Mätförstärkare, en halv Watt

[opampen]

Germanium har sina fördelar med lägre diod spänningsfall, runt 0,2-0,3 V. Jag har ett antal 2N1305 med TO-39- kåpa. Dessa trissor är intressanta i vissa sammanhang. Har mätt upp dessa i samband med en kommande transistor provare jag har tänkt på.

Det är en liten läckström på ca. 20µA mellan Ice och Icb i backriktningen. Men däremot en annan GE-trissa för höga effekter är 2N2082 som kan ge läckströmmar på ca en 1mA. Dessa s.k. "spisplattor" kan man steka ägg på, riktigt stryktåliga. Men i dessa sammanhang för höga effekter finns det självklart bättre kiseltrissor! Men lite nostalgi.

Bhiab brukar kunna få tag på Germaniumtrissor!

[YD1150]

Denna gång en strömslukande förstärkare på 4W vid 7V. Germanium igen
Tomgångsström på 1,3A !

7V 4W.jpg

Trafo1.jpg

Trafo2.jpg

Edit: Lagt till lindningsdata på transformatorerna om någon mot förmodan skulle vilja bygga ett exemplar

[Spisblinkaren]

Mycket intressant, tack ännu en gång!

3 transistorer bara, hela 4W vid 7V...

Dock lite invecklad med de båda väldigt speciella transformatorerna.

Två saker är särskilt intressanta:

1. Uttagen effekt överstiger, pga trafon, vad 7Vpp rätt i 8Ohm kan ge dvs 3,5^2/2/8=0,8W (8 Ohm för konsensus enlig ovan).
2. Filtreringen av speciellt ingångsstegets matning görs på samma sätt som man gjorde på rörtiden som dessutom är ett mycket bra sätt att filtrera men av nån anledning försvunnit i kiselkonstruktioner (kanske lite pga diffsteg och därmed CMRR).

Nu ska det dock påpekas att tanken med min KTA är mer universiell användning (kanske tom DC eller PWM-styrning av motorer).

Jag har f.ö bestämt att den kommer ha T5, detta för att inte biasströmmen ska variera med matningen (6-60V).

Jag vill dock gärna testa MiaM's ordinarie tips så plats för dom komponenterna i layouten kommer att ges, anledningen till att jag vill det är för att dels är nyfiken på själva tricket dels vill få upp effekten maximalt vid låg drivspänning (>6V).

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Laddar upp mitt senaste schema, såhär kommer jag att bygga den (möjligtvis med undantag av ett par kraftiga flyback-dioder över utgångstrisssorna).

Jag har valt att skippa C7, "känns" inte som om den behövs nu när jag tror mig förstå en del av kretsen iaf (jag förbereder dock för C7 mha R7a,b).

Känns som om 1mA för Ib räcker ty dels är min uträkning extrem (0V i förluster) del räknar jag på minimum hfe.

Så min 9V-KTA kommer att dra runt 2mA för standby ~2W@9V/4R ut i Klass B

Samtidigt är min KTA kapabel till minst 6A ut vid hela 6-60V matning (om R8,9 korrigeras och adekvat kylfläns monteras).

MVH/Roger
PS
När jag laborerar med den här kommer jag börja med att bygla R70 och skippa montaget av C70, sedan kommer R12 ges värdet 220k och detta kommer parallellas med en 1M pot+100k, sen kommer jag trimma för maximalt och symmetriskt klipp (tack RoPa) slutligen kommer jag införa R70&C70 samt trimma om KTA för maximalt och symmetriskt klipp och jämföra

[MiaM]

När jag tänker efter så är det enklare att skippa R7b och ansluta undre änden på R7a mot utgången. Det kommer ge i det närmaste samma resultat.


Vad gäller att få ut maximal effekt så skulle det i princip gå att byta plats på transistortyperna för T8 och T9 så att T6+T8 respektive T7+T9 kan ha i stort sett vanliga darlingtonkopplingar. Fast sen gör man en specialare i form av att kollektorn på T6 och T7 matas via en bootstrapkoppling. Med bootstrapkopplingen för R8 (eller för en hel strömgenerator) så kan då utspänningen uppåt nå ända till VCC minus lägsta spänningsvall Vce på T8. Däremot krävs nån slags klurigare bootstrapkoppling för negativa halvperioden för att en sån ändring ska fungera även där. Det krävs rätt mycket mer krånglande för att få det bra.


Sen gör ju konfigurationen av sluttrissorna tydligen en del för ljudkvaliteten/mätdata. Jag minns dock inte riktigt vilken variant som gav bäst ljud. Vad jag dock minns var att det pratades om att de tidiga förstärkarna från omkring 1970 inte gav så jättebra ljud/mätdata på grund av att båda effekttrissorna var av samma typ och då blev ena halvperioden kopplad på "fel" sätt med avseende på hur det bör kopplas optimalt. (Ursäkta luddig formulering...).

P.S. även kiseltransistorer kan användas som fototransistorer. På en BC107/108/109 är det bara att klippa bort överdelen av locket med avbitartång...

[RoPa]

@MiaM, det fanns ju en tid då man var dålig på att bygga PNP transistorer som blev "lika" NPN varianten. Det gjorde att utgångsstegen inte blev helt symmetriska i sin karakteristik. De matchade PNP som fanns var dyra och därför användes det ibland NPN även i nedra halvan och kraftig återkoppling i hela steget. Sammantaget blev det inte helt bra med andra ord.

Idag har vi NPN/PNP par av bra kvalité med god matchning så det är inte längre ett problem.
Med bra par kan man även byta plats på NPN/PNP och koppla dem som i Rogers schema för att få CFP vilket är den erfarenhetsmässigt optimala kopplingen vad gäller både nollgenomgångs- och linearitetsdistortion. En annan fördel de har är att de har lågt voltage-drop.

Du har dock helt rätt att CFP kan bytas mot Darlington om man kan hantera högre voltage-drop genom boot-strap koppling men de har inte lika bra egenskaper i de andra aspekterna (vilket visserligen inte är viktigt i denna klass B förstärkare...)

Boot-strap på nedre sidan blir som sagt lite knepigare eftersom den sitter ihop med ingångens diffsteg...
Med en symetrisk VAS kan man göra samma sak nere som uppe men då måste VAS skiljas från ingångssteg.

[Spisblinkaren]

Nu kommer jag och stör diskussionen med två stycken scheman på gamla förstärkare med Germaniumtransistorer ( från 1965 )
Drivspänning 9V, uteffekt 1W. De har en låg tomgångsström 2-3mA bara.

9V 1W 1965_.jpg

9V 1W 1965.jpg

Nostalgi med AC151 Var den första transistorn man labbade med sent 70-tal.
Fast man kunde inte så mycket då...

Har du nån aning om känsligheten på 9V 1W 1965_.jpg?

Tänkte lasta med 4Ohm och borde då få 2W, eller?

Dessutom kanske jag gör om konstruktionen så att den nyttjar kiseltrissor och därmed är reproducerbar.

Inimpedansen är dock låg så nån högimpediv mikrofon kan man glömma.

MVH/Roger

[YD1150]

Står följande:

Eingangsspannung für max Ausgangsleistung 5,5mV

[YD1150]

Zin typ 2kΩ

[Spisblinkaren]

Vad kan man tillåta sig för belastning för en gitarrmikrofon respektive en vanlig dynamisk mikrofon?

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Vad tror du om bifogat?

MVH/Roger

[lillahuset]

Jag inser att jag inte är den tillfrågade men 1M på basen på en germaniumtrissa och två trimpottar luktar bekymmer.

Ungefär 7uA in på basen på en AC151 känns väldigt lite. Det är bara en känsla, inget jag kan hävda med bestämdhet.

Min analogmentor brukade säga att om du har mer än en trimpott i en koppling ska du nog fundera lite till. Sedan finns det naturligtvis tillfällen när man inte klarar sig med en.

[YD1150]

Dynamiska mikrofoner är nog typ 200-600ohm kan jag gissa på.
Den andra vet jag inte men det borde väl vara rätt lågohmigt (upp till något kohm?) om det är spolar inblandade.
Ska du använda AC151 så finns det en som är märkt med ett litet "r" AC151r = rauscharm = low noise
I databladet till AC151 så är hfe ~50 med Ic ~2mA, lägst brus med Ic ~0,2mA.

[lillahuset]

Typ 30ggr 7uA.

[Spisblinkaren]

Jag tycker faktiskt att detta är en rätt häftig diskussion

lillahuset är mycket välkommen med sina ide'er.

Jag höftade till när jag la dit AC151.

Lillahuset har rätt, det blir 7uA basström.

Taget gånger dina tacksamt bidragna 50, YD1150, så blir det runt 350uA i kollektorström.

Vi har -1,5V ungefär vid basen och ett 30k-motstånd dvs (9-1,5)V/30k=250uA i ordinarie spänningsdelarström.

Jag undrar vad som händer här?

Man borde kunna se det som att potentialen vid emittern på min transistor styr potentialen på basen på min transistor även om en emitterföljare teoretiskt fungerar tvärtom.

För att få det att funka ska man nog ta bort bas-biasarrangemanget och biasera mha min trissa istället.

Problemet med detta är att då sjunker inimpedansen.

Bäst är alltså om man kan göra såsom jag ritat, kan man det?

MVH/Roger