Frågor om kraftig gjutjärnsfräs

[GFEF]

Allt vad jag kan tillägga om gjutgods konstruktion tog GunnarW upp i sitt inlägg.

Men värmebehandling av gjutgods är standard åtgärder.
Alla anledningar är mera än jag vet, avspänning, ge finare kristall struktur med mera.

Begreppet "Välåldrat gjutjärn" används ofta i äldre litteratur.

Sex år är för kort tid för någon åldring av gjutjärn.
Är antalet temperatur växlings cyklar som ger resultat.
En forcerad åldring i ugn med flera uppvärmnings och avkylnings cyklar borde ge samma resultat på kort tid.

[GunnarW]

GFEF sa:

"Är antalet temperatur växlings cyklar som ger resultat.
En forcerad åldring i ugn med flera uppvärmnings och avkylnings cyklar borde ge samma resultat på kort tid."

Det låter absolut riktigt Men det är nog inte så lätt att få det gjort på ett "hemmabygge" om man inte hittar gjuteriet som sysslar med sådant.

Slutsatsen blir åter att JAG tycker det skulle vara bättre/lättare med EG. Speciellt om Röders och Mikron gör det

[Krille Krokodil]

EG ser inte så komplicerat ut när de gör det professionellt på Youtube, blandar i cementblandare och
så häller de ner det i form. Sen får man väl skaka det lite också. Densiteten är bara 1/3 av gjutjärnets
så man kan göra en solid klump och skita i ribbor, det underlättar formbyggandet rätt rejält.



Uttis detaljer ser ju ut att duga, att ytorna inte är perfekta och att där är någon liten luftbubbla
eller 2 inuti borde inte spela någon roll.

Det går väl att rädda klantigheter i konstruktionen med lite extra epoxi då också, gjutjärn är ju Satans
material om något blir fel.

[Mr3D]

Jo, Mikronen på jobbet (200U, liten söt sak med linjärmotorer) den maskinbasen är gjord av EG. Om det bara är en plåtform fylld med EG eller om det är grova stålribbor i den med för att styva upp den vet jag inte.

Uppfattningen jag fick först ang. kulskruvarna var att det är lite overkill men det skadar inte att förspänna de. Sen skrev bobobo att det lär deformera basen för mycket med tanke på den lätta maskinvikten, och det kan jag hålla med han om, så det har jag skippat helt. Sen läste jag även på lite mer om det och såg att kulskruvar okylda gärna blir delta 20-30C och att börja med kontrollerad kylning blir på tok för meckigt. Dock så kan man ju fortfarande kyla blocket kulmuttern sitter i för att få mindre värmeexpantion på skruven, men behöver inte alls vara lika reglerat. Then again, då kanske förspänningen i muttern ökar för mycket med en varmare skruv och kallare mutter. Det återstår att se hur jag gör där. Men skippa förspänd skruv kommer jag att göra.

Riktigt tacksam för svaren om gjutning! Så för att sammanfatta det hela tycker ni jag ska köra på EG konstruktion istället? Isåfall kan man ju köra ett "skelett" av stål, svetsa på lite plåtar och bara fylla med EG. Då har man en styv stålkärna och en vibrationsdämpande(och även lite styvande) fyllning, istället för att bara köra med ett block EG, som är rätt mjukt sett till stål. Svetsar man ett stålskelett så kan man ju även avspänningsglödga det.

Tillbaka till ritbordet! Återkommer med en EG konstruktion.

[bobobo]

Om du jämför styvhet på olika material (stål vs EG) så glöm inte att korrigera för arean.
Siffror tagna helt ur luften då jag inte läst på om EG: Om EG har en E-modul som är 20% av stålet men arean är 6ggr större så blir ju ändå den resulterande styvheten 20% högre.

Kanske mäta temperaturen på skruven och kompensera i mjukvara

[GunnarW]

Den som lyder råd är vis heter det

Tyvärr är jag inte alltid på den våglängden själv. Man måste väl få göra egna erfarenheter och inte bara lita på andra.

Ja, jag skulle nog oxå försöka med en EG-fylld plåtlåda som du skriver

[Krille Krokodil]

Principen är att man har de enskilda stålelementen förankrade i den spänningslösa epoxi-gjutningen,
kopplar man ihop stålelementen för mycket så är man tillbaka till spänningsproblematiken igen. Allt
stål kryllar av otäcka spänningar i den här precisionsskalan! Du fräser ju tex lätt gjutformar i trä med
fickor på 5 sidor för att positionera och fixera stålbitarna inom någon mm, noggrannare behöver de ju
inte hamna före finbearbetningen.

Delta på 20-30 grader låter mycket, är det inte skruvar i andra typer av maskiner där de går kontinuerligt
fram och tillbaka hastigt som avses då?

[Mr3D]

bobobo: Jo, det är ju sant. Kollade lite snabbt på värden mellan EG och gjutjärn, sett till samma massa så ger de ungefär lika styva resultat.



GunnarW: Jag lyder bara råd om jag anser att det är vettiga argument, vilket bobobo's var.

Jo, efter att ni förklarat några av de problem som gjutning medför känns EG som ett bättre alternativ.



Krille: Gäller det även om stålet är avspänningsglödgat? För grejen är ju den att EG krymper inte = inga spänningar.

epucret har ju även som design tips att man kan köra ett stålskelett.

http://www.rampf-gruppe.de/en/companies ... variantes/

[Mr3D]

Krille: Kolla det första diagrammet, kan vara som du säger, att det är stresstester, inte verklig värmeutveckling.

Det är ju dock en större skruv än vad jag tänkt använda, dock så vill jag ha en snabbtransport uppemot 12-15000mm/min(2400-3000rpm), men med stigning 10 så får man ju 15000mm/min på 1500rpm som deras tester visar.

Du får tyda det hur du vill.

WP_000306.jpg

[Krille Krokodil]

Det finns bara en sak att göra, skruvarna måste bada i temperaturkontrollerad olja såsom Moore hade
på sina stora modeller! Tror inte det blir något problem men man kan ju lägga in fästpunkter för skalor
från början så att man kan lösa det den vägen om det skulle bli ett problem.

Jag vet inte riktigt hur bra avspänt avspänningsglödgat stål är men det är ju inte fullständigt dött,
det händer saker om man tar ur stora stycken av det. Men jag minns inga fall där solida stålklumpar
såsom pelarställ har förändrats märkbart över tid, det brukar vara plant på och pelarhålen ligga inom
någon hundradel även på verktyg som har gått i produktion under år.

Härdat & anlöpt stål har vi däremot haft en del problem med formförändringar över tid på som inte
stämmer riktigt med vad Uddeholm hävdar i sina datablad. Men också exempel med andra av deras
stål med andra härdningar som efter att ha gått 1 år i produktion visar så små avvikelser att man kliar
sig i huvudet och undrar om mätmaskinen pajat, 0.001 mm typ, det borde inte en ha varit så bra nytt.

En annan bok jag hittade nu:

[Thorped]

Utan att ha läst hela tråden men är detta är väl inte så farligt för lite mätskalor: http://www.smaskin.se/matning/matskalor ... smatskala/
Fast +/-0,005 kanske är för dåligt?

[Mr3D]

Krille: Temperaturreglering är inget jag kommer att syssla med, då kastar jag hellre på kinaskalor.

Jag säger absolut inte emot dig ang. spänningarna, jag har faktiskt ingen aning hur mycket spänningar man bygger in vid olika tillverkningsmetoder och dyl. Dock så tror jag vi snackar olika precisionsklasser. Du snackar om tusendelar medan jag snackar hundradelar(fel på max 1hundradel) kan ju vara bra att nämna det innan dock.

Jag har svårt att kunna tänka mig att om man vattenskär skelett delar, svetsar ihop(punktar och svetsar lite på olika ställen för att bygga in så lite spänningar som möjligt), grovbearbetar utrymmen för linjärlager och dyl, säg att man sparar ~0.3mm/sida. Skickar iväg på avspänningglödgning, fyller konstruktionen med EG, sen finbearbetar. Om det då viker sig 5um efter 2-3år bekymrar mig inte sååå mycket. Om jag å andra sidan har helt fel angående spänningar och det jag just nämnde viker sig säg 20um efter 2-3år är det dags att tänka om.



Thorped: Jag har sett linjärskalor på ebay med 1um upplösning för nån\några tusingar, kinagrejjer då. Grejen är ju dock den att bara för upplösningen är 1um betyder inte att positioneringen har sen precisionen. På en skala är ju inte "mätstrecken" perfekt placerade, jag har lite svårt att lita på en skala i den upplösningen som kostar någon tusenlapp. Om man exempelvis jämför det mot Heidenhain skalor där de ska ha ett antal 10tusen kronor för liknande skalor. Hur illa kinaskalor faktiskt är vet jag dock inte.

[tecno]

Hur illa kinaskalor faktiskt är vet jag dock inte.

Parallell montera några och ta ut ett medelvärde

[David.H]

Krille krokodil vad använder ni för material från Uddeholm som inte stämmer med databladen? Och som ni haft problem med.

Det finns bara en sak att göra, skruvarna måste bada i temperaturkontrollerad olja såsom Moore hade
på sina stora modeller! Tror inte det blir något problem men man kan ju lägga in fästpunkter för skalor
från början så att man kan lösa det den vägen om det skulle bli ett problem.

Jag vet inte riktigt hur bra avspänt avspänningsglödgat stål är men det är ju inte fullständigt dött,
det händer saker om man tar ur stora stycken av det. Men jag minns inga fall där solida stålklumpar
såsom pelarställ har förändrats märkbart över tid, det brukar vara plant på och pelarhålen ligga inom
någon hundradel även på verktyg som har gått i produktion under år.

Härdat & anlöpt stål har vi däremot haft en del problem med formförändringar över tid på som inte
stämmer riktigt med vad Uddeholm hävdar i sina datablad. Men också exempel med andra av deras
stål med andra härdningar som efter att ha gått 1 år i produktion visar så små avvikelser att man kliar
sig i huvudet och undrar om mätmaskinen pajat, 0.001 mm typ, det borde inte en ha varit så bra nytt.

En annan bok jag hittade nu:

[NULL]

Materialet krymper alltså OLIKA mycket beroende på geometrins utseende och olika godstjocklekar osv. osv. och det är ju det som skapar spänningarna i materialet.

Jo, så man ska(enligt böckerna) gjuta med konstant godstjocklek överallt. Så i bilderna ska de tjocka "naven" ha ett hål i mitten eller något motsvarande.

Jag är lite skeptisk till nya undermaterial, och undrar om EG är lite av den typen. Kan det vara så att det är lättare att kritisera gjutjärn för att det är gammalt och beprövat så att man vet om alla dess brister, och att EG ser verkar bättre för att man inte vet vilka begränsningar det har?