt 41V olastat.
Om vi sen lastar C3 så är ju C1-2 redan uppladdade så C3 laddar bara ur, dvs ingen mer ström/laddning finns att tillgå annat än att spänningen över C1-2 blir ännu högre (för annars går inte den konstanta toppspänningen hos HW jämt ut).
Så nån upprepad "refresh" av C3 finns inte.
Med andra ord går det inte att isolera nätet på detta viset.
Ett ganska bra exempel på "Learning by Doing" även om jag, turligt nog, aldrig gjorde det
MVH/Roger
PS
En stor del av denna insikt fick jag från E Kafemans inlägg ovan.
