
Simulering av Vinga Fyr
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Simulering av Vinga Fyr
Jag har hittat ett intressant fenomen.
Man ska lyssna på proffsen
När jag byter C4 till 10nF (~10ms) så händer följande:
Så länge det går kort tid mellan blixtrarna så är andra blixten perfekt!
Den första har ingen nedramp, den andra (inom typ 2s) har det dock!
Mycket vackert
Provade sen att öka periodtiden en faktor 2 (C1 från 44uF till 100uF).
Då saknas nedramp hos båda blixtrarna!
Funderar således på om E Kafeman's varning var riktig dvs 1M är för stora motstånd?
Jag tror nämligen att det läcker på nåt sätt.
MVH/Roger
Man ska lyssna på proffsen

När jag byter C4 till 10nF (~10ms) så händer följande:
Så länge det går kort tid mellan blixtrarna så är andra blixten perfekt!
Den första har ingen nedramp, den andra (inom typ 2s) har det dock!
Mycket vackert

Provade sen att öka periodtiden en faktor 2 (C1 från 44uF till 100uF).
Då saknas nedramp hos båda blixtrarna!
Funderar således på om E Kafeman's varning var riktig dvs 1M är för stora motstånd?
Jag tror nämligen att det läcker på nåt sätt.
MVH/Roger
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Simulering av Vinga Fyr
Jag har nu mätt på T1's bas.
Den beter sig underligt.
Upp rampas det snyggt till runt 5V sen spikas det ytterligare 5V (bullseye) men när bullseye är klar så förloras det 2V vid nedrampningen.
Vart sjuttsingen tar dessa 2V vägen?
Jag tycker mig märka att om jag minskar C4 blir tappet mindre men det är dels marginellt och dels svårt för mig att riktigt se på mitt analoga skåp.
Jag har nu lärt mig kretsen ganska väl, tycker jag.
T.ex bestäms längre upprampning spänningsmässigt (och därför styrkemässigt hos LED) av i princip värdet på C3 (då jag bara ändrar kondingar, dumt nog). För stort varde på C3 och toppspänningen blir låg för den hinner inte ladda upp innan den beordras ladda ur (bestäms av pulsernas bredd dvs C2A&B). Ramptiden bestäms alltså av C2A&B.
När C3 precis har laddats upp och styrpulsen från G3 går låg då har C3 sin högsta potential närmast basen innan bullseye. När bullseye sen kommer då adderas Vcc till denna potential samtidigt som C3 börjar laddas ur via R3&5 samt en kort stund via bullseye (dvs 40ms, då laddning puttas in bakvägen) men denna stund är mycket kortare än T dvs 1s.
Låt oss räkna lite:
\(U/U_o=e^{-t/T}=e^{-0,04/1}=0,96\)
0,96*5=4,8V
Dvs, urladdning är inte anledningen.
Men om laddning börjar tas ut från kondingen via R3 när G3 går låg samtidigt som G4 puttar in laddning bakvägen då kanske urladdningen accelereras?
Det blir ju faktiskt en transient in på C3 när G4 går hög (fyrkant, obs).
Transienter innehåller många höga frekvenser så de går (uppenbarligen) rätt igenom.
Men nu blandar jag ihop frekvens och tidsplan
Nej, jag är nog helt ute och cyklar
MVH/Roger
PS
T1 är nu en Darlington men det gör ingen skillnad.
Den beter sig underligt.
Upp rampas det snyggt till runt 5V sen spikas det ytterligare 5V (bullseye) men när bullseye är klar så förloras det 2V vid nedrampningen.
Vart sjuttsingen tar dessa 2V vägen?
Jag tycker mig märka att om jag minskar C4 blir tappet mindre men det är dels marginellt och dels svårt för mig att riktigt se på mitt analoga skåp.
Jag har nu lärt mig kretsen ganska väl, tycker jag.
T.ex bestäms längre upprampning spänningsmässigt (och därför styrkemässigt hos LED) av i princip värdet på C3 (då jag bara ändrar kondingar, dumt nog). För stort varde på C3 och toppspänningen blir låg för den hinner inte ladda upp innan den beordras ladda ur (bestäms av pulsernas bredd dvs C2A&B). Ramptiden bestäms alltså av C2A&B.
När C3 precis har laddats upp och styrpulsen från G3 går låg då har C3 sin högsta potential närmast basen innan bullseye. När bullseye sen kommer då adderas Vcc till denna potential samtidigt som C3 börjar laddas ur via R3&5 samt en kort stund via bullseye (dvs 40ms, då laddning puttas in bakvägen) men denna stund är mycket kortare än T dvs 1s.
Låt oss räkna lite:
\(U/U_o=e^{-t/T}=e^{-0,04/1}=0,96\)
0,96*5=4,8V

Dvs, urladdning är inte anledningen.
Men om laddning börjar tas ut från kondingen via R3 när G3 går låg samtidigt som G4 puttar in laddning bakvägen då kanske urladdningen accelereras?
Det blir ju faktiskt en transient in på C3 när G4 går hög (fyrkant, obs).
Transienter innehåller många höga frekvenser så de går (uppenbarligen) rätt igenom.
Men nu blandar jag ihop frekvens och tidsplan

Nej, jag är nog helt ute och cyklar

MVH/Roger
PS
T1 är nu en Darlington men det gör ingen skillnad.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Simulering av Vinga Fyr
Tomten kom lite sent men ikväll fick jag så min julklapp, det fungerar!
Likt hur dom nära inpå Julafton 1947 uppfann Transistorn så uppfann jag på sätt och vis också transistorn
För vad jag till slut faktiskt kom på var att bas-kollektor dioden i transistorn gjorde så att C3 laddades ur snabbt under bullseye.
Tänk liksom att ni skapar en ramp som når typ 5V, sen lägger ni på en puls som faktiskt är nära 9V på den toppen, vart tar spänningen som då överskrider Vcc vägen?
Jo allt som är över Vcc+0,7V kortsluts till matning!
Detta blev mycket tydligt när C3 byttes ner i storlek och bullseye-amplituden (för nu hinns det rampas högre i spänning) gick i taket samtidigt som nedrampningen tappade ännu mer i spänning.
Så sålänge jag hade en bullseye som överskred Vcc så laddades C3 snabbt ur, därav ovanstående tapp i nedrampningen.
Det enda jag sedan gjorde var att flytta den borttagna R6 (som jag aldrig fattade varför den satt där för) till att bli en 1:2 spänningsdelare av bullsey-pulsen så att ramp+bullseye håller sig under Vcc.
Även om jag är kass som konstruktör vad gäller elektronik har detta varit extremt lärorikt (om än lite frustrerande).
Det är tacksamt att få ett schema på nåt som i alla fall fungerar i princip, byta komponenter och testa (läs trial-and-error vilket är transmutationens mest primitiva inlärningssätt modell reptiler
), mäta och slutligen analysera och tänka efter för man lär sig kopiösa mängder!
MVH/Roger
Likt hur dom nära inpå Julafton 1947 uppfann Transistorn så uppfann jag på sätt och vis också transistorn

För vad jag till slut faktiskt kom på var att bas-kollektor dioden i transistorn gjorde så att C3 laddades ur snabbt under bullseye.
Tänk liksom att ni skapar en ramp som når typ 5V, sen lägger ni på en puls som faktiskt är nära 9V på den toppen, vart tar spänningen som då överskrider Vcc vägen?
Jo allt som är över Vcc+0,7V kortsluts till matning!
Detta blev mycket tydligt när C3 byttes ner i storlek och bullseye-amplituden (för nu hinns det rampas högre i spänning) gick i taket samtidigt som nedrampningen tappade ännu mer i spänning.
Så sålänge jag hade en bullseye som överskred Vcc så laddades C3 snabbt ur, därav ovanstående tapp i nedrampningen.
Det enda jag sedan gjorde var att flytta den borttagna R6 (som jag aldrig fattade varför den satt där för) till att bli en 1:2 spänningsdelare av bullsey-pulsen så att ramp+bullseye håller sig under Vcc.
Även om jag är kass som konstruktör vad gäller elektronik har detta varit extremt lärorikt (om än lite frustrerande).
Det är tacksamt att få ett schema på nåt som i alla fall fungerar i princip, byta komponenter och testa (läs trial-and-error vilket är transmutationens mest primitiva inlärningssätt modell reptiler

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Simulering av Vinga Fyr
Här kommer videon 
Var tvungen att sticka till ICA för att köpa mer pilsner
Tiderna verkar inte riktigt stämma.
Tror det beror på "andra" elektrolytkondensatorer vars tolerans är legendariskt så dålig som +50%/-10%, tror jag.
Nåväl, upp- och nedrampningen fungerar bra likaså bullseye, tycker jag.
Vad tycker ni?
MVH/Roger
PS
Tycker det blir 12/27, konstigt för jag hade ju 9/29 senast med formellt sett samma C1. Finns ingen logik i det här, bara Murphy
. Titta här, den korta tiden (R1A//R1B) har blivit längre medans den långa tiden (R1B) har blivit kortare. Jag fattar ingenting! För om 100uF//47uF (C1) har ett större, säger vi, läckage då borde båda tiderna bli kortare, eller hur? Jag ger upp snart alltså!

Var tvungen att sticka till ICA för att köpa mer pilsner

Tiderna verkar inte riktigt stämma.
Tror det beror på "andra" elektrolytkondensatorer vars tolerans är legendariskt så dålig som +50%/-10%, tror jag.
Nåväl, upp- och nedrampningen fungerar bra likaså bullseye, tycker jag.
Vad tycker ni?
MVH/Roger
PS
Tycker det blir 12/27, konstigt för jag hade ju 9/29 senast med formellt sett samma C1. Finns ingen logik i det här, bara Murphy

Senast redigerad av Spisblinkaren 25 december 2015, 21:56:47, redigerad totalt 3 gånger.
- MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31466
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
Re: Simulering av Vinga Fyr
Ser bra ut. Men hade du inte två blink efter varandra och sen långt uppehåll i förra videon?
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Simulering av Vinga Fyr
Tack MadModder, men det har blivit sämre med tiderna som jag inte fattar varför (se PS ovan).
MVH/Roger
MVH/Roger
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Simulering av Vinga Fyr
Vad sägs om den här då 
MVH/Roger
PS
Jag får det till 10/32 så nu gälar anser jag detta projekt avslutat!

MVH/Roger
PS
Jag får det till 10/32 så nu gälar anser jag detta projekt avslutat!
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Simulering av Vinga Fyr
Snyggt.
Så vad ska "beställaren" bygga då, jag gissar på att det har med Vinga fyr att göra, men du kanske kan berätta mer?
Så vad ska "beställaren" bygga då, jag gissar på att det har med Vinga fyr att göra, men du kanske kan berätta mer?
- tecno
- Inlägg: 27252
- Blev medlem: 6 september 2004, 17:34:45
- Skype: tecnobs
- Ort: Sparreholm, Södermanland N 59° 4.134', E 16° 49.743'
- Kontakt:
Re: Simulering av Vinga Fyr
Så nu vart det ju ett riktigt blänk
, nu vart man ju sugen på att modda ett par fyrar i miniatyr jag har stående 


Re: Simulering av Vinga Fyr
Riktigt snyggt blänk i sista videon, men för mig gav nog första videon mer "fyr-känsla". Svårt att sätta fingret på varför, men har nog att göra med "för-blänket" (som hcb skrev).
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Simulering av Vinga Fyr
TackGimbal skrev:Snyggt.
Så vad ska "beställaren" bygga då, jag gissar på att det har med Vinga fyr att göra, men du kanske kan berätta mer?

En pensionerad kompis till mig har en bekant som har just Vinga Fyr i modellform.
Den här modellen lyser bara konstant och han är lite besviken över det så då har han frågat min kompis, som drivit eget inom elektronikbranchen i många år, om man inte kunde göra fyren mer lik verkligheten.
Min kompis har visserligen en liten verkstad men den är primitivare än min då han inte ens har ett oscilloskop så då bad han mig hjälpa honom.
Jag tror också att han iom sin pension inte gärna håller på med elektronik annat än i nödfall, dessutom har han hjälpt mig ganska mycket genom åren...
Slutligen, jag gillar verkligen elektronik så varför ska jag inte ta på mig det här något udda och roliga uppdraget som till en början tom verkade enkelt?
Så så ligger det till

MVH/Roger
PS
Jag tänker nu be en annan nyfunnen och kär kompis cadda det här kortet åt mig. Detta för att jag är så förbannat trött på veroboard. Dessutom, vem vet, kanske någon vill köpa ett gäng kort? Jag har t.ex band till Käringön och Sveriges näst västligaste punkt, Måseskär och dess fyr. Så kanske jag moddar dylikt kort för Måseskärs gamla fyr. Fast då hoppas jag det är en FL(2) eller eventuellt en FL(4). Den gamla Måseskärs Fyr tänds upp en gång per år och då på Nyårsafton. Min far bor på Käringön, kanske läge för ett (studie)besök?
