principen för en lindningsmaskin (toroidtrafon)?

[PeterH]

Har sökt utan att finna och undrar om någon av er har sett en bra skiss eller film på hur en trådlindningsmaskin för toroidtrafos arbetar? Jag hittar massor med videos på tuben som visar när maskinen lindar, men jag har inte hittat något bra som visar hur tråden matas och lindas Är det som jag tror att man först måste linda på nödvändig mängd tråd på "ringen" som sedan går genom toroiden, eller finns det även lösningar där man kan linda tråd direkt från en större rulle?

Det är alltså själva principen jag försöker förstå...

[danei]

Det går ju inte att linda en torid utan att föra igenom tråden genom mitt hålet. Så att linda från en stor rulle är inte möjligt.

[HUGGBÄVERN]

Jag har ingen skiss men jag såg en lindningsmaskin i arbete på Transductor i Växjö för en rad år sedan, och den hade en ring som du skriver. Ringen hade en öppning så den kunde träs på trafokärnan, sedan lindades tråden på ringen vilken sedan roterade och lämnade av tråden på kärnan. Där var grejen att den lindade på ett gäng varva, backade en bit och slängde på ett gäng till. Vitsen var att minska risken för att första och sista varvet låg intill varandra med hög spänning mellan.

[GFEF]

Var en artikel med ritad princip schema i "Allt om elektronik" för många år sedan.
Vad jag kommer ihåg lindades tråden upp på utsidan av "ringen" som sedan går genom toroiden.
Samtidigt som den lindades av från insidan till toroiden.

MEN hur skillnaden mellan omkretsen på "ringen" och toroiden löstes.
Förklarades inte...........

[rikkitikkitavi]

finns videos på tuben.

AoE bilden är denna:
http://www.talkingelectronics.com/proje ... Toroid.jpg

[Tekko]

2 sätt, endera 2st plattor med ett filtmaterial och en liten skyttel som med friktion mot magasinet bestämmer hur hårt tråden lindas, eller en kuggring som drar tråden med enb liten rulle från ett frisnurrande magasin som bromsas med en läderbeklädd fjäderbelastad sko.

Har 2st videor där jag kör båda typerna av maskin.

Och det där att linda en bit, backa, fram igen osv kallas för banklindning.

[E Kafeman]

Som redan beskrivits, så finns en yttre ring, ungefär som en cykelfälg, som är öppningsbar så att man kan trä på kärnan, där den fixeras mellan tre gummihjul.
Öppningen stängs. Man beräknar exakt längd på lindningstråden och vindar upp det på på fälgen från en större rulle, och klipper av.
Eftersom man vet trådlängd kan man också beräkna hur tätt varven på kärnan måste ligga för att få rätt sprdning. Oftast vill man ju att tråden börjar och slutar på samma ställe-
Hur tätt trådvarven ska lindas på kärnan kan ställas genom att sätta en utväxling mellan hur många varv gummitrissorna ska rotera kärnan för ett varv på den stora ringen.
Parallelt med "fälgen" finns ett nästan likadant hjul. Det tjänstgör som en roterande skyttel som dessutom är inställbar för hur hårt tråden ska lindas.
Oftast är det primärlindningen som läggs på först.
För sekundärlindningaran börjar man om processen att linda upp x antal meter tråd på det stora hjulet. Eftersom antalet varv och tråddiameter troligen inte är samma, samt att lindningsdiametern ökat, så måste nya utväxlingen mellan gummitrissorna och hjulet beräknas.
Ibland så lindas ett isolerlager av mylar eller koppartejp inbäddad i mylar som extra isolation mellan primär och sekundärlindningar.
Koppartråden kan vara belagd med epoxi som sedan härdas i värmeugn, vilket gör att lindningarna gjuts samman.
Slutligen lägger man på ett ytterligare isolationslager av mylar. Det tjänar även som nötnings och stöt-skydd då lindningarna är mer utsatta för hårdhänt hantering jämfört med vanliga E-kärne trafos.

Den som egentligen kläckte ideén till denna maskinen, som gjorde det möjligt att tillverka toroidtransformatoer rationellt, var lokal uppfinnar-jocke som bodde på en bondgård utanför Växjö.
Uppfinningen resulterade i ett flertal toroid-industrier både i Växjö och andra ställen i Sverige från 60-talet och framåt. Såvitt jag hört, så finns ingen toroid-tillverkning kvar i landet.
Enligt rykte, maskinens uppfinnare kunde inte finansiera den första prototypen och då mer kapitalstark kompanjon tog över lär han knappt fått någon ersättning alls, samt att kompanjonen även tog över titeln som uppfinnare.
Jag besökte uppfinnarjocken, en gubbe, då i 75-årsålderna, och frågade rakt på om han blivit blåst. Han svarade "har bättre saker på gång". Påstod sej ha en makalös hemlig manick under tillverkning i ladugården. Det var nog 25 år sedan.

På denna filmen visas hur maskinen fungerar:
Oerhört långsamt körd maskin i filmen, även om det var en stor trafo. 5-6 minuter fick man normalt på sej att linda en trafo på 500VA, tre lindningar + yttre handlindad mylarisolation, om inte ackordet skulle fördärvas.
Även uppbyggnaden av kärnan sker i en liknande process då den består av en enda lång remsa transformatorplåt upplindad till en rulle. Även denna plåten är epoxy-belagd och ugnsbakad.

[Tekko]

Jag kör en toroidlindare:

Den andra typen av maskin:

Och bandning:

[blueint]

Maskinens uppfinnare kunde inte finansiera prototypen och då mer kapitalstarka tog över lär han knappt fått någon ersättning alls.

Den där skeendet verkar vara något som händer rätt ofta

Även uppbyggnaden av kärnan sker i en liknande process då den består av en enda lång remsa transformatorplåt upplindad till en rulle. Även denna plåten är epoxy-belagd och ugnsbakad.

Hade för mig att toroider oftast vart uppbyggda med metallpulver?

[prototypen]

Toroider är en magnetisk, rund kärna med lindning över hela omkretsen. Kärnan kan vara av olika material.
Järnpulverkärna är gjord av järnpulver, finns i olika former
Typ

AQ trafo köpte upp Microtraf som startades av konstruktören från Transduktor.
AQ har säker lagt ner i Växjö, det finns en hänvisning dit men det verkar bara vara om maskinerna.

Jag köper från Tjeckien idag. AQ går inte att göra med.

Protte

[rikkitikkitavi]

Beroende på frekvensområde och flödesbelastning är materialet i toroiderna antingne kompositer av järnpulver /magnetiska pulvermaterial / bindemedel , sintrade ferritmaterial eller metallegeringar i form av en lindad spole av tunnplåt.

E Kaferman- otroligt intressant att få teknikhistorian bakom.

Det finns tillverkning kvar utanför Eslöv, jag antar det är en off-spring till Växjötillverkningen eller så (Tramo/ETV från Eslöv/Arlöv)
Antar de gör mest kundanpassat i småserier eftersom massproduktionen kommer från yttre land.
Man kan hitta lite Tramo/ETV trafos här och där runt om i Skåne

[E Kafeman]

Hade för mig att toroider oftast vart uppbyggda med metallpulver?

Finns alla möjliga typer av toroidkärnor men för vanliga krafttrafos är järnband vanligast.


Kan ha fel men Tramo tror jag har en äldre historia och gjorde konventionella transformatorer innan toroidtransformatorerna. Har en transformator-station för laddbara gruvlyktor från 50-talet med vad jag kommer ihåg Tramo-märkt konventionell trafo.
Tillverkningen är tydligen inte helt utdöd i Sverige, även om massproduktionen nu ligger i andra länder. Tramo tillverkar tydligen transformatorer och Tekko's filmer ser inte så gamla ut, NC-styrd och allt.
De första maskinerna var invändigt fyllda med planetväxlar, vinkelväxlar och en växellåda med ett par fasta utväxlingar och fram och backväxel. För att ändra matning och varvtal fick man plocka om kugghjulen för hand ungefär som på äldre svarvar.

I Lund lär man bygga en hyggligt stor toroid-trafo.

[YD1150]

Lite kuriosa...
För de läsare som kommer ihåg Tekniskt Magasin med Erik Bergsten med de orunda kugghjulen i vinjetten.
Har jag inte helt fel så användes kugghjulen till någon slags maskin för lindningar ( hos ASEA?)
Om det var för att linda t.ex fyrkantiga spolar så att hastigheten hålls rätt ?

[Eugene]

Jo, de orunda kugghjulen är ASEA:s konstruktion och som används för uppsidesreglering på ellok av typen Ma och F.

[PeterH]

Nu när vi kommit så långt att vi vet hur lindningen går till, är det någon som kan bidra med en bra sida för att beräkna varven för önskad in respektive utspänning på toroider (gärna för vanliga c- och e-kärnor också).

Nu börjar det bli dags att skissa lite på en lindningsmaskin för utskrift i någon av alla dessa 3D-skrivare som finns i forumet