Drygt 100 år gammal radio - reparation
Drygt 100 år gammal radio - reparation
Hej, jag har en radio som är minst 100 år gammal som jag behöver hjälp med att få igång. Ca 5 kablar hänger löst, vet inte vart som ska sitta (har gjort en röd ring kring dom på en av bilderna). All hjälp som har att göra med hur man går tillväga för att få igång den tas tacksamt emot. Har mycket dåligt koll på hur just radioapparater är uppbyggda så var gärna extra tydliga. Han som byggde radion var snickare och han har byggt in radion i en trälåda. På det översta röret står det B406 och på dom två nedersta står det A425. Alla är Philips. Tack på förhand!
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Drygt 100 år gammal radio - reparation
Vilken tjusig låda! Han var om sagt duktig snickare, men radion var lite sämre ihopsatt tycker jag.
Sitter det en högtalare i radiolådan?
Den är inte minst 100 år, med tanke på att Philipsrören, som kom 1925, delarna som är använda och ledningarna som använts så skulle jag nog snarare säga slutet av 20-talet.
Det verkar som om radion är gjord för DC nätspänning, den vita tråden som är lindad på isolatorer är motståndstråd lindad på asbesttråd (tror jag!), så se upp med den! Motståndstråden anpassar glödspänningen, som för tre st 4V rör (de är kopplade i serie) blir 12V, till DC nätet som kan ha varit allt mellan 110 och 220V. Det är den vita tråden som får mig att tro att radion är gjord för DC nät, varför annars ha en sådan "högeffektresistor" i en radio som har rör tänkt för batteridrift?
Nätsladden kanske fattas?
EDIT:
Såg nu att det var kablar från högtalare märkt ut i sista bilden. Inbyggd högtalare vad definitivt något som hör sent 20-tal eller snarare tidigt 30-tal till. Innan dess var högtalare dyra och man körde hellre med hörlurar.
Nätsladden skulle kunna ha varit de två blanka bananstiften bredvid varandra. De lösa komponenterna med sladdar kan vara kondensatorer i olika värde som är tänkt att kopplas till antennen för anpassning. Hade man en lång antenntråd behövdes kanske en "förkortningskodensator" för att inte lasta ner svängningskretsen i radion för mycket. I regel hade man då en eller ett par förkortningskondensatorer, samt "raka vägen" in på svängningskretsen att välja på.
Rekommenderar dig att rita upp hur allt i radion är kopplat, sök på rörens beteckningar så hittar du data och vad de respektive pinnarna i sockeln går till.
Sitter det en högtalare i radiolådan?
Den är inte minst 100 år, med tanke på att Philipsrören, som kom 1925, delarna som är använda och ledningarna som använts så skulle jag nog snarare säga slutet av 20-talet.
Det verkar som om radion är gjord för DC nätspänning, den vita tråden som är lindad på isolatorer är motståndstråd lindad på asbesttråd (tror jag!), så se upp med den! Motståndstråden anpassar glödspänningen, som för tre st 4V rör (de är kopplade i serie) blir 12V, till DC nätet som kan ha varit allt mellan 110 och 220V. Det är den vita tråden som får mig att tro att radion är gjord för DC nät, varför annars ha en sådan "högeffektresistor" i en radio som har rör tänkt för batteridrift?
Nätsladden kanske fattas?
EDIT:
Såg nu att det var kablar från högtalare märkt ut i sista bilden. Inbyggd högtalare vad definitivt något som hör sent 20-tal eller snarare tidigt 30-tal till. Innan dess var högtalare dyra och man körde hellre med hörlurar.
Nätsladden skulle kunna ha varit de två blanka bananstiften bredvid varandra. De lösa komponenterna med sladdar kan vara kondensatorer i olika värde som är tänkt att kopplas till antennen för anpassning. Hade man en lång antenntråd behövdes kanske en "förkortningskodensator" för att inte lasta ner svängningskretsen i radion för mycket. I regel hade man då en eller ett par förkortningskondensatorer, samt "raka vägen" in på svängningskretsen att välja på.
Rekommenderar dig att rita upp hur allt i radion är kopplat, sök på rörens beteckningar så hittar du data och vad de respektive pinnarna i sockeln går till.
Re: Drygt 100 år gammal radio - reparation
Hej Oskar!
Ja, duktig snickare, han gjorde bla.a. biljardbord samt predikstolen i Hyltinge kyrka i Sörmland också men det får vi ta i ett annat forum
Han dog 1918, därför tänkte jag att den var minst 100 år gammal.
Högtalare sitter i lådan, se bild. Från Högtalaren går det två tåtar. På en av dom två tåtarna är en mindre tåt påkopplad så totalt kan man säga att det är tre tåtar från högtalaren. Den där mindre tåten ser lite amatörmässig ut, själva monteringen.
Tack för informationen! Får se om jag får ihop det, får söka lite på nätet och se om jag kan hitta något schema och ta det därifrån. Återkom gärna om du kommer på något mera!
Ja, duktig snickare, han gjorde bla.a. biljardbord samt predikstolen i Hyltinge kyrka i Sörmland också men det får vi ta i ett annat forum

Han dog 1918, därför tänkte jag att den var minst 100 år gammal.
Högtalare sitter i lådan, se bild. Från Högtalaren går det två tåtar. På en av dom två tåtarna är en mindre tåt påkopplad så totalt kan man säga att det är tre tåtar från högtalaren. Den där mindre tåten ser lite amatörmässig ut, själva monteringen.
Tack för informationen! Får se om jag får ihop det, får söka lite på nätet och se om jag kan hitta något schema och ta det därifrån. Återkom gärna om du kommer på något mera!
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- Lennart Aspenryd
- Tidigare Lasp
- Inlägg: 12607
- Blev medlem: 1 juli 2011, 19:09:09
- Ort: Helsingborg
Re: Drygt 100 år gammal radio - reparation
Välkommen!
Det är ofta praktiskt att ange Ort så kan hugade medlemmar ta kontakt för hjälp!
En slik apparat kan behöva mer okulärbesiktning än de bilder du har lagt upp!
Kul att du vill bevara den
Det är ofta praktiskt att ange Ort så kan hugade medlemmar ta kontakt för hjälp!
En slik apparat kan behöva mer okulärbesiktning än de bilder du har lagt upp!
Kul att du vill bevara den
Re: Drygt 100 år gammal radio - reparation
Det behöver ju inte vara gubben som snickrat möbeln som monterat in radion. Kan ju vara någon annans verk, som gjordes något senare. Radion är definitivt INTE gjord innan 1918. Rundradiosändningar påbörjades i Sverige reguljärt först 1 Januari 1925, innan dess var det ett fåtal som byggt egna mottagare och jag skulle säga att den hobbyn tog fart på riktigt först ett par år senare.
Rören, komponenterna och byggtekniken placerar radio mera slutet 20-tal tidigt 30-tal.
Rita upp hur det är kopplat, så blir det lättare att se vad vi har att jobba med
En del komponenter kan vara svåra att identifiera vad det är för något, då de ofta ser väldigt annorlunda ut jämfört med moderna motsvarigheter, men ofta är värden mm skrivna i klartext på komponenten och då har man ledtrådar att gå efter. Kapacitanser är ofta angivna i "cm":
1cm = 1.1pF
Rören, komponenterna och byggtekniken placerar radio mera slutet 20-tal tidigt 30-tal.
Rita upp hur det är kopplat, så blir det lättare att se vad vi har att jobba med

1cm = 1.1pF
Re: Drygt 100 år gammal radio - reparation
Man får vara noga när man gör schemat - klämman och kablar som är snurrad på olika ställen efter motståndstråden (och ser ut som gjort för att vara glappigt) ger olika spänningar till olika ställen i konstruktionen och förmodligen är också resistansen mellan de olika tappställen viktiga i den slutliga funktionsdesignen.
Kondingar kan se väldigt konstiga ut från denna tiden och därmed svåridentifierbara och kan se ut som något annat. Många kondingar i PF-området bygger på att ha glimmerskivor mellan plattorna med en bricka/mothåll och bult rakt igenom som klämmer ihop detta till ett paket (såg att det fanns minst en av dess a på bilderna...)
Med andra ord blir det att mäta upp resistansen mellan de olika inkopplingarna på motståndstråden så att man vet den tänkta motståndsvärdet där. Att ha bättre multimeter och ännu hellre renodlad kapacitansmätare som kan mäta kapacitet ned till pF-området är också väldigt behändigt då de bultade kondingarna var nog ganska oexakta och kunde justeras lite med hur hårt bulten dras...
och som sagt Asbest - var försiktig - skall man låta en firma pilla med detta så skulle de komma i rymddräkter typ (och prislapp därefter).
Kondingar kan se väldigt konstiga ut från denna tiden och därmed svåridentifierbara och kan se ut som något annat. Många kondingar i PF-området bygger på att ha glimmerskivor mellan plattorna med en bricka/mothåll och bult rakt igenom som klämmer ihop detta till ett paket (såg att det fanns minst en av dess a på bilderna...)
Med andra ord blir det att mäta upp resistansen mellan de olika inkopplingarna på motståndstråden så att man vet den tänkta motståndsvärdet där. Att ha bättre multimeter och ännu hellre renodlad kapacitansmätare som kan mäta kapacitet ned till pF-området är också väldigt behändigt då de bultade kondingarna var nog ganska oexakta och kunde justeras lite med hur hårt bulten dras...
och som sagt Asbest - var försiktig - skall man låta en firma pilla med detta så skulle de komma i rymddräkter typ (och prislapp därefter).
Re: Drygt 100 år gammal radio - reparation
Den där radion skulle kunna passa in här : http://elektronikforumet.com/forum/view ... it=kuriosa
Re: Drygt 100 år gammal radio - reparation
Tack för all info, har inte bestämt mig om jag orkar ta mig igenom det här
Lite svårt att göra ett el-schema när jag knappt vet vad hälften av sakerna är och hur dom ska ritas (även om ni hjälpt till med några saker hittills). Skulle det hjälpa om jag fotade varje enskild komponent och la in alla delar i en stor Paint-bild där jag även ritar in så att det syns hur alla "saker" är kopplade till varandra (se exempel som jag började på)? Eller behöver ni ett rent el-schema för att få grepp på radion?

Lite svårt att göra ett el-schema när jag knappt vet vad hälften av sakerna är och hur dom ska ritas (även om ni hjälpt till med några saker hittills). Skulle det hjälpa om jag fotade varje enskild komponent och la in alla delar i en stor Paint-bild där jag även ritar in så att det syns hur alla "saker" är kopplade till varandra (se exempel som jag började på)? Eller behöver ni ett rent el-schema för att få grepp på radion?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.