Referensförstärkaren i lm723

[oskarleander]

Förstår mig inte riktigt på den vänstra förstärkaren i lm723.

Jag förstår att den ska kunna lämna en konstant referensspänning (likt en ensam zenerdiod) men förstår inte riktigt hur man kan göra några beräkningar och komma fram till något utan andra komponenter omkring den

Någon som sitter inne på en bra länk eller själv orkar förklara.

Tack på förhand.

[farskost]

Bilden visar ett förenklat blockschema över hur kretsen fungerar internt. Borde stå i databladet vilken spänning du kommer hitta på referensutgången och eventuellt hur mycket ström den kan leverera, vilket borde vara de parametrar som behövs för att använda den.
Rent elektriskt så kan den nog vara uppbyggd lite som en vanlig operationsförstärkare, ingen speciell förstärkaretyp utan bara en buffer för att utgången inte ska lasta och påverka referensdioden. Namnet på blockschemat är bara för att förtydliga dess funktion.

[xxargs]

http://www.ti.com/lit/ds/symlink/lm723.pdf sidan 15 ser man i mer detalj hur det är designat - dock är det fortfarande inte speciellt uppenbart hur det fungerar... ...och att referensdelen står för den största delen räknat i antal komponenter.

LM723 är en riktig gammal relik, trodde knappast att den användes längre vid nydesign...

[oskarleander]

Ja, det liknar onekligen en operationsförstärkare tycker jag. Min hypotes är att den saknar en ingång eftersom den är plusjordad, och inspänningen bara kommer beror på spänningen över konstant-strömgeneratorn.

Utspänningen ska tydligen hela tiden vara zenerspänningen, men betyder det att spänningen över konstant-strömgeneratorn hela tiden måste vara 0

[oskarleander]

Har läst på lite och det kanske inte alls är problematiskt att spänningen är noll över den.

[MiaM]

Nej, spänningen över konstantströmgeneratorn är skillnaden mellan matningsspänningen och spänningen över zenerdioden.

LM723 må vara en relik, men vad använder man annars om man vill bygga ett klassiskt analogt linjärreglerat nätagg?

Det finns många fina färdiga regulatorkretsar men få om någon av de moderna har ingång för variabel strömbegränsning, så det får man ordna separat och då blir det genast krångligt (L200 är väl inte särskilt modern även om den uppfyller kraven). För att helt döda utspänningen från någon av de moderna regulatorerna så behöver man flytta ner referensen till någon/några volt under utgångsjord och då krävs det plötsligt en extra matningsspänning för att ordna så att strömbegränsning kan strypa matningen. Dessutom så får man ändå ordna allt som behövs för att få hygglig bandbredd och ändå undvika självsvängningar. För strömgränsen kan man kanske tåla lite sämre regleringsegenskaper men det finns ju en gräns för hur trögt det får vara om man ska ha nytta av att kunna ställa ner strömgränsen (för annat än sånt som konstantströmladda batterier eller liknande).

Med andra ord så är väl LM723 (tyvärr?) inte så inaktuell som en kan tro vid en första åtanke. De som tog fram kretsen verkar ju ha tänkt rätt så rätt från början.

[Rolf Zetterberg]

Vill man verkligen lära sig hur referensförstärkaren fungerar så finns en bra genomgång här:
http://trace.tennessee.edu/cgi/viewcont ... k_gradthes

Rent praktiskt kan man ju byta den mot en yttre egen referens om man så vill.
Ytterligare en sak som talar för 723:an.

[opampen]

LM317 är en utmärkt regulator, men saknar ju tyvärr justerbar strömgräns. Men det är inte så svårt att bygga till. Det finns många bra lösningar om du söker på nätet efter LM317.

[superx]

Jag gillar den typen av analoga kretsar som liksom lm723 består av ett antal byggblock som sedan kopplas ihop externt. Lättare att mäta och förstå samt möjligheten att ändra eller byta delar. Kul!

[4kTRB]

Det är rätt så många som tycker 723 är en användbar krets.
Samma med 555, 2N3055, LM741....osv.

[MiaM]

opampen:

Men blir de byggena verkligen bättre än att använda LM723?

4kTRB:
I nån tråd där någon konstruerade ett nätagg så försvarades 2N3055 med att den tål rätt mycket effekt i förhållande till storlek på kylfläns (d.v.s. den avger värmen effektivt till flänsen och tål hög intern temperatur, med modernare trissor hade det kanske gått åt större fläns). Jag kan minnas fel.

[Henry]

Visst LM732 är lätt att koppla upp och har det mesta i sin kapsel och så men jag använder den inte längre sedan många många år tillbaka då den har en dålig elak egenskap att kunna gå i kortslutning på utgångstrissan vid bara små spikar, fel och dylikt vilket då ger fullt blås ut även hört och läst om andra som varit med om detta samma på den tiden.

Visst det går väl att få bort rätt bra med ordentlig avkoppling kraftiga skydd, grejer och dylikt om man vill vara någorlunda säker vid alla tillfällen men bara det faktum att den kan gå i kortslutning och förstöra allt på dess utgång gör att den i alla fall inte kommer innanför detta hus väggar. Jag vill undvika alla typer av risker för att något sådan skall kunna hända oavsett hur bra avkoppling och dylikt det än må vara.

Exempel på annat är som sagt tex en LM317 som funkar precis lika bra utan dessa problem mig veterligen och mha högst få kringkomponenter så har man även strömreglering, går även att biffa upp strömmen hur mycket man vill genom bypass trissor.

[opampen]

opampen:

Men blir de byggena verkligen bättre än att använda LM723?

4kTRB:
I nån tråd där någon konstruerade ett nätagg så försvarades 2N3055 med att den tål rätt mycket effekt i förhållande till storlek på kylfläns (d.v.s. den avger värmen effektivt till flänsen och tål hög intern temperatur, med modernare trissor hade det kanske gått åt större fläns). Jag kan minnas fel.

MiaM: Ja, det tycker jag att det kan bli lite beroende på hur bra man bygger strömgränsen. 317 är dessutom väldigt stabil, har aldrig haft problem med självsvängning. 723 kunde ibland ha en del fuffens för sig trotts bra kretskorts bygge.

4kTRB: Det är helt riktigt, jag var nog en av dom som stod upp för 2N3055. Den är väldigt tålig och har bättre kylegenskaper än t.ex. TO220-kåpa.

[opampen]

Det är rätt så många som tycker 723 är en användbar krets.
Samma med 555, 2N3055, LM741....osv.

Jag måste nog säga att 723 aldrig har varit någon favorit hos mig, eftersom jag har haft en del problem med bl.a. självsvängnig från den.

Däremot gillar jag fortfarande 555, den är så trevlig att jobba med och så overhört användbar till det mesta. Allt från oscilator till transistor provare mm. Så även 2N3055 som är en riktig "arbetshäst". Däremot är 741 inte så bra. Där finns idag så många andra bra och låg brusiga op-förstärkare att välja på för nykonstruktion.

[MiaM]

555 känns lite som en amatörkrets, för de som också kör grid-dip-meter och bakprojektions-tv.

Den är såpass enkel att den inte riktigt kan räknas som högspecialiserad krets (typ inte som t.ex. ett ljudslutsteg, en regulator eller liknande krets) men ändå såpass specialiserad att den inte riktigt utgör någon slags generellt byggelement. Den utgör väl på något vis nästan en slags egen kategori av kretsar.

Att folk fortfarande använder t.ex. 741 beror väl på att de antingen inte uppdaterat sig eller kanske faktiskt troligare att det inte finns så värst bra moderna läroböcker.

Det dyker ju då och då upp trådar om lämpliga böcker för en glad amatör att lära sig elektronik från grunden och tyvärr så är väl fortfarande Elektronik för Alla-serien bland de bästa. Förutom bristerna i serien (de glömde avkopplingskondensatorer och lite sådant) så är ju halvledarvalen stenålder och gissningsvis så hade kondensatorpest inte uppstått när böckerna skrevs o.s.v.

Löjligt nog så skulle det väl vara rätt enkelt för någon med acceptabla kunskaper att uppdatera böckerna åtminstone vad gäller valet av diskreta halvledare och enklare IC-kretsar. Däremot får man väl i stort sett skriva om hela del fyra eftersom den i stort sett helt handlar om bygget med en 1802-processor. Idag har ju "alla" en vanlig PC och kan använda den som debugger/terminal/utvecklingsmiljö mot valfri modernare mikrokontroller. En sådan uppdatering av den boken skulle kanske också göra del 8 inaktuell. (Jag har bara del 1-7 själv, del åtta har jag bara läst på bibliotek för en massa år sen eftersom jag hade väl kommit så långt att del åtta inte var så aktuell för min del när den väl kom ut. Jag är gammal nog att ha upplevt tiden då alla delarna inte kommit ut... ).