Reparation av elektronik, vilken utbildning?

[Brackan]

Hejsan!

Har tänkte en längre tid på att byta karriärbana!
Har ett stort intresse till just elektronik och reparationer av diverse komponenter som kretskort, styrenheter för fordon mm. Min fritid har bestått av mycket reparationer av fordonselektriska fordonskomponenter (instrument, ABS styrenhet mm)

Vad ska man gå för utbildning för att jobba med detta på heltid?

MVH
Jonas

[Mindmapper]

Gymnasieskolan har på el- och energiprogrammet inriktning mot data kommunikation olika kanske vad de kallar det på olika ställen i landet. Nu är ju gymnasiet en ungdomsskola men på vissa orter kan komvux köpa in sig om det finns vakanser i ungdomsskolan.

Annars så har du en del YH utbildningar, fast de är väl mestadels inriktade på starkström.

Frågan är ju svårare att svara på när man inte heller vet vilken del av landet som kan vara aktuell. Det är ju också en fråga om vilken behörighet du har till högre studier. Vilken färg har en fågel?

Mitt tips blir i varje fall att ta kontakt med studie och yrkesvägledare på komvux, YH och högskolan.

[psynoise]

Det svåra kan även vara att hitta en arbetsgivare. Mitt intryck är att det inte precis dräller av reparationsjobb. Däremot finns det bra KY- och ingenjörsutbildningar som är mer generella inom elektroteknik.

[TomasL]

Det är väl i princip en återvändsgränd.
Den typen av utrustning repareras i princip aldrig.

[Brackan]

Jag bor i norra Skåne!
Varför repareras oftast inte kretskort utan dem byts ut istället?
Jag lagade ett till en port på jobbet, var några resistorer som gett upp. Den kostnaden blev obetydlig jämfört med byta av kretskort då detta skulle kosta ca 25000-30000:- då det inte fanns utan man gick bygga om allt.
Jag ska kolla lite på de utbildningarna.

[rikkitikkitavi]

Stopptid pga reparation >> reparationskostnad. Snabbare att rycka ut det trasiga och ersätta, mycket är modulärt uppbyggt.

I proåincip är det väl bara stora frekvensare, typ 100 kW eller mer man byter komponenter på, men de är också uppbyggda för det OCH att man har så pass bra skydd/isolering att fel inte fortplantar sig så lätt ( för det mesta) och ger dolda fel som visar sig senare, ytterligareen anledning till att hela block byts fast man kan se ett tydligt fel.

Downtime is everything.

[Henry]

Det blir dock fel i systemet hos vissa företag ibland. Fick i uppdrag en gång för många år sedan att kolla ett företags lite biffigare UPSer för det var en som lagt av och de fick inte igång den. Hittade en som var helt död och det kom svagt rök ifrån den och jag öppnade den och såg att en komponent (kommer inte håg vad det var nu) på utgången var i princip förkolnad och en säkring hade gått pga det och USP slagit ifrån helt pga kortslutning på utgången men pga säkringen så var den helt spänningslös. Jag sade att ja denna UPS är sönder till den som höll i det.

Jag sade dock i samma andetag att jag skulle kunna byta ut dessa grejer som var sönder så skulle den fungera igen (hade varit med om liknande en gång förr) och det skulle ta max en 20 min att hämta grejer och göra detta så skulle den även blir bättre än innan då jag biffade upp denna komponent som var lite klen.

Nej det skulle beställas en ny UPS för de behövde en extra UPS snabbt.

Jag: Jaha så ni får den nya om någon timme? (visste svaret)
Ansvarig: Nej den får vi inte förrän i övermorgon.
Jag: Men jag kan ordna denna här på 20 min?
Ansvarig: Nej det skulle beställas en ny.



Kände inte att det var lönt att dividera och det är deras pengar så jag sket i vilket.

[psynoise]

I högstadiet praktiserade jag tre år i raken på en TV-verkstad. Inför gymnasiet hade jag tänkt fortsätta banan och gå elprogrammet. Men som tur var varnade herrarna på TV-verkstaden för dålig lönsamhet och osäker framtid. Istället rekommenderade de ingenjörsutbildning vilket säkert de själva hade önskat att de gått lät det som. TV-verkstaden finns kvar vad jag vet (ligger i nordöstra Skåne), men hur många TV-apparater som blir lagade vet jag inte.

Produkter som innehåller riktigt dyra komponenter kan repareras vid produktion om sluttesten inte går igenom. Vanligare är att dåliga kretskort kasseras helt och hållet. Detta gäller även för dyrare industriprodukter. Dock kan säkert någon annan här på forumet svara på hur stor andel som kasseras redan vid produktion. Jag själv är inte insatt men gissar på en ganska stor andel vilket kan tänkas konstigt i andra branscher.

Mitt tips är att hitta en bredare utbildning. Jag själv jobbar med utveckling inom kraftelektronik och där blir det mycket felsökning av prototypkretskort till och från.

[Mindmapper]

Jag bor i norra Skåne!
Varför repareras oftast inte kretskort utan dem byts ut istället?
Jag lagade ett till en port på jobbet, var några resistorer som gett upp. Den kostnaden blev obetydlig jämfört med byta av kretskort då detta skulle kosta ca 25000-30000:- då det inte fanns utan man gick bygga om allt.
Jag ska kolla lite på de utbildningarna.

En av anledningarna har du här.
Vissa kort är så komplexa att utan att ha tillgång till testutrustning och dokumentation från konstruktören så har du liten chans att testa ordentligt.

Ett exempel. Den aktoriserade verkstaden går bet på att repa en produkt. De har bytt ett antal komponeter bl.a en fabriksprogramerad krets värd ca 700kr. Efter det lägger de ner ett antal timmar till för att se vad de missat. De hittar dock inte felet. I det här fallet tar ägaren till produkten och löser ut produkten. Han lämnar in den till firma 2. De får reda på att firma 1 gått bet på reparationen och att 700kr kretsen är bytt. Firma två felsöker och byter en del troliga komponenter men inget som fixar problemet. En av de nyanställda killarna på företaget tar över och sitter kvar en kväll och hittar efter några timmar en komponent som han inte kan analysera om den är eller signalen efter den är felaktig. Komponenten ser dock inte ut att ha varit lossad tidigare. Han byter komponenten och nu fungerar den.

Timmarna som var nerlagda på att laga denna produkt motsvarade säkert mellan 5 - 10 ggr priset på denna produkt. Det som orsakade felet var en kopplingskondensator för en kostnad på ca 1 kr.

Det var en produkt med många motkopplade signalvägar och en väldigt specifiell utvecklad krets för just denna produkt. Att felsöka sådana produkter är inte roligt. Idag tenderar dokumentationen till produkterna att vara mindre specificerade än förr när produkterna till mycket större del bestod av standardkomponenter.

[TomasL]

Elektronik är såpass billigt, att det inte är lönsamt att reparera för det mesta.
Dessutom iom att det gått sönder av en eller annan anledning, så kan det finnas följdskador som inte visat sig ännu, därför är det alltid säkrare att byta hela den skadade modulen.

[Glenn]

när jag jobbade med bilar så "Brukade" styrnheten till en viss typ av värmare paja, en ny styrenhet kostade 4000:-, vi samlade dessa defekta utbytta enheter på hög och skickade sen när lådan var full till typ "Kjelles fisk och elektronikinreparationer hb", tror han tog 1500:- per enhet för att reparera oavsett fel.
Troligen gjorde han väl fina pengar, då det antagligen var precis samma fel på allihopa, och komponentpriset var nog väldigt lågt.
..Sen erbjöd vi "priskänsliga" kunder att köpa en reparerad enhet istället för en ny, tror vi tog 2500:- för den, så då gjorde vi också vinst.

När jag sen jobbade med kontorsmaskiner så hade vi en fax som ofta blåste nätdelen när det var åskväder, i början bytte man bara nätdelen rakt av då tillverkaren (panasonic om jag minns rätt) hade den på lager och tog ett par tusenlappar för den, men när faxen gick ur produktion toköjde dom priset i flera omgångar, och tillslut hade dom inga att sälja.
Lyckligtvis hade vi redan när priset gick upp hittat nån liten firma som kunde laga enheterna, så det var samma sak där, när man hade ett gäng trasiga liggandes skickade man iväg dom och fick tillbaka hela enheter och en faktura.
I slutet så var det enda sättet att hålla liv i faxarna efterssom tillverkaren inte hade nätaggen heller.
..Varför man envisades med dessa gamla faxar ? jo för att det var A3-faxar och innan kopiatorerna med faxmöjlighet gjorde sitt intåg var det både ovanligt och dyrt..


Med det menar jag att det finns nog en marknad, men den är ju inte stor.

[Nerre]

Fiskreparationer skulle kanske vara nåt....

[RADIOT]

Reparation av fisknät måste väl göras av en nätverkstekniker?

[Brackan]

Tackar!
Det blir självstudier och fortsätta som jag gör på hobbynivå ett tag till.

[TomasL]

Jo, självstudier är nog det enda vettiga troligen.
Samt att du kan börja på småskalig nivå, starta ett HB/KB och marknadsför dina tjänster och ta betalt för dem.

Som riktmärke kan man man säga, skall du leva på det så bör debiteringen hamna någonstans mellan 500 och 1000:- per timma plus moms.
I den högre skalan om du behöver införskaffa dyra instument och verktyg.

Vad du i så fall skall tänka på är att du skall ha råd att ta ut en vettig lön, minst motsvarande den som anställd.
Du får utgå ifrån att kanske 40% av din tid inte är debiterbar, vilket innebär att detta också skall inräknas i timdebiteringen, du skall ha semester, 8 timmars arbetsdag, 40 timmars vecka, har råd med pensioner samt kunna investera i verktyg och utbildning (förutom de vanliga grejjorna som revisionskostnader osv).
Dock är det naturligtvis så att i början handlar det om oavlönat arbete 24/7-365 typ.