Hjälp med skolabete om microcontrollers
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Egentligen ingen, i alla fall enligt gängse definitioner, dock brukar man väl mena lite kraftigare grejjor när man talar om SoC
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Om allt verkligen måste ingå i chippet så är ju bara den ena av 8031 och 8051 en mikrokontroller. Den andra kräver ju alltid externt rom. Men ingen skulle väl kalla dessa båda för något annat än mikrokontrollers?
Jag tror att det kan vara bra att börja med lite översiktligt med typ ett litet stycke som nämnde att datorer började med reläer, senare radiorör, därefter diskreta transistorer, därefter logikkretsar som blev allt mer avancerade och till sist en mikroprocessor i en kapsel (Intel 4004), och sedan blev mer och mer integrerat och där kan du väl ta några exempel på tidiga kretsar som specifikt var avsedda för "små" applikationer.
Resten blir ju bara hårklyveri.
Om inbyggda portar är kriteriet så är ju 6510 och 8502 från Commodore 64 och 128 mikrokontrollers. Det blir lite märkligt att säga så
I princip har ju 1802 en styrbar utport och interruptingångar så den är på samma sätt "en mikrokontroller" enligt kriteriet att portar ska finnas, men det håller nog ingen heller med om
Det är lite som att dra en gräns mellan vad som är en personbil och en lastbil - det slutar med att det blir en juridisk gränsdragning.
Jag tror att det kan vara bra att börja med lite översiktligt med typ ett litet stycke som nämnde att datorer började med reläer, senare radiorör, därefter diskreta transistorer, därefter logikkretsar som blev allt mer avancerade och till sist en mikroprocessor i en kapsel (Intel 4004), och sedan blev mer och mer integrerat och där kan du väl ta några exempel på tidiga kretsar som specifikt var avsedda för "små" applikationer.
Resten blir ju bara hårklyveri.
Om inbyggda portar är kriteriet så är ju 6510 och 8502 från Commodore 64 och 128 mikrokontrollers. Det blir lite märkligt att säga så

I princip har ju 1802 en styrbar utport och interruptingångar så den är på samma sätt "en mikrokontroller" enligt kriteriet att portar ska finnas, men det håller nog ingen heller med om

Det är lite som att dra en gräns mellan vad som är en personbil och en lastbil - det slutar med att det blir en juridisk gränsdragning.
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Gränsen är väl extremt flytande, ursprungligen handlade det väl om användningsområdet för processorn.
Satt den i någon typ av inbäddad utrustning så var det en uC, satt den i någon dator, typ PC, Amiga, ABC etc så var det en uP.
I dag flyter allt ihop till ett enda sammelsurium.
Satt den i någon typ av inbäddad utrustning så var det en uC, satt den i någon dator, typ PC, Amiga, ABC etc så var det en uP.
I dag flyter allt ihop till ett enda sammelsurium.
- lillahuset
- Gått bort
- Inlägg: 13969
- Blev medlem: 3 juli 2008, 08:13:14
- Ort: Norrköping
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Idag är det väl i princip bara AMD och Intel som gör mikroprocessorer. "Allt" annat är väl mikrokontrollers och SOC.
- lillahuset
- Gått bort
- Inlägg: 13969
- Blev medlem: 3 juli 2008, 08:13:14
- Ort: Norrköping
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Det har du rätt i. Eller? Hos NXP? Jag har aldrig varit speciellt insatt i PowerPC.
Var inte PowerQuick (tror jag den hette) en processor med kommunikationshårdvara. Annars är väl PowerPC vanligast som kärna i FPGAer numera.
Var inte PowerQuick (tror jag den hette) en processor med kommunikationshårdvara. Annars är väl PowerPC vanligast som kärna i FPGAer numera.
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Sedan har du ju ARM och MIPS, nu vet jag inte om de arkitekturerna används i rena processorer längre, förutom det har du ju IBMs och HPs och DECs prollar, kanske är utdaterade nu.
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
För att röra till det så sitter det mikrokontrollers i tangentbordet på både PC och Amiga. PC från och med 286:or har dessutom en mikrokontroller på moderkortet som översätter mellan det tangentbordsprotokoll som tillkom på 286:orna (och som gällt hela tiden fram till PS/2-kontakterna slutade användas) och något som datorns ordinarie processor ser på ett annat sätt.TomasL skrev:Gränsen är väl extremt flytande, ursprungligen handlade det väl om användningsområdet för processorn.
Satt den i någon typ av inbäddad utrustning så var det en uC, satt den i någon dator, typ PC, Amiga, ABC etc så var det en uP.
I dag flyter allt ihop till ett enda sammelsurium.


ARM i de flesta smartphones, surfplattor och liknande får väl allt räknas som en riktig processor även om den oftast har mycket integrerat?lillahuset skrev:Idag är det väl i princip bara AMD och Intel som gör mikroprocessorer. "Allt" annat är väl mikrokontrollers och SOC.
DEC har väl växlat till Intels fortfarande överlevande 64-bit-fiasko, eller? (DEC, HP och Compaq är ju samma företag idag. Compaq köpte upp DEC och sen köpte HP upp Compaq).
- lillahuset
- Gått bort
- Inlägg: 13969
- Blev medlem: 3 juli 2008, 08:13:14
- Ort: Norrköping
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Jo det var maskprogrammerad 8048 (Eprom-versionen med eller utan fönster hette 8748) som var tangentbordskontrollern i PC
8048/8049 och dess derivat är förmodligen i antal världens vanligaste microkontroller och är arbetshäst än idag och kan hittas på så konstiga ställen som i SD-minnen och USB-minne, helt dolt - det är denna de manipulerar om hur mycket av 3' sorterings Flash-minnet skall visas utåt när det gäller counterfeit-minnen som främst hittas i kina och asien...
I PC så hade denna 8048-processor också genompassage av adresslinan A20 (tror jag) med mer eller mindre stor fördröjning - denna faktum har det nog svurits väldigt mycket över hos moderkorts-chips konstruktörer....
8048/8049 och dess derivat är förmodligen i antal världens vanligaste microkontroller och är arbetshäst än idag och kan hittas på så konstiga ställen som i SD-minnen och USB-minne, helt dolt - det är denna de manipulerar om hur mycket av 3' sorterings Flash-minnet skall visas utåt när det gäller counterfeit-minnen som främst hittas i kina och asien...
I PC så hade denna 8048-processor också genompassage av adresslinan A20 (tror jag) med mer eller mindre stor fördröjning - denna faktum har det nog svurits väldigt mycket över hos moderkorts-chips konstruktörer....
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Om någon behöver några så gamla prylar som 8748 o liknande så kan det eventuellt finnas i mina lådor 

Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Nog var det väl 8041, d.v.s. varianten av 8748/8048 som har anslutningar som gör att den ser ut som en 8080-buss-enhet?
Jag har en 8741 (tror jag det är om jag inte minns fel) från en Compaq 386SX, som faktiskt är raderbar och programmerbar.
A20 passerar inte direkt genom tangentbordsprocessorn men däremot styr tangentbordsprocessorn en and-grind så att A20 kan styras hårt att vara låg. Detta tillkom med 286:an.
Orsaken är att en 8088:a har bara A0-A19 och om man sätter segmentpekaren på någon stans i de sista 65520 bytesen (d.v.s. till minst FF01) så kommer en 8088:a wrappa runt och nå saker från adress noll och uppåt. Det fanns nog program som använde detta för att både nå saker i bios och längst ner i ram samtidigt. När 286:an kom så skedde givetvis inte denna wrappning utan det gick istället att nå nästan 64k mer minne utöver de första 1MB som en 8088:a kan nål. För att bli kompatibelt med 8088 men även ha ett läge för att nyttja mer än 1MB la IBM till detta i hårdvaran på deras första 286:a (IBM PC/AT och senare även den märkliga bastarden XT/286).
I MS-DOS 5.0 tillkom en funktion som slår på A20 och på så vis når nästan 64k av minnet ovanför adress 1M, och det utrymmet nyttjas för att lägga en del av DOS där.
Dagens infodump om gamla PC-häckar
Jag har en 8741 (tror jag det är om jag inte minns fel) från en Compaq 386SX, som faktiskt är raderbar och programmerbar.

A20 passerar inte direkt genom tangentbordsprocessorn men däremot styr tangentbordsprocessorn en and-grind så att A20 kan styras hårt att vara låg. Detta tillkom med 286:an.
Orsaken är att en 8088:a har bara A0-A19 och om man sätter segmentpekaren på någon stans i de sista 65520 bytesen (d.v.s. till minst FF01) så kommer en 8088:a wrappa runt och nå saker från adress noll och uppåt. Det fanns nog program som använde detta för att både nå saker i bios och längst ner i ram samtidigt. När 286:an kom så skedde givetvis inte denna wrappning utan det gick istället att nå nästan 64k mer minne utöver de första 1MB som en 8088:a kan nål. För att bli kompatibelt med 8088 men även ha ett läge för att nyttja mer än 1MB la IBM till detta i hårdvaran på deras första 286:a (IBM PC/AT och senare även den märkliga bastarden XT/286).
I MS-DOS 5.0 tillkom en funktion som slår på A20 och på så vis når nästan 64k av minnet ovanför adress 1M, och det utrymmet nyttjas för att lägga en del av DOS där.
Dagens infodump om gamla PC-häckar

Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Oj, mycket bra respons 
Jag har läst igenom det som skrivits och insåg att man kanske inte ska dela upp komponenter efter deras egenskaper utan deras mest ideala användningsområde.
Exempelvis något som ska vara litet, lättillgängligt och ganska billigt för att använda i en enklare miniräknare skulle kunna kallas en microcontroller, allt på ett chip och tillräcklig beräkningskapacitet.
Något som ska sitta i en speldator där hastighet är viktigt men kostnaden och storleken har mindre betydelse skulle kunna kallas microprocessor.
Något där man behöver lite av båda världar, ganska snabbt men allt i samma paket skulle kunna kallas SoC t.ex. i en mycket liten smartklocka.
Hoppas att man inte kliver på några tår nu

Jag har läst igenom det som skrivits och insåg att man kanske inte ska dela upp komponenter efter deras egenskaper utan deras mest ideala användningsområde.
Exempelvis något som ska vara litet, lättillgängligt och ganska billigt för att använda i en enklare miniräknare skulle kunna kallas en microcontroller, allt på ett chip och tillräcklig beräkningskapacitet.
Något som ska sitta i en speldator där hastighet är viktigt men kostnaden och storleken har mindre betydelse skulle kunna kallas microprocessor.
Något där man behöver lite av båda världar, ganska snabbt men allt i samma paket skulle kunna kallas SoC t.ex. i en mycket liten smartklocka.
Hoppas att man inte kliver på några tår nu

- lillahuset
- Gått bort
- Inlägg: 13969
- Blev medlem: 3 juli 2008, 08:13:14
- Ort: Norrköping
Re: Hjälp med skolabete om microcontrollers
Det gör du säkert. Det finns folk med mycket långa tår här. 
