Jag har precis snöat in på rullbandspelare och analog inspelning. Har läst spaltmeter om dom gamla inspelningsteknikerna. Och det va precis vad dom var, tekniker. Dom byggde ju merparten av sin utrustning själva. Och då läste jag om en tekniker som byggde sin egen brusreducering innan ordet ens fanns och innan vare sig dolby eller DBX hade någon produkt.
Dolby och DBX bygger ju på att komprimera den ingående signalen och expandera den utgående enkelt sagt.
Vilket jag tänker måste innebära väldigt avancerad teknik och väldigt mycket påverkan på signalen.
Metoden jag läste om var att denna tekniker byggde en burk som helt enkelt bestod av 2 fixerade EQs där den inspelningskanalen höjde dom brusigaste frekvenserna med ca 6dB och uppspelningskanalen sänkte dom lika mycket och därmed drog med sig brus.
Nu tycker jag inte jag har sådär vansinnigt mycket brus, men det verkar ju vara en väldigt enkel och billig grej att testa.
Min fråga då. Hur kan jag räkna ut vad för motstånd jag behöver för att påverka rätt frekvenser?
Bygga Brusreducering till rullbandare?
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
"hur man skall räkna" får du nog leta på Internet för - om det hade varit utbildning i tex. teknisk gymnasie som det var förr i tiden så började man med detta på sin höjd i 3' året eftersom det är en massa grundläggande matematik, ellära, kretsanalys, jOmega och lapace-transformer etc. som måste grundläggas först innan man har 'verktygen' för att börja laborera med detta och kunna tänka fram egna varianter utöver att följa någon redan färdig schema/konstruktion.
nu kan man 'kortsluta' lite av ovanstående studiegång och plocka ut gosakerna - men efter hand så inser man att man behöver ovanstående teori-bakrund ändå om man skall bli riktigt bra inom gebitet...
En dos egen intresse och letar i ett antal (läro)böcker underlättar och snabbar på det hela oehört mycket
Inom passiv och analogtekniken innebär det inte att bara för att det _ser_ enkelt ut och med få komponenter, så innebär att vägen till framtagandet av just använda komponentvärden och schemalösningen har varit enkel...
- ibland kan den vara svår och tex. om man gör allpassfilter för att tex. korrigera grupplöptidsdistorsion (vilket alla skarpare filter än Bessel-karaktär ger) så är det närmast omöjlig att göra rätt bara genom att prova sig fram med att byta komponenter och skruva på pottar, trimkondingar och ferritkärnor i trimspolar som en tok då 'fönstret' i komponentvärden där allting faller rätt är så oehört litet - ungefär som att träffa adromedagalaxen genom att i slumpvisa riktningar blinka en laser mot himlen (det ändå med bara två variabler - en allpassfilter har betydligt flera) - där måste man räkna på det så man i alla fall kommer i närheten och slutliga trimningen är bara för att hantera komponentvariationer...
---
Den typen av equlizer du funderar på finns redan i bandspelaren och är en kompromiss mellan hur mycket det reducerar bruset och hur mycket användbar dynamik som blir kvar utan att det klipper eller andra effekter - utöver detta kom Dolby mfl. att använda bandselektiva dynamiska kompressorer för att höja låga signalnivåer så att de har tillfredsställande marginal mot bandbrusgolvet och dämpa starka signaler så att det inte distorderar i förtid - det är dock olinjära processer som inte kan simuleras med rent passiva element ala LCR.
Tittar man på detta med kompressorer, fler band etc. så förstår man snart att ljudkompressorer som mp3 etc. bara är en naturlig fortsättning den dagen när 'styrinformationen' inte längre behövde transporteras som intelligent påverkad analogljud av källan utan istället kunde återgenereras på mottgarsidan och man bara transporterar styrinformationen
Att göra en passiv extra equlizer innan ingång på bandspelare och spegelbilden när du spelar upp igen betyder att du tullat på något annat - i de här fallet kanske användbar dynamik i området som du påverkar.
nu kan man 'kortsluta' lite av ovanstående studiegång och plocka ut gosakerna - men efter hand så inser man att man behöver ovanstående teori-bakrund ändå om man skall bli riktigt bra inom gebitet...
En dos egen intresse och letar i ett antal (läro)böcker underlättar och snabbar på det hela oehört mycket
Inom passiv och analogtekniken innebär det inte att bara för att det _ser_ enkelt ut och med få komponenter, så innebär att vägen till framtagandet av just använda komponentvärden och schemalösningen har varit enkel...
- ibland kan den vara svår och tex. om man gör allpassfilter för att tex. korrigera grupplöptidsdistorsion (vilket alla skarpare filter än Bessel-karaktär ger) så är det närmast omöjlig att göra rätt bara genom att prova sig fram med att byta komponenter och skruva på pottar, trimkondingar och ferritkärnor i trimspolar som en tok då 'fönstret' i komponentvärden där allting faller rätt är så oehört litet - ungefär som att träffa adromedagalaxen genom att i slumpvisa riktningar blinka en laser mot himlen (det ändå med bara två variabler - en allpassfilter har betydligt flera) - där måste man räkna på det så man i alla fall kommer i närheten och slutliga trimningen är bara för att hantera komponentvariationer...
---
Den typen av equlizer du funderar på finns redan i bandspelaren och är en kompromiss mellan hur mycket det reducerar bruset och hur mycket användbar dynamik som blir kvar utan att det klipper eller andra effekter - utöver detta kom Dolby mfl. att använda bandselektiva dynamiska kompressorer för att höja låga signalnivåer så att de har tillfredsställande marginal mot bandbrusgolvet och dämpa starka signaler så att det inte distorderar i förtid - det är dock olinjära processer som inte kan simuleras med rent passiva element ala LCR.
Tittar man på detta med kompressorer, fler band etc. så förstår man snart att ljudkompressorer som mp3 etc. bara är en naturlig fortsättning den dagen när 'styrinformationen' inte längre behövde transporteras som intelligent påverkad analogljud av källan utan istället kunde återgenereras på mottgarsidan och man bara transporterar styrinformationen
Att göra en passiv extra equlizer innan ingång på bandspelare och spegelbilden när du spelar upp igen betyder att du tullat på något annat - i de här fallet kanske användbar dynamik i området som du påverkar.
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
I tidningen Radio & Television ca 1984 fanns en artikel om en sån brusreducering.
Men det är som xxargs skriver, diskanthöjning resp. sänkning är ju redan en del av bandspelarens "anatomi".
Men några dB kan man säkert få till om man vill offra lite utstyrningsreserv i diskanten.
Använd "moderna" bandtyper, trimma bias noga och se till att du styr ut ordentligt (trimma in/ut-nivå) så vinner du säkert flera dB bara där.
Ett tag tillämpade man något som heter för-distorsion i studiomaskiner från bl a 3M. För att kunna styra ut lite hårdare förvrängde man signalen på motsatt sätt som banddistorsionen.
Men det är som xxargs skriver, diskanthöjning resp. sänkning är ju redan en del av bandspelarens "anatomi".
Men några dB kan man säkert få till om man vill offra lite utstyrningsreserv i diskanten.
Använd "moderna" bandtyper, trimma bias noga och se till att du styr ut ordentligt (trimma in/ut-nivå) så vinner du säkert flera dB bara där.
Ett tag tillämpade man något som heter för-distorsion i studiomaskiner från bl a 3M. För att kunna styra ut lite hårdare förvrängde man signalen på motsatt sätt som banddistorsionen.
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
Här http://home.comcast.net/~mrltapes/equaliz.html finns en del intressant att läsa om brusreducering på analogband. (är förövrigt stolt ägare till en studioversion av Revox B77)
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
Alla bandspelare gör som sagt redan det du efterfrågar. Det finns en hög olika standarder för hur dessa filter ska se ut, och de beror på standardiseringsorganisation (NAB/CCIR) och bandhastighet bland annat. En del bandare har trimpotentiometrar, så att du kan skruva till filtren själv efter eget behag. Problemet om du frångår standarden är att du inte kan flytta bandet till en annan maskin och få det att låta lika dant. Men det behöver ju inte vara ett problem beroende på användningsområde.
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
Min spontana tanke är: Varför skulle man använda en rullbandare om man inte vill ha brus? Vill man ha en brusfri inspelning så finns ju andra alternativ, men riktigt gött, knastrigt analogbrus är ju det rullbandare är bäst på! 
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
Folk brukar gilla bandara för att de komprimerar signalen på ett behagligt sätt när man överstyr bandet. Bruset är enkelt att skapa på annat sätt.
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
Det finns ett par olika faktorer som påverkar signal/brusförhållandet.
Som redan nämnts så har bandspelarna redan frekvensgångskorrigering vid in/avspelning. Denna är en kompromiss som egentligen bara passar bra för vissa typer av ljud. För "modern" (säg 70-80-talet och framåt) pop/dansgolvsmusik så passar kompromissen inte sådär jättebra, bandet blir lätt överstyrt i diskanten klart tidigare än det överstyrs av basen. OBS, denna erfarenhet gäller kassettband med sina långsamma 4,75 cm/sek. För rullband i t.ex. 19cm/sek så är läget klart bättre.
Bias (förmagnetisering) kan också justeras. Om banden ska passa valfri bandspelare så måste bias och frekvensgångskorrigeringen vid inspelning passa varandra för att det ska bli rak frekvensgång vid uppspelning. Däremot kan man fritt välja inbördes förhållande mellan bias och frekvensgångskorrigering vid inspelning så länge kombinationen ger rätt frekvensgång.
På 70-80-talet utvecklade Bang&Olufsen det som senare blev Dolby HX Pro, det är en krets som automatiskt varierar bias och frekvensgångskorrektionen vid inspelning, styrt av hur insignalen ser ut. Vid svag signal så körs stark bias som ger lågt brus, vid stark signal svag bias som ger hög utstyrbarhet. Resultatet är rejält höjd dynamik utan något speciellt krav på den bandspelare som gör uppspelning. Den som t.ex. är sugen på att spela in kassettband för att använda i en retro-bilstereo eller liknande bör med fördel spela in på ett kassettdäck med HX PRO.
"Vanlig" Dolby (A för studio/rullbandspelare, B och C för hemmabruk/kassettbandspelare) och DBX kör med signalnivåberoende frekvensgångskorrektion, men påverkar alltså inte bias. Här måste nivån vara kalibrerad och uppspelningen måste ske med passande dolby/DBX. Om man spelar in pop/dansgolvsmusik på kassettband så bör man i princip ha "metallband" (typ IV) för att verkligen ha nån nytta av dolby B/C, eftersom standarden för framförallt dolby B åter igen är vald för att passa de som lyssnar på klassisk musik. Med pop/dansgolvsmusik så höjs den starka diskanten ännu mer, risken för överstyrning ökar än mer, man kan därmed inte spela in lika starkt, och därför är det inte alls säkert att man faktiskt får bättre ljud. "Varför betala för distortion som man kan få gratis" har det sagts om Dolby. Dolby C har hårdare kompression/expansion än dolby B. DBX kör på större del av frekvensomfånget än Dolby. JVC hade något eget de kallade ANRS som är hyggligt kompatibelt med Dolby B. "Super ANRS" är vad jag minns däremot inte kompatibelt med Dolby C.
Dolby SR (Spectral Recording, studo/rullbandspelarbruk) och S (hemma/kassettbandspelarbruk) fungerar ungefär som dolby B/C, fast med skillnaden att man delar upp ljudet i flera frekvensområden och kör komprimering/expandering separat för de olika frekvensområdena.
En intressant övning vore att ta ett kassettdäck med trött mekanik och ansluta dess elektronik till tonhuvudena på en rullbandspelare, och få HX PRO och liknande på rullband.
Just ja, ett trick för att få än mer dynamik på rullband som bl.a. Tandberg och Akai använde var om jag fattat rätt att ha ett extra huvud mitt emot det vanliga inspelningshuvudet. Extrahuvudet skickade ut biassignalen, medan ordinarie huvud bara skickade ut inspelningssignalen (ev. med svag bias där med). Det gav tydligen ytterligare en gnutta mer dynamik. Av praktiska skäl så går det givetvis inget vidare att göra så på kassettband...
Som redan nämnts så har bandspelarna redan frekvensgångskorrigering vid in/avspelning. Denna är en kompromiss som egentligen bara passar bra för vissa typer av ljud. För "modern" (säg 70-80-talet och framåt) pop/dansgolvsmusik så passar kompromissen inte sådär jättebra, bandet blir lätt överstyrt i diskanten klart tidigare än det överstyrs av basen. OBS, denna erfarenhet gäller kassettband med sina långsamma 4,75 cm/sek. För rullband i t.ex. 19cm/sek så är läget klart bättre.
Bias (förmagnetisering) kan också justeras. Om banden ska passa valfri bandspelare så måste bias och frekvensgångskorrigeringen vid inspelning passa varandra för att det ska bli rak frekvensgång vid uppspelning. Däremot kan man fritt välja inbördes förhållande mellan bias och frekvensgångskorrigering vid inspelning så länge kombinationen ger rätt frekvensgång.
På 70-80-talet utvecklade Bang&Olufsen det som senare blev Dolby HX Pro, det är en krets som automatiskt varierar bias och frekvensgångskorrektionen vid inspelning, styrt av hur insignalen ser ut. Vid svag signal så körs stark bias som ger lågt brus, vid stark signal svag bias som ger hög utstyrbarhet. Resultatet är rejält höjd dynamik utan något speciellt krav på den bandspelare som gör uppspelning. Den som t.ex. är sugen på att spela in kassettband för att använda i en retro-bilstereo eller liknande bör med fördel spela in på ett kassettdäck med HX PRO.
"Vanlig" Dolby (A för studio/rullbandspelare, B och C för hemmabruk/kassettbandspelare) och DBX kör med signalnivåberoende frekvensgångskorrektion, men påverkar alltså inte bias. Här måste nivån vara kalibrerad och uppspelningen måste ske med passande dolby/DBX. Om man spelar in pop/dansgolvsmusik på kassettband så bör man i princip ha "metallband" (typ IV) för att verkligen ha nån nytta av dolby B/C, eftersom standarden för framförallt dolby B åter igen är vald för att passa de som lyssnar på klassisk musik. Med pop/dansgolvsmusik så höjs den starka diskanten ännu mer, risken för överstyrning ökar än mer, man kan därmed inte spela in lika starkt, och därför är det inte alls säkert att man faktiskt får bättre ljud. "Varför betala för distortion som man kan få gratis" har det sagts om Dolby. Dolby C har hårdare kompression/expansion än dolby B. DBX kör på större del av frekvensomfånget än Dolby. JVC hade något eget de kallade ANRS som är hyggligt kompatibelt med Dolby B. "Super ANRS" är vad jag minns däremot inte kompatibelt med Dolby C.
Dolby SR (Spectral Recording, studo/rullbandspelarbruk) och S (hemma/kassettbandspelarbruk) fungerar ungefär som dolby B/C, fast med skillnaden att man delar upp ljudet i flera frekvensområden och kör komprimering/expandering separat för de olika frekvensområdena.
En intressant övning vore att ta ett kassettdäck med trött mekanik och ansluta dess elektronik till tonhuvudena på en rullbandspelare, och få HX PRO och liknande på rullband.
Just ja, ett trick för att få än mer dynamik på rullband som bl.a. Tandberg och Akai använde var om jag fattat rätt att ha ett extra huvud mitt emot det vanliga inspelningshuvudet. Extrahuvudet skickade ut biassignalen, medan ordinarie huvud bara skickade ut inspelningssignalen (ev. med svag bias där med). Det gav tydligen ytterligare en gnutta mer dynamik. Av praktiska skäl så går det givetvis inget vidare att göra så på kassettband...
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
MiaM: vilket härligt smörgåsbord av nostalgisk analogljudteknik! 
Tekniken med ett eget tonhuvud för bias är intressant, någon tillverkare kallade det för X-field (crossfield bias). Det var ett finurligt sätt att gå runt den tidens bristande magnetiska egenskaper i tonhuvudena. Det var ett riktigt lyft i jämförelse med bandspelare utan X-field, men sen började bl a Sony göra tonhuvud med diverse nya bättre material som gav lika bra resultat eller bättre.
En annan sak att inte glömma är att det forskats en hel del även på att förbättra magnetbanden. Man kan se det som att bandet är halva bandspelaren. Det gör att en bandspelare från 60-70 talet som är trimmad för äldre generations band som trimmas för ett modernare band kan låta bättre än när den var ny.
Jag har ett kassettdäck med valbar dubbel hastighet. Kvaliteten vid dubbelfart är otroligt bra. Jag har i tanken också varit inne på att göra en hybridkassett/rullbandspelare. Men då var funderingen rullbandspelarmekanik med kassetthuvuden och stora rullar med kassettbands-band (sk pankaces) som kopieringsfabrikerna använde.
Tekniken med ett eget tonhuvud för bias är intressant, någon tillverkare kallade det för X-field (crossfield bias). Det var ett finurligt sätt att gå runt den tidens bristande magnetiska egenskaper i tonhuvudena. Det var ett riktigt lyft i jämförelse med bandspelare utan X-field, men sen började bl a Sony göra tonhuvud med diverse nya bättre material som gav lika bra resultat eller bättre.
En annan sak att inte glömma är att det forskats en hel del även på att förbättra magnetbanden. Man kan se det som att bandet är halva bandspelaren. Det gör att en bandspelare från 60-70 talet som är trimmad för äldre generations band som trimmas för ett modernare band kan låta bättre än när den var ny.
Jag har ett kassettdäck med valbar dubbel hastighet. Kvaliteten vid dubbelfart är otroligt bra. Jag har i tanken också varit inne på att göra en hybridkassett/rullbandspelare. Men då var funderingen rullbandspelarmekanik med kassetthuvuden och stora rullar med kassettbands-band (sk pankaces) som kopieringsfabrikerna använde.
Re: Bygga Brusreducering till rullbandare?
Ja, det har hänt en hel del med banden. I mitten av 80-talet fanns det fortfarande usla budgetband men alla lite mer påkostade kan väl sägas ha varit "rätt bra". Går man bakåt i tiden var skillnaderna minst sagt större. Av 70-talets band så är det väl nära på bara Maxell UD som låter bra
