Varvtalsstyra filmprojektor

[HUGGBÄVERN]

Jag hade för övrigt en fundering på om det gick att projicera filmen direkt på en kameras kameracell, eventuellt med lite linser.

[tecno]

Keep it KISS

Projicera och 'filma' av dvs kamera placerad så nära projektorn som möjligt.

[Mediespecialist]

KISS tror jag är grejen.
Där jag jobbade under 90talet gjorde vi en del avfilmning av film.
Vi ställde projen och kameran så nära som det gick med objektiven
och så projicerade vi bilden från projen på ett svagt grått papper.
Grått för att få lite högre kontrast i bilden fast det inte är knallmörkt i rummet.

Projen var en lite ballare modell med varvtalsstyrd motor som standard
och vi gjorde det inte mer komplicerat än att vi ställde farten på
projen så det blev lå lite flimmer som möjligt...

Det är självklart inte den snyggaste eller tekniskt fulländade lösningen
men det var helt klart den tidseffektivaste och kunderna blev nöjda.


/ Petter

[MadModder]

Angående uppfattningsförmågan på max 24 bilder per sekund så är det gammal info. Det är 77! Men för att man ska uppfatta något som en flytande rörelse utan hack är det minst 24 som gäller. Men det betyder inte att det inte ser ännu mjukare ut med t.ex 50 bilder per sekund! En studie visar att det tar 13ms för människan att identifiera en bild. För att det ska bli lika flytande på skärmen som i verkligheten är det 77 bilder per sekund som gäller.

[kilimanjaro]

Hej det här är jag hyfsat hemma i/på.
Köpte för lite sedan en begagnad utrustning för skanning av smalfilm och har hunnit en bit i högen av gamla smalfilmer.
Tekniken är den att en specialbyggd projektor plockar fram ruta för ruta och via ett linssystem fotas rutan av med hjälp av en bra (3 ccd) videokamera. Synkad till en dator vars mjukvara lagrar varje bild. Resultatet blir mycket bra och kan redigeras efter behov i de vanliga mjukvarorna, tex Premiere pro eller Imovie.
Aningen pilligt att justera in projektor och kamera optiskt och onödigt dyrt att skaffa men som sagt bra resultat.
Kolla den här länken, det är den här snubben i Texas som säljer projektorn:
http://www.moviestuff.tv/moviestuff_home.html

Lycka till // Karl B.

[MiaM]

Om man automatiserar det så kanske det inte spelar någon roll att det tar tid att fota varje bildruta?

Modda en projektor så att lampan ersätts av något med mycket mindre värmeutveckling, så att man kan köra filmen hur sakta som helst utan att värmeskada filmen.

Sen finns det väl två vägar att gå. Den ena är att bara modda framdrivningen så att den går så sakta att en digitalkamera med extern trigger hinner med att ta ett foto av varje bildruta. OBS att om man tar bilderna så att de lagras på minneskort så klarar en kamera oftast bättre än specad hastighet om man har ett snabbt minneskort.

Den andra är väl att byta ut motorn i projektorn mot någon slags stegmotor eller liknande och låta digitalkamerans hastighet styra frammatningshastigheten.


Vad gäller ljudet så är det som TomasL redan skrivit, d.v.s. att det finns både optiskt och magnetiskt ljud. Magnetiskt ljud fungerar ungefär som på en bandspelare, så ett tonhuvud med ungefär rätt bredd bör fungera. Ett tips kan vara att titta på ljud+synk-huvudet från en VHS-video. Jag vet inte alls vad man har för bredd och om man eventuellt har stereo, men ett sådant huvud borde i alla fall vara brett nog för att enklare kunna monteras så att det går mot filmen utan att filmen dras snett.

Jag vet inte hur eventuell frekvensgångskorrigering fungerar på film med magnetiskt ljud. Kassettband, rullband, videoband o.s.v. har alla sina olika varianter (och rullband olika för olika hastigheter). Enklast är kanske att först provlyssna, göra nån enklare korrigering med en simpel diskant-tonkontroll, och sen köra in det i en dator och där göra mer exaktare justeringar.

För optiskt ljud så har man väl någon slags ljuskänslig komponent som tar upp ljudet. Jag antar att man hade fotomotstånd före fotodioder & co började bli linjära nog. Jag kan ha fel.

Vad gäller ljudet så är ju en stor fördel att filmens tandning och filmrutorna ger bra synkning. Om man sätter en läsgaffel för tänderna på tandhjulet i projektorn, eller för den delen sätter en ljussensor (fotodiod eller liknande) som känner av blinket, så kan man spela in det riktiga ljudet på en kanal och synken på andra kanalen på en stereoingång på en dator. Synkinformationen kan sen med mjukvara använads för att sammanfoga ljud och bild korrekt.


Fast allt det här beror ju på hur exakt man vill göra det. Det kan väl bli rätt okej om man justerar projektorn för minsta flimmer.

Praktiska studier gjorda för en massa år sen visar att det kan bli acceptabelt om man använder en avstängd tjock-tv (färg) som "projektorduk" och filmar den med videokamera. Bildröret i tjock-tv'n ger viss efterlysning på bilden projektorn projicerar, och dämpar därför flimret. Åtminstone med projektorn ställd på 24 bilder per sekund så blir det inte helt onjutbart ut från videokameran. Detta kräver givetvis ett hyggligt mörklagt rum...

Det finns/fanns speciella "konverteringsmojänger" också. Jag har nån sån liggandes, dels en pytteliten "duk" och dels någon spegel. "Duken" har väl viss efterlysning, och spegeln används för att det givetvis blir spegelvänt om man projicerar på ena sidan och filmar på andra sidan av en "duk". (Genom att projicera på en sida och filma på andra sidan så maximeras väl efterlysningen, antar jag).



De avgörande frågorna är väl hur bra kvalitet orginalen har och hur bra kvalitet man önskar på den digitala kopian. Är det familjefilmerna från 60-70-talet som ska digitaliseras för att en gammal släkting enkelt ska kunna återse dem av nostalgiska skäl, och släktingen kanske är sjuk och inte har lång tid kvar i livet, så är nog den metod som går snabbast att föredra. Om det däremot är filmer av "allmänintresse", typ t.ex. övergången från vänster- till högertrafik eller liknande, så kan det nog vara värt att välja en långsammare metod som tar längre tid.



P.S. jag har inte en aning om hur stora områden på extern synk en videokamera med sådan ingång klarar, och vet inte heller hur mycket synkfrekvensen får avvika på ett framegrabberkort i en dator. En gissning är att man måste nog använda RGB- eller YUV-signaler mellan kamera och dator för att färgen ska fungera om synken avviker för mycket. Annars vore det väl intressant att trimma projektorn till att köra nära 25 bilder per sekund, och sen med nån PLL-grej generera en 50Hz-synksignal från projektorns 25 bilder per sekund, och låta den signalen styra kameran.

Ja, ytterligare en variant vore att ordna så att projektorns hastighet kan regleras en smula elektroniskt, och fixa någon PLL-lösning som får projektorn att synka till kamerans 50Hz-v-synk. Med viss insvängningstid så blir man nog tvungen att skarva på nån "skräpfilm" före det man vill konvertera för att få optimal kvalitet även i början. Ja, alternativt så börjar man med att justera PLL'en så att den svänger in blixtsnabbt eller liknande...

[hummel]

Finns andra anledningar till 24 fps. Det gäller att få ljus på filmen och att dra fram en bild och sedan exponera och dra fram nästa ruta blir det inte mycket tid till exponering.

[hummel]

Normalt förfarande för att skanna fim är helt enkelt bild för bild i den hastighet "skannern" klarar. Har du repig film brukar man "skanna vått" för att eliminera repor.