Tens/EMS specar?

[HUGGBÄVERN]

Det var ju det jag skrev .... eller menade i alla fall ...

[JohnA]

TENS betyder väl något i stil med Trans Electric Neuro Stimulation.

som alla nämnt ovan får man vara djävligt försiktigt med hur den används - akta hjärna och hjärta!
Jag har en halvbyggd TENS-maskin som ger upp till 80V. DEn ger pulser ... äsch, här är länk till artikeln jag hittat:
L-Ä-N-K

Måste bara tillägga att TENS-behandling fungerar bara kortvarigt. Jag tror man stimulerar tillkomsten av kroppseget morfin - endorfin - men att denna produktion sedan upphör med tiden.

(*vinkar glatt till SB, hej hej *) Det råder ibland viss begreppsförvirring. Om jag mins rätt talas det ofta om TENS på engelska medan det på åtminstone svenska också talas om TNS, vilket så vitt jag vet är exakt samma sak. TENS/TNS avser i första hand att stimulera känselnerverna för en akupunkturliknande lokal endorfinspark till smärtlindring. Att effekten avtar efter en stund är kanske inte att förvånas över, men att det kanske kan finnas någon långtidsverkande avtrubbningseffekt är mer än jag kände till. Det känns absolut inte orimligt. Väldigt nära besläktat är det man kallar EMS, som dock är mer inriktat på att sätta fart på musklerna t.ex. för sjukgymnastik. Den stora skillnaden är så vitt jag vet att TENS/TNS arbetar med en kontinuerlig pulsföljd på jämn nivå medan EMS cyklar mellan on/off eller moduleras i lågfrekventa vågor. Det var garanterat en EMS-apparat trådstartaren lekte med. Man kan få en ren TENS/TNS att verka som EMS om man manuellt vrider styrkereglaget fram och tillbaka. Ytterligare en variant att nämna är EES som även det är i princip samma som föregående men specifikt inriktat på det erotiska området. EES-apparater kan ha egna "program" eller vågformer med avsikt att ge maximal njutning, men de kan ibland också innehålla exakt samma skitelektronik från Kina till 3x priset...

Jag har sett EPE byggprojektet (soundbrigades länk ovan) förut och det är en mycket lärorik artikel för oss som vill förstå hur det fungerar. Personligen skulle jag inte välja att bygga just efter det projektet, mest för att det är baserat på en del idag udda/dyra komponenter om jag förstått rätt, men också för att jag hellre hittar mina egna vägar till målen. En modern microcontroller som PIC eller AVR räcker långt. En svaghet med konstruktionen i EPE är att den är ganska komplicerad, samtidigt som den inte lämpar sig att bygga flerkanalig. Vill man ha fler än en enda TENS-kanal anser jag det vara i princip ett måste att kanalerna är fullständigt isolerade från varandra för att inte strömmen ska hitta oväntade smitvägar genom kroppen. Alternativt håller man hårt på tumregeln jag tycker så illa om: Lek aldrig med el ovanför midjan.

Man SKA ha respekt för vad el kan göra med hjärta och andra riskabla nervfunktioner, men i praktiken VERKAR det vara väldigt liten risk att något farligt händer en FRISK person. Många av framför allt de batteridrivna apparaterna ger inte så höga strömnivåer, ofta kan man maxa dem efter en stunds lirkande med kontrollerna, utan att det gör speciellt ont. Jag roar mig ibland med att demonstrera sådana apparater genom att bilda ring av några personer, som en elektrisk seans ungefär. Som grädde på moset låter jag två personer längst bort från TENS-apparaten hålla en grön lysdiod mellan fingertopparna. ("supergrön" LED ger mer ljus för milliampèren än någon annan typ, alltså bäst för showen )

Eftersom trådstartaren visat intresse för el mot/genom kroppen vill jag passa på att nämna en helt annan slags "elektroleksak" som är ännu mer spektakulär men ännu mindre riskabel: antika så kallade högfrekvensapparater, Violet Wand eller Violet Ray på engelska. Det sprakar, blixtrar, glimmar i violett (ibland blått, vitt eller orange också, beroende på gastryck och gastyp i glaselektroderna) luktar ozon och surrar hotfullt. Det handlar om tiotals kilovolt som lätt aktiverar lysrör och lågenergilampor men förutsatt att apparaterna som sådana inte har strömförande skruvar eller knastertorra textilkablar med utstickande koppartrådar är det inte ett dugg farligt. Låter man urladdningarna spraka mot en och samma lilla hudpunkt en stund kan man dock få små brännskador så fullständigt harmlöst är det kanske ändå inte. Priserna på dessa antika manicker har rusat iväg de senaste tio åren men de går fortfarande att hitta för småpengar på loppis. Ofta är de trasiga, ibland räcker det att byta en kondensator eller kanske bara kablarna. Det finns bland annat i England en firma som specialiserat sig på renovering av dessa apparater. Det finns även nytillverkade Violet Wands. Specifikt avsedda för "lek" är de ganska dyra men betydligt mer hållbara än de gamla rariteterna. Principen förekommer även inom kvacksalveribranschen i fjärran östern, inte helt olikt hur apparaterna såldes i Europa och USA för snart 100 år sedan. Det finns även någon variant som används av kylmontörer för att lokalisera läckor av kylmedium (freon). Violet Wands kan man leka med över hela kroppen utan att oroa sig det minsta för hjärtat och hjärnan. Kör man med antika apparater ska man dock ha noga koll på eventuella nätspänningsförande delar!

[JohnA]

En teknisk detalj värd att nämna är monopolär/bipolär. Nej, det är ingen psykdiagnos utan en beskrivning av hur utgångsströmmen från en TENS/TNS/EMS/EES-apparat ser ut. För att få apparaten att "bränna jämnt" under och mellan elektroderna, samt i viss mån kanske också för att minska risken för elektrolytiska fenomen i vävnaden, växlar strömriktningen hos en proffsigare och/eller mer påkostad apparat från en puls till nästa. Ibland är det kort och gott varannan puls i vardera riktningen, ibland ges två motriktade pulser i direkt följd. Detta är bipolär TENS/TNS/E....osv.

I små "postorderapparater" med en enda kanal gäller det att hålla priset på ett minimum och låter man apparaten arbeta monopolärt/unipolärt sparar man några transistorer och lite annat jox. Min billigaste "leksaksapparat" köpte jag i en surplusaffär som köpte upp restpartier från Ellos och består av en liten dosa med 3xAAA-batterier som knäpps fast på ett par elektrodförsedda "träningsbyxor" som liknar cykelshorts. Sedan är väl meningen att man ska sitta och trampa i TV-soffan med skiten medan man glatt mumsar ostbågar och dricker grogg som vanligt i tron att man slagit in på en mer hälsosam livföring...

Inuti "cykelbyx-EMS:en" finns en okänd microcontroller under en limplätt, en liten LCD, två transistorer, en liten induktans, diod, kondensator och ytterligare lite småkrafs. Den ena transistorn bildar tillsammans med diod, induktans och 1uF/100V elektrolytkondensator en enkel boos-converter som vid ca 30-50kHz pumpar upp kondensatorn till omkring 80 volt. Den kontinuerliga drivförmågan är inte ens någon mA och dessutom DC. Jag kopierade konstruktionen, körde den fristående med pulsgenerator och nådde 80-100 V från en inspänning på endast 3-4 V. Det sticker till kort och lätt i fingertoppen när man pillar på kondensatorn, varpå spänningen faller djupt.

För att göra en fungerande TENS/EMS av detta kopplar man laddningskondensatorns pluspol till ena elektroden och den andra transistorn fungerar sedan som en lågfrekvent switch mot "jord" för den andra elektroden. MF-transistorn i boost-convertern bestämmer alltså strömstyrkan genom att variera pulsbredden och den lågfrekventa switchtransistorn ger själva TENS/EMS-pulserna. Trots det lilla formatet och enkla konstruktionen biter apparaten förvånansvärt bra, men någon tidning tror jag inte man sliter sönder i första taget. Observera att denna konstruktion inte lämpar sig för flerkanaliga konstruktioner eftersom utgången inte är galvaniskt isolerad. För den som vill experimentera själv är det dock en klart enklare och billigare konstruktion än den i EPE-artikeln soundbrigade länkade till. Den som är seriöst intresserad av detaljerna får webbsnoka själv då jag inte minns komponentvärden m.m.

[qx5]

Är EES maskinerna av TENS eller EMS i form av den elektricitet som lämnar maskinen?

[JohnA]

Där blir jag tvungen att gissa... Om jag ska vara konsekvent mot min egen uppfattning om skillnaden så är EES mer likt EMS eftersom det är LF-modulerade pulser om något kul ska kunna hända. TENS/TNS är enligt MIN uppfattning ett oföränderligt "surrande" på en fast frekvens utan modulation och syftet med detta är att kicka igång smärtlindring med kroppseget endorfin UTAN att det börjar rycka i musklerna. Ett kanhända svagt bevis för denna uppfattning är min "mest medicinska" apparat, en sexkanalig "Aku-TEMS" som jag fann bland elektronikskrotet på ett sjukhus. Fyra av kanalerna har korta rytmiska (nästan musikaliska) pulser, ger ganska låg maxström och är avsedda att kopplas till akupunkturnålar. De sista två kanalerna är märkta "TNS" och har just det där kontinuerliga "surret" som fungerar bäst för smärtlindring.

Om vrider upp en ren TENS/TNS-apparat på hög styrka kommer musklerna dra ihop sig i en kontinuerlig kramp, vilket inte är speciellt kul i sig. Har apparaten analoga vridpottar kan man amplitudmodulera EMS-funktionen manuellt genom att vrida fram och tillbaka. De flesta EMS-apparaterna jag råkat på har tvära cykler av ON/OFF, vilket kan vara lite jobbigt på hög strömstyrka.

Min mest kryptiska apparat är en batteridriven enkanalig sak med kinesiska tecken på alla knappar och lysdioder. Med västerländska bokstäver står det dock något om "California medical group" eller något i den stilen. Anslutningssladden har tvåpolig 3,5mm telepropp (typ hörlurar, minus en pol) och förgrenar sig så apparaten kan driva fyra pads. Förgreningen är ganska kort så man kan inte sätta padsen allt för långt från varandra. Denna apparat skiljer sig från allt annat jag har genom dess lustiga "program" eller vågformer som rampar upp, ner, byter frekvenser och krånglar omkring på allehanda olika sätt. Inte ett enda av programmen liknar en TENS-apparats konstanta "surr" eller det vanliga cyklandet ON/OFF som hos de flesta EMS-apparater. Jag misstänker det är en EES-apparat, inte minst på grund av den stora specialelektroden i form av en 25cm lång spiralfjäder med diameter på 3cm samt rundad "topp". Det ser definitivt ut att vara något för "invertes bruk", kort och gott en dildo! Apparatens program är ganska lynniga och har en del överraskningar för sig som jag inte skulle vilja ha i underlivet. Å andra sidan finns de där stollarna som löder tennkulor i änden på kopplingstrådar, kör in dem i urinröret, kopplar upp andra änden till stereoanläggningen, pluggar in datorn och byter sedan MP3-filer med varandra via Internet...
Där kan man snacka om att skaffa sig spänning och potentiella överraskningar! Lite knastrig volymkontroll på det så... Å tredje sidan finns ju de som går igång på att ta emot pungsparkar också, ja det finns folk till allt.

För de som är nyfikna på EES och inte har så nära till moralpaniken:
https://www.rimba.eu/en/1830-electro-sex

Och så har Wikipedia en del läsvärt om TENS, EMS och faktiskt även EES:
https://en.wikipedia.org/wiki/Transcuta ... timulation
https://en.wikipedia.org/wiki/Electrica ... timulation
https://en.wikipedia.org/wiki/Erotic_electrostimulation

Daito Manabe gör elektroakustisk konst/performance med EMS:

Och så kan man (inte) baka tårta med hjälp (stjälp) av EMS:
Den allerte reagerar på att filmklippet kallar tekniken för TENS!

EDIT: Det ser ju faktiskt ut som att EMS-elektroderna i tårtbaket ovan är kopplade från arm till arm på vardera personen, alltså så att hela strömmen passerar genom överkroppen. -Och alla tre ser dessutom ut att överleva trots uppenbart hög strömstyrka! Jag är dock inte förvånad efter alla galna experiment jag sysslat de senaste tio åren utan att ta livet av mig själv eller någon annan. Det verkar vara ganska säkra prylar helt enkelt, men jag tycker ändå man ska försöka ha respekt för ström som passerar genom överkroppen. Åtminstone är det klokt att inte smälla på full styrka det första man gör, utan lite i taget smyga upp mer och mer samtidigt som man känner att allt är ok. Ha också respekt för att det som kändes helt ok förra veckan kanske inte alls gör det i morgon. Dagsformen varierar!

[JohnA]

Aningen OT, men eftersom jag tidigare nämnde de gamla sprakande högfrekvensapparaterna, Violet Ray eller Violet Wand på engelska:
https://en.wikipedia.org/wiki/Violet_ray
https://en.wikipedia.org/wiki/Violet_wand
Åh, jag har alltid sett de båda engelska benämningarna som samma sak, nu lärde jag mig något nytt!
Rent elektrotekniskt är det dock samma sak.

Bland min samlade bråte finns ett antal sådana apparater från 1930-talet och till en av dem har jag en instruktionsbok som är ganska roande läsning. Listan över sjukdomar och besvär som apparaten påstås kunna bota är t.o.m. längre än allt Peter Tosh räknar upp i reggaelåten Legalize it om marihuanans välgörande verkan.

Tror jag har sex olika högfrekvensapparater i varierande skick men endast en av dem fungerar numera. Man använder den dock MYCKET försiktigt eftersom den har oisolerade kontaktstift på kontrollpanelen kusligt nära vredet för styrkeinställningen! En annan av mina apparater har ett innehåll som är skruvat från utsidan av kontrollpanelen och en av skruvarna är strömförande med nätspänning om man vänder stickproppen åt fel håll. Allt är sammankopplat i dessa apparater och teslaspolen som alstrar högspänningen är sparkopplad. Det finns dock på samtliga apparater ett gnistgap på flera millimeter mellan utgående högspänningsuttag och metallhylsan man ansluter glaselektroderna till. Det är mycket trä, papper, tyg och vax i de gamla godingarna så man bör se dem som potentiella brandbomber utöver en direkt livsfara för personen som tillhandahåller behandlingen...

[burton666]

Hmm, då köpte jag fel pryl alltså när jag köpte TENS apparaten. Jag inser att jag kanske är ute på lite djupt vatten nu men hur avancerat är det att bygga en sådan pryl själv? Säg att jag bara behöver kunna justera styrkan med en potentiometer eller liknande från 0-Okontrolerad muskel-sammandragning. Men ändå få den att vara säker. Jag skulle självfallet utgå från en batteri-version.

[Nerre]

Det är det där med att vara säker som är problemet. Den behöver vara säker även om nån komponent går sönder.

Det kan man bara veta genom att testa vad som händer vid olika fel, d.v.s. man mäter var den ger för output och simulerar ett fel i taget och ser hur det påverkar.

[HUGGBÄVERN]

Jag har haft en helt annan fundering. Om man bygger en TENS-maskin runt en liten 100V linjetrafo kan man ju mata med bipolär lågspänning och om det är korta pulser man trycker ut är borde det vara lätt med en slik trafo. Dessutom kan man ju modulera pulståget om man vill.

[Nerre]

Vad händer om den flippar ur och börjar köra 50 Hz med full pulsamplitud genom trafon?

[HUGGBÄVERN]

Frågar du mig?

Jag tänker mig en krets som genererar (bipolära) modulerade pulser som matas till trafons lågspänningssida och som transformeras upp till "normal" TENS-spänning via trafon. Inget flippar ur och ger någon 50Hz.

[Nerre]

Det är just den där kretsen som genererar pulserna som kan "flippa ur". Kortis i en konding, glitch i en mjukvara, en transistor (i en IC) som går sönder etc.

De krav som ställs på TENS-grejer är t.ex. såna saker som maxlängd på pulsskurar, max laddning eller energi per puls och pulsskur och såna grejer.

Hittade en gammal text jag skrivit:

Vid 10 uA genom hjärtat är sannolikheten för kammarflimmer 2 promille (1 på 500). Dock kräver detta att elektroderna ligger direkt mot hjärtat (det var så forskarna provade sig fram till detta). Det är också vid 50 Hz. Vid likström är sannolikheten en femtedel av detta och över 1 kHz är den 1,5 gånger mindre. Det innebär att för att en likström ska vara "helt ofarlig" så måste den vara under 500 uA.

Sannolikheten för att en man kan känna en ström på 500 mikroampere är 0,01 och för kvinnor är sannolikheten 0,014 (förutsatt enbart kontaktelektroder, d.v.s. en metallplatta mot torr hud). Denna sannolikhet är normalfördelad.

Ett 1,5 V-batteri kan ge upp till 750 uA ström genom kroppens normresistans på 2000 ohm. Ett batteri ger alltså inte helt ofarlig ström!

För TENS gäller bland annat följande gränser:
* för likspänning tillåts 80 mA
* upp till 400 Hz tillåts 50 mA
* upp till 1500 Hz tillåts 80 mA
* över 1500 Hz tillåts 100 mA

Notera att dessa siffror är flera hundra gånger högre än den garanterat säkra strömmen.
Dessa strömmar är inte helt ofarliga, de får inte appliceras så att en stor del av strömmen riskerar att passera hjärtat.

Pulser kortare än 0,1 sekund får ha ett maximalt energiinnehåll på 300 mJ och får inte ha en toppspänning över 500 V.

Jag har inte skrivit ner nåt om max laddning och max längd på pulsskurar, och det är närmare 10 år sen jag provade såna där grejer sist så jag har inte alla krav i skallen.

[HUGGBÄVERN]

Jag vill minnas att de strömmar jag utsattes för under en neurografiundersökning uppgick till 40mA. Det kändes även om det inte var rent smärtsamt. Fast den här undersökningen testade nerver i handen rest i underbenen.

[JohnA]

Tänkte det var dags att kolla på EN 60601-2-10 som Nerre tipsade om på första sidan av denna tråd. När jag söker på dokumentet hittar jag bara en massa grisiga profitörer som begär hutlösa 600 kronor upp till mer än det dubbla för en pdf-fil...

Jakten går vidare en stund, någonstans borde EN 60601-2-10 finnas gratis... Hur kan en standard vara så hemlig?

[gkar]

Hur man mäter är specificerat i standarden EN 60601-2-10.

Jag vill minnas att det där också finns förklaringar till de olika gränserna och mätförhållandena, men det är över 10 år sen jag provade mot den så jag minns inte detaljerna.

Jo, den är lämplig.
Även om dessa prylar brukar klassas som hushållsmaskiner eller dyl, och inte medicinsk utrustning under MED direktivet då de inte handhavs av medicinskt utbildad personal... Ungefär som en rakapparat...