termoelement
Re: termoelement
Med andra ord: Om man svetsar de två trådarna 0,5 mm från varandra på en järnyta så lär det inte vara några praktiska problem?
Re: termoelement
Har varit med om att svetsa spruckna pressar och då talar vi om 100-150mm järnplattor som spruckit. Då har vi hyrt en värmeanläggning som är gjord för att förvärma plåt vid svetsning, då följer det med en punktsvets med en massa rullar med kompensationsledning och man bara punktsvetsar fast ändarna i plåten med några mm mellanrum. Fick byta en av regulatorerna i transformatorn (stor som en lastpall och en meter hög) och temp-regulatorn proggades som vanligt för en K-givare. Ställde man regulatorerna på 150 grader höll plåten 150 grader om man mätte med en anliggningstermometer.
Re: termoelement
Det finns professionellt tillverkade mätutrustningar för tex karakterisering av omvandlingsförlopp och termiska utvidgningar mm av stål o annat metalliskt mtrl, tänker då på dilatometer. Det kan finnas andra sammanhang när man vill kunna mäta termiska effekter på järnbasmaterial. Man alltså väljer att svetsa ett termoelement direkt på stålytan, med nån mm mellan svetspunkterna och sen stoppa provet i en induktiv spole för att sen värma med direkt återkoppling av temperatursignalen.
Jag blir ganska brydd ikring detta. I Dilatometerfallet är det ett vedertaget sätt att göra så och ändå verkar det ju lite väl halvknasigt.
Kan det vara så att de strömmar som induceras i mättrådarna av de växlande magnetfälten tar ut varandra och i slutet av kardemumman inte ger nån resulterande potentialskillnad? Låter ju lite som en saga, väl.
Och sen när vi kommer till det faktum att trådarna i sig väl borde bli induktivt uppvärmda, för det borde de ju rimligen bli. även om de är av icke ferromagnetiskt material (vilket jag bara misstänker att de är), så om trådarna faktiskt är varmare en bit ifrån ytan än vad de är vid just ytan och svetsen. Kompenseras detta inte tillbaka till rätt värde då?
Vad händer om man tex tar ett långt termoelement genom en ugn och ut på andra sidan för att sen köra ner lödstället i isvatten, får man en felmätning då på grund av att en tidigare del av trådarna är varmare än lödstället.
Just nu har jag lite problem med de faktum att metoden är etablerad och uppenbarligen fungerar fast jag tycker att det finns flera vettiga invändningar mot den. Alltså en återkopplad mätning av temperaturen i en induktiv spole, där elementet sitter svetsat på stålytan, med avstånd mellan trådarna och alltså ett främmande material inblandat i mätkretsen,.
/Lars
Jag blir ganska brydd ikring detta. I Dilatometerfallet är det ett vedertaget sätt att göra så och ändå verkar det ju lite väl halvknasigt.
Kan det vara så att de strömmar som induceras i mättrådarna av de växlande magnetfälten tar ut varandra och i slutet av kardemumman inte ger nån resulterande potentialskillnad? Låter ju lite som en saga, väl.
Och sen när vi kommer till det faktum att trådarna i sig väl borde bli induktivt uppvärmda, för det borde de ju rimligen bli. även om de är av icke ferromagnetiskt material (vilket jag bara misstänker att de är), så om trådarna faktiskt är varmare en bit ifrån ytan än vad de är vid just ytan och svetsen. Kompenseras detta inte tillbaka till rätt värde då?
Vad händer om man tex tar ett långt termoelement genom en ugn och ut på andra sidan för att sen köra ner lödstället i isvatten, får man en felmätning då på grund av att en tidigare del av trådarna är varmare än lödstället.
Just nu har jag lite problem med de faktum att metoden är etablerad och uppenbarligen fungerar fast jag tycker att det finns flera vettiga invändningar mot den. Alltså en återkopplad mätning av temperaturen i en induktiv spole, där elementet sitter svetsat på stålytan, med avstånd mellan trådarna och alltså ett främmande material inblandat i mätkretsen,.
/Lars
Re: termoelement
Generellt kan man väl säga att termoelement stavas problem.
Men det beror ju på vilken mätnogrannhet du faktiskt behöver. Om kraven på mätnogrannheten är relativt låg (och det påståendet i sig är ju relativt...) kan du antagligen skita i de teoretiska problemdiskussionerna som förts tidigare i tråden (undantaget induktion som jag inte vet nåt om). Om det inte spelar nån roll om det är en eller några grader mätfel vid 150 grader, ja då behöver du nog inte oroa dig. Men ska du ner i storleksordningen 0,1 grader eller kanske ännu bättre nogrannhet, ja då får du nog göra ditt yttersta för att skapa optimala mätföhållanden, och du kanske inte ändå lyckas i slutändan.
Men det beror ju på vilken mätnogrannhet du faktiskt behöver. Om kraven på mätnogrannheten är relativt låg (och det påståendet i sig är ju relativt...) kan du antagligen skita i de teoretiska problemdiskussionerna som förts tidigare i tråden (undantaget induktion som jag inte vet nåt om). Om det inte spelar nån roll om det är en eller några grader mätfel vid 150 grader, ja då behöver du nog inte oroa dig. Men ska du ner i storleksordningen 0,1 grader eller kanske ännu bättre nogrannhet, ja då får du nog göra ditt yttersta för att skapa optimala mätföhållanden, och du kanske inte ändå lyckas i slutändan.
