I den här tråden tänkte jag skapa debatt kring nojjan att parallella elektrolytkondensatorer med typiskt 100nF.
1) ESR(100Hz, 100uF, 67-689-15)=1,2 Ohm, En elyt från RIFA som får bra betyg i ELFA-katalogen (modell 56/2008)
2) ESR(1kHz, 100uF, 67-351-04)=0,09, Bipolär elyt från Fisher & Tauche (borde ha extra bra prestanda ty bipolär...).
3) Tan rho(1kHz, 100nF, 65-457-43)=6E-4, Högtolerant och högkvalitativ polypropylenkonding (PP) från Icel.
\(Tan (\rho)=\frac{ESR}{X_c}\)
Vi tar datat och räknar om PP till ESR vid 1kHz:
Xc=1/(2pi1k*100E-9)=1591@1kHz
Vilket enligt formeln och datat ger
\(ESR=Xc*Tan (\rho)\)
dvs ESR=0,95 Ohm@1kHz
Redan här ser man att ESR för PP är grovt räknat 10ggr sämre än för den uppenbarligen tillräckliga bipolära lyten (vid 1kHz).
Jag är inte säker på följande men jag tror "vinkelförlusten" är relativt konstant.
Om, men bara om, den är det
Är den första lytens ESR vid 1kHz 0,12 Ohm.
Och sammanfattat blir tabellen vid 20kHz ungefär
1) ESR(20kHz, 100uF, ordinär): 6 mOhm
2) ESR(20kHz, 100uF, bipolär): 4,5 mOhm
3) ESR(20kHz, 100nF, PP): 47,5 mOhm
Dvs det är inom 10% helt meningslöst att parallella en elyt med 100nF (i audiosammanghang, kanske man ska tillägga).
Större värde på elyten, ännu mer onödigt

MVH/Roger