Tips: Vakuumpump på Jula

[qx5]

Vad kostar en restgasanalysator och hur är den uppbyggd? att få reda på vilka ämnen som finns i gasen låter rätt komplicerat. Men det finns säkert en genial lösning på problemet.

[xxargs]

Kylbranchen är nog rejält konservativ och har svårt att ta in nya tekniker, både när det gäller läcksökningsmetoder mm. men också tex. olika skarvtekniker som är närmast idiotsäkra, då det finns ett tänkade att varför skall jag köpa en swagelok presskoppling för xx antal kronor när jag kan flänsa rörändan själv...

(Att såpbubble-felsökning fortfarande anses godkänt är mycket förvånande då en sådan upptäcker inte en 3gr/år läcka utan först när det är 10-dubbla läckaget ungefär)

Det är först när varje hittad misslyckad skarv kosta 10 och 100-tusentals kronor i garantiåtagande, böter (till beställaren) mm. då dels själva jobbet med kanske långa resor, hotell och förlorade köldmediet som blir allt dyrare att ersätta som gör att man överväger alternativ.

Eller att kunden har ställt krav redan från början med en viss lösning som alla kylföretag måste använda och efteråt upptäcker att det var något som faktiskt gav mer marginaler för att det är mindre garantiärende trots alla xx-kronor i ökad materialkostnad, då först kommer acceptansen och tom. fortsätter med lösningen även om det inte är ett krav längre... Så har det tydligen varit i vissa kedjor butiker för butikskyla i Europa där man har tvingat på kylföretagen nya lösningar med mycket gnöl i början men i slutfasen visat sig vara väldigt lyckat för alla parter.

Med andra ord kommer det inte självmant från kylindustrin utan det har varit andra aktörer som tryckt på om det skall bli teknikskiften

---

Hmm. restgasanlysator är väl i princip en masspektrometer före eller efter vakumpumpen som ställs in för önskad spårämne (helium eller väte eller kanske någon HC, CO2) och så går man runt med en 'penna' matad från en tub med spårgasen som avger helium eller vätgasblandad kväve på ställen man vill undersöka och vad jag förstått så är responsen ganska snabb från applikation till indikering om läcka finnes.

Där har man heller inte samma nackdel med bakgrundsbruset med helium i atmosfären som man har om man trycker upp systemet med mer eller mindre hög heliumblandning (eller kväve-väte) och sedan letar på utsidan med sensorn då det som läcker måste vara klart över 5 ppm i nivå för att kunna skiljas från heliumet i atmosfären som sådan. liknade bekymmer har man med kväve/väte blandning då sensorn förvisso är 10 ggr känsligare för att atmosfären är på 0.5ppm men vätehalten är nere på en 1/20-del gentemot ren helium då man inte kan ha för hög vätehalt i blandningen pga. vätets brandrisk - 5% i kväve anses säkert och kan inte brinna under några som helst omständigheter men inte så mycket mer.

[MiaM]

Angående grafen: Jag tänkte alltså (efter vad jag läst t.ex. i den här tråden) ännu längre tidsperioder än grafen föreslår. "Lång tid" = halvdag, "riktigt länge" = ett/flera dygn.


För att krångla till det så tillkommer ju frågan om hur mycket och på vilket sätt kompressorn slits om systemet inte är helt korrekt vakuumsuget och vad det slitaget får för praktisk inverkan.

Om resultatet blir att en värmepump för 5kkr bara håller 5 istället för 10 eller 15 år så är det väl ändå tveksamt om det lönar sig att anlita en installatör eller själv skaffa bättre grejer. Däremot blir det väl ett annat läge om det är flera gånger högre pris på värmepumpen. Frågan är om det är möjligt att finna en installatör som är sugen på att ge sig på något som är köpt på annat vis och dessutom kanske inte ens är monterat enligt tillverkarens anvisning (tänk t.ex. att en luft-luft-värmepumps utedel och rörpaket används ihop med en tredjepartvärmeväxlare för att värma vatten, eller liknande).


Det bästa vore väl om det skedde någon översyn på prisnivån för de lite kraftigare utrustningarna, både luft-luft-värmepumpar och andra typer av värmepumpar (luft-vatten och berg/jord/sjövärme). Prisnivåerna gör ju att det tyvärr antagligen är mest lönsamt att köpa ett halvdussin budget-luft-luft-värmepumpar och montera dem själv än att köpa någon större värmepump.

P.S. bra påpekande att rörpaketen troligtvis kommer från annat håll än själva värmepumpen. På de värmepumpar jag sett så har just rörpaketen kommit i anonyma kartonger medan resten haft typiska "reklam för tillverkarna"-mässigt fyrfärgtryck.

[xxargs]

Problemet är att det är svårt att kunna peka på vad som tar ned en maskin i förtid.

Temperatur är en viktig sak och ju varmare 'head temperatur' - alltså hetgastemperatur, ju mer slits det på kompressorn och olja och en av sakerna som gör allt varmare och sänker COP är om det finns okomprimerad gaser (dvs luft) i systemet då detta stör främst i kondenseringsdelen - och det är nog den vanligaste felet en amatörmontör gör att efter vakumpumpningen tar bort slangen och det sippade till någon 10-del eller två del av sekund luft eller att schraderventilen inte håller helt tät för full vakum innan gasen släpps på.

Det skall vara anslutningar som kan öppna och stänga schraderventilen på maskinens anslutning utan att anslutningen och slangen behöver lossas, och kan trycksätta maskinen med slangen fortfarande på påskruvad och med full vakum fortfarande i slangen (för att inte en läckade schraderventil skall suga luft baklänges även när den är stängd, då de har tendens att göra det) utan att det som släpps ut i maskinen läcker ut i slangen - men hur ofta sitter det något sådant för en kit-vakumump med manometer för 1500-2000:- ?? inte ens kylnissar kör med detta fast de borde göra det enligt lagen - de som sköter det bäst är bil-AC-nissarna eftersom självförslutande anslutningar och med ventilöppnare/stängare finns som standard på snabbkopplingen - även på billighetskiten för bil-AC.

Fuskmetoden är att släppa på lite gas så att trycket når över atmosfärstrycket innan slangen till vakumpumpen tas bort - men förstås inte korrekt då det kan ge en smula utsläpp.

Andra vanliga felet är att amatörmontören inte lyckas få skarven eller skarvarna riktig tätt - dvs. så tätt att en köldmedie-detektor (3gram/år / 3ppm gas i luften kring skarven) inte reagerar på det vilket är typ 10 gånger mindre än som märks med såpvatten. och regelmässigt så är det olagligt att använda köldmedier som spårgas - man skall veta att det är tätt _innan_!!!

Om rören inte är var förslutna och kvävgaslagrade utan har legat med öppen ända (även om det är plastpropp) så finns det oxidyta med vatten uppsuget i det (bundet i kristallstrukturen som i silikagel - fast mycket kompaktare och svårrörligare) och med dom korta tider och ganska låga vakum enstegare till vakumpump ger så lossnar inte mycket av den fukten och ännu mindre om det är förlagt kallt, så kommer den fukten i slutändan hamna i maskinens torkfilter om (om det finns en sådan) och minska reservkapaciteten - eller i oljan och flytande delen av köldmediet och höjer totalhalten av fukt om det inte finns tork i maskinen.

Hur mycket vet ingen och skulle det finnas tittglas så syns ingen på fuktindikatorn förrän vid 100 - 200 ppm och det är 2-4 ggr mer än maximala tillåtna fukthalten, frosttendenser och igenproppning i expansionsventil kanske upplevs först vid 400 ppm eftersom själva köldmediet också agerar torkmedel, medans hade det varit propan eller gamla R12 så hade det isat redan vid 25 ppm. då ingen av dem gillar vatten i sin vätskedel (tolererar mindre fukt räknat i massa i vätskedelen än mängden vatteånga i gasutrymme ovanför vätskan).

Problemet är att vattenmängden bidrar till oljans nedbrytning och tex. POE-olja och hög temperatur (för att man också ha luft i systemet) så kan processen som byggde oljan (en ester) reversera och för detta så behövs det vatten (eftersom dehydreringen - dvs. borttagande av vatten, var det som satte ihop estern) - och det finns i den fuktiga oljan, även om halten är bara på antal 10-tal ppm, men ju mer vatten desto fortare går det vid en given temperaturstress och man får en tung alkohol och en organisk syra när nedbrytningen av molekylen är gjord - oljan blir sur och börja ge sig på saker inne i maskinen samt smörjegenskaperna ändras. Organiska syror är för jäkliga att ge sig på sådana saker som lacker och annat organisk på koppartrådar, garn som håller ihop lindningar etc.

Liknande processer kan man finna i andra oljetyper som inte är av mineraoljetyp eftersom oljans hygroskopiska egenskap är en del av formeln för att HCF-köldmediet skall blanda sig med detta - dvs. lika löser lika - en polär köldmedie löser sig i en polär olja och eftersom vatten är mycket stark polärt så... och oljan kan destrueras om det är hög fukthalt och i samband med hög värme.

Personligen tror jag att framtidens R32-maskiner istället för R410A kommer ha en hel del driftstidbekymmer under ett antal år framöver eftersom den arbetar så hett och mycket hänger på hur oljan tar det - det kommer ta ett tag innan tillverkarna har fått ordning på detta.

[guanabana]

Mina damer och herrar! Nu var det dags att väcka denna urlånga tråd till liv igen!

Jag har ett problem och med all säkerhet har ni intelligenta herrar svaret.. därför ber jag om er hjälp.

Jag har Jula PUMPEN!
Använder den för att avbubbla olika trögflytande material för gjutningar.

Köpte pumpen begagnad och fyllde med julas egna kompressorolja , märket är "starta" eller något liknande.
Fungerade helt okej i början tror jag?

Fast nu blir oljan vit mjölkig hela tiden.. (vilket jag förstått är signalen på att den ska bytas?)
Jag har inte stoppat skit i pumpen varför blir den kontaminerad?

Har kört pumpen varm och bytt 2-3 ggr samma dag men direkt efter varje byte så tar det inte mer än 2-3 minuter så blir den nya oljan lika mjölkig och vit.
Märker direkt att den drar en aning sämre än tidigare också..

Vad är det som händer och hur löser jag detta? Hur kan den bli dålig efter flera byten i rad?

Är "starta" kompressoroljan skit?

Vilken olja är rekommenderat att använda till vakuumpump som finns tillgängligt IDAG ? (dvs inte biltemas Gamla leverantör som jag ser nämnas 10ggr+)


Mycket tacksam för all hjälp ni kan skänka mig.

MVH A

[Anders Olsson]

Att oljan blir mjölkig brukar bero på att det finns vatten i oljan.
Det mjölkiga brukar försvinna om pumpen får gå ett dygn eller så utan att suga i sig mer vatten.

Lite beroende på förutsättningarna så kan det vara rätt jobbigt för en vakuumpump att bli av med vatten(ånga).

Dyrare pumpar har en ballast-ventil som man läcker in lite luft med som hjälper till att spola ut vatten ur pumpen.
Man rekommenderas att använda denna om pumpen fått/får i sig mycket vatten samt under några timmar efter att man bytt olja.
Men jag gissar på att Jula-pumpen inte har en sådan ventil?

I vilket fall, om du bor i närheten av Uppsala så kan jag skänka dig en slurk vakuumpumps-olja som med all sannolikhet är bättre än den där kompressoroljan.

[Henry]

Jula pumpen har inget sådant lyxigt som en ballast-ventil och det är även en 1-stegs pump så det hade inte funkat, det är lite av ett under att den ens ger ett vakuum men visst fungerar till grejer som det inte är några direkta krav på. Har ägt en själv en gång i tiden men den åkte ut till försäljning väldigt snabbt.

Det skulle också kunna gå att få ut en del av fukten genom att täta inloppet med något som man sedan gör ett mycket mycket litet hål i så det blir ett vakuum inne i pumpen men att lite luft ändå kommer in som drar med sig fukten ut så borde går det lite snabbare men det kan ta bra tid ändå.

Det behöver sedan inte absolut vara vatten utan det kan tex även vara gaser från det du pumpar som löst/löser sig och/eller kristalliserats ut i oljan så den blir vitaktigt och då går det inte att få bort det på detta vis. Hur kompressorolja förhåller sig med sådana här grejer vet jag inte men tror ju inte det skulle vara bättre än med riktiga oljor.

[xxargs]

Som redan nämnt vatten eller andra gasformiga ämnen som kondenserats ut i oljan, tex. spritångor och isopropanol ångor, som är bara delvis lösbart i mineralolja.

Det kanske är värt att tappa ur oljan och ta av kåpan och kontrollera att du inte har stora pölar med vatten i botten på kåpan - sådan tar tid att få bort på annat sätt med byten och långa körningar. Använd inte någon dyr/svåråtkommlig olja i denna processen innan det verkligen är rent från fukt i vakumpumpen och har kontroll på hur fukten kommer in.

När detta är klart och pumpen inte gör mjölk av oljan längre, så blir det att fundera på hur fukten kommer in.

Fuktkällor är tex. långa sträckor plastslangar av PVC mm. då plasten börja avge vattenånga som är absorberad i plasten när vakumnivån går under 10 mBar eller så, från ditt material du vakumsuger och/eller kammaren runt om detta. Har du otäta skarvar ??


En sak att tänka på - du skall köra vakumpumpen varm innan du öppnar för större vakumdistrubitionssystem, slangar etc. och dina arbetsplatser då vitsen att vakumpumparna blir så varma som de blir vid kontinuerlig körning är att temperaturen skall vara så hög att vattenångan inte vill fälla ut i oljan även om det sugs ganska höga nivåer av dessa.

Grundproblemet kan vara att du inte kört vakumpumpen varm innan du börja använda vakumpumpen, för vattenånga finns överallt och är inget man kan komma undan helt.

---

Man kan rädda en oljesats som blivit mjölk genom att köra julavakumpumpen länge (många timmar) med en väldigt liten luftläcka på insuget - du bör ha en vakummanometer så att du kan se att vakumet är bättre än -0.6 - -0.7 Bar i alla lägen längre än någon minut då vakumpumpen använder sin egen vakum för sin smörjning och för låg vakum för länge så tar pumpen skada.