Om kärnans flöde är sinusformat så gäller för en lindnings effektivvärde
E för spänningen
Vid symmetrisk fyrkantsvåg så byter du ut konstanten "4,44" (som egentligen är pi*roten ur 2) till 4
Frekvens
f i Hz
Antalet varv
N
Kärnans tvärsnittsarea
a i kvadratmeter
Toppvärdet för den magnetiska flödestätheten
B i Tesla (uppgift finns i databladet till kärnmaterialet)
Saknas uppgifter så fungerar det bra med B = 0,2-0,25T (200-250mT) vid 30kHz,
vanliga traditionella 50Hz nättransformatorer med järnkärna kan ha B på 1,2T eller lite mer.
Går man för nära "Bmax" för kärnmaterialet så att kärnan börjar mättas så blir det varmt och höga (olinjära)
strömmar kommer då att flyta. Provar du att köra en transformator för en apparat från USA med 117V 60Hz
i vårat 230V 50Hz elnät så kommer den att brinna upp inom några minuter. Gäller det mindre transformatorer
så är det inte säkert att "proppen" går för vi kommer inte upp i de strömmar som krävs för att bryta strömmen,
men strömmen är ändå stor nog för att bokstavligt talat elda upp den
Provade det av misstag på en Heathkit rörvoltmeter för många år sedan, den var för 117V. Upptäckte
misstaget då det började välla ut rök ur lådan
Ju lägre frekvens desto fler varv på kärnan och tvärtom. En transformator kan sägas ha en undre gränsfrekvens.
En transformator för likström finns väl inte än, kärnan borde vara oändligt stor i så fall.
Sinus
E = 4,44*f*N*a*B
Fyrkantsvåg
E = 4*f*N*a*B
Sen får du tänka på om du har likströmsmagnetisering i kärnan, formlerna ovan fungerar
med AC utan DC-komponent på inkommande spänning.
Kör man bara AC så blir kärnan mycket mindre rent fysiskt.
Har du något skrotat PC-nätaggregat så kan du studera det, finns i både push-pull och flyback-versioner.