Eco Energi Projekt
Eco Energi Projekt
Tänkte mig att sänka ner stora slutna plast dunkar till 40m djup
och sedan låta dom flyta upp till ytan samtidigt som dom
drar några generatorer att ladda batterier med.
Är detta en bra start på ett nytt ekologiskt energiprojekt?
och sedan låta dom flyta upp till ytan samtidigt som dom
drar några generatorer att ladda batterier med.
Är detta en bra start på ett nytt ekologiskt energiprojekt?
Re: Eco Energi Projekt
Dunkarna kommer att klämmas ihop till 1/5 volym. Energin som du i teorin kan få ut när de flyter upp är inte större än den som åtgick när de sänktes ned. Så jag förstår inte nyttan.
Re: Eco Energi Projekt
På vilket sätt skall du skapa en positiv energikalkyl ur det?
Energin som åtgår till att sänka dem borde ju vara större än det du kan utvinna när du låter dem flyta upp
Energin som åtgår till att sänka dem borde ju vara större än det du kan utvinna när du låter dem flyta upp
Re: Eco Energi Projekt
Jag tänker mig en sjö placerad i omgivningen av höga höjder
och någon typ av vattenränna som sänkerdom utan
att behöva jobba själv med att sänka dom.
De sänks på sommaren och får flyta upp till vintern.
och någon typ av vattenränna som sänkerdom utan
att behöva jobba själv med att sänka dom.
De sänks på sommaren och får flyta upp till vintern.
Re: Eco Energi Projekt
Din ide är inte mycket annorlunda än att hissa upp en dunk med vatten 40 meter och sedan låta den driva generator när den ramla tillbaka.
mao. du tänker på en energilagringsmetod av redan existerande energi - inte att generera energi.
Räkna knappt med 10 Ws (Joule) per kilo och meter som du hissar/sänker dunken.
en 1.5V R20 akalinebatteri anges numera till 10 Ah vid långsam urladdning och om medelspänningen är 1.2 Volt under urladdningen så är det 3600 * 10 *1.2 = 43200 Ws och om man hissar/sänker vatten 40 meter så handlar det om ungefär 110 kg vatten i ett förlustfritt system. en mobilbatteri på 900 mAh har ungefär 1/4 av ovanstående och skulle nöja sig med 30 liter vatten, ja om allt omkring i omvandlingar är helt förlustfritt förstås...
det finns orsak till varför rören till en vattenkraftverk är grova...
---
Om du ändå har rinnande vatten i träränna/rör till sjön så tar du givetvis ut kraften ur den strömmande vattnet och optimera det tryck mot höjd och flöde precis som en vattenkraftverk
Jakten på energi har den tråkiga egenskapen att hur smarta tankar man än tänker ut i komplexitet och fina maskiner så hamnar man snart i ruta ett igen med en lösning som inte ger särskilt mycket bättre resultat än redan befintliga maskiner som konstruerats rent idé-mässigt den tidigare halvan av 1900-talet och det man gjort sista 65 åren är i princip bara att optimera närmare mot dom teoretiska uträkningarna från 1800 och 1900-talet med bättre material, tillverkning och konstruktionsteknik - men det har inte kommit några banbrytande ideer/lösningar på energisystem på mycket länge nu...
mao. du tänker på en energilagringsmetod av redan existerande energi - inte att generera energi.
Räkna knappt med 10 Ws (Joule) per kilo och meter som du hissar/sänker dunken.
en 1.5V R20 akalinebatteri anges numera till 10 Ah vid långsam urladdning och om medelspänningen är 1.2 Volt under urladdningen så är det 3600 * 10 *1.2 = 43200 Ws och om man hissar/sänker vatten 40 meter så handlar det om ungefär 110 kg vatten i ett förlustfritt system. en mobilbatteri på 900 mAh har ungefär 1/4 av ovanstående och skulle nöja sig med 30 liter vatten, ja om allt omkring i omvandlingar är helt förlustfritt förstås...
det finns orsak till varför rören till en vattenkraftverk är grova...
---
Om du ändå har rinnande vatten i träränna/rör till sjön så tar du givetvis ut kraften ur den strömmande vattnet och optimera det tryck mot höjd och flöde precis som en vattenkraftverk
Jakten på energi har den tråkiga egenskapen att hur smarta tankar man än tänker ut i komplexitet och fina maskiner så hamnar man snart i ruta ett igen med en lösning som inte ger särskilt mycket bättre resultat än redan befintliga maskiner som konstruerats rent idé-mässigt den tidigare halvan av 1900-talet och det man gjort sista 65 åren är i princip bara att optimera närmare mot dom teoretiska uträkningarna från 1800 och 1900-talet med bättre material, tillverkning och konstruktionsteknik - men det har inte kommit några banbrytande ideer/lösningar på energisystem på mycket länge nu...
Re: Eco Energi Projekt
Ok jag måste erkänna att dian idína´der är helt riktiga.
Men om jag fyller dom med helium innan nedsänkningin så
kanske det blir bättre vekningsgrad? Villju att denna idè ka
bli lyckosam, därför jag startade tråden.
Men om jag fyller dom med helium innan nedsänkningin så
kanske det blir bättre vekningsgrad? Villju att denna idè ka
bli lyckosam, därför jag startade tråden.
Re: Eco Energi Projekt
Ok jag måste erkänna att dian idína´der är helt riktiga.
Goda viljan är helt parallell med de som styr enegergisverige.
Goda viljan är helt parallell med de som styr enegergisverige.
Re: Eco Energi Projekt
Det blir inte bättre med helium, bara dyrare.
Jag har sett ett förslag med stora betongkupoler på havsbotten som man pumpar ner luft under när energin är billig och släpper ut när den är dyr. Men alla sådana koncept gäller lagring på dygnsbasis och kräver att priset varierar ganska mycket över dygnet för att bli lönsamma. I Sverige är priset för stabilt för att det ska vara någon vits. Det pumpkraftverk som fanns är nedlagt.
Jag har sett ett förslag med stora betongkupoler på havsbotten som man pumpar ner luft under när energin är billig och släpper ut när den är dyr. Men alla sådana koncept gäller lagring på dygnsbasis och kräver att priset varierar ganska mycket över dygnet för att bli lönsamma. I Sverige är priset för stabilt för att det ska vara någon vits. Det pumpkraftverk som fanns är nedlagt.
Re: Eco Energi Projekt
Lika bra att ge upp idén. De i Alaska som har metangas
i ishålen har förmodligen bättre förutsätnningar.
Inuiterna tänker jag på. Metangas rakt upp i isen på skoterutflykten.
DET ÄR Grejer det!
i ishålen har förmodligen bättre förutsätnningar.
Inuiterna tänker jag på. Metangas rakt upp i isen på skoterutflykten.
DET ÄR Grejer det!
Re: Eco Energi Projekt
Det kanske går att sänka ner en vikt med ett block/ brytblock (?) på botten, sen kan du kanske dra ner en påse med något som jäser och bildar gas i påsen med hjälp av en lina genom blocket. Det borde det gå ganska lätt att dra ner påsen (eller liknande kraftigare grej) innan jäsningen (eller liknande) har börjat.
När jäsningen (eller annat som bildar gas) har fyllt påsen med gas borde gasen ge lyftkraft åt påsen, då skulle man kunna släppa upp påsen mot ytan, kanske skulle gå att driva en generator med linan som går ner och vänder vid blocket när man släpper upp påsen, eller något sånt
När jäsningen (eller annat som bildar gas) har fyllt påsen med gas borde gasen ge lyftkraft åt påsen, då skulle man kunna släppa upp påsen mot ytan, kanske skulle gå att driva en generator med linan som går ner och vänder vid blocket när man släpper upp påsen, eller något sånt

Re: Eco Energi Projekt
Att hissa upp vatten eller att dra ned en tom dunk i vatten lagrar lika mycket per liter och meter då det i ena fallet hissar man upp själva vattnet medans i andra fallet handlar det om undanträngd vatten med samma kraft per liter som när man hissar, den neddragna dunken görs lättast om det är högvakum i den tomma volymen, helium något tyngre, luft lite ännu tyngre och vi pratar om 1.2 g per liter volym i skillnad i lyftkraft med luft i atmosfärtryck gentemot en behållare med högvakum- om vattnet omkring behållaren ändrar sig några grader upp och ned så kommer det ge större skillnad på lyftkraften än om den tomma behållaren är fylld med luft, helium eller är helt lufttom.
Man vinner mer på att göra en lättare behållare som inte imploderar av trycket än att välja olika gaser som man fyller behållaren med då skillnaderna handlar om delar av gram per liter volym och Bar tryck mellan olika sorters gas, och ju mer gas (högre tryck) man har i behållaren - ju tyngre blir den även om den skulle vara fylld med helium.
Man vinner mer på att göra en lättare behållare som inte imploderar av trycket än att välja olika gaser som man fyller behållaren med då skillnaderna handlar om delar av gram per liter volym och Bar tryck mellan olika sorters gas, och ju mer gas (högre tryck) man har i behållaren - ju tyngre blir den även om den skulle vara fylld med helium.
Re: Eco Energi Projekt
Kul idé med jäsning, men det förutsätter att du har en vätska som du kan spjälka, eller en "backventil" som bara släpper in gas, för om påsen kan släppa in gas kan den normalt också släppa ut den...
Re: Eco Energi Projekt
Kanske är svårt att få nog mycket gas att bildas av jäsning?
Skulle va kul att veta verkningsgraden om man lagrade energi som i bilden, så man pumpade ner luft i påsar under vattnet (skulle kanske gå att ha något som liknade gamla dykarklockor också) och sedan lät man de där påsarna stiga upp och generera el när det fanns behov.
I bilden skulle man kunna pumpa in luft i påse (eller klocka) 1 och 2. I bilden har påse 3 kommit upp till ytan, när så sker så skulle man kunna tömma påsen, något som en luft kontrollerande grej skulle kunna fixa, när påsen är tom så drar man bara ner den med en lina, lintrumman får då dras av en motor, det borde gå lätt att dra ner en lufttom påse. Påsarna 1 och 2 drar via linor och lintrummor generatorer, man behöver ju bara köra generatorerna när det finns behov, kanske är dumt att ladda batterier, är ju bättre att låta påsarna i vattnet vara som elektriska batterier, typ.
Antagligen är verkningsgraden ganska kass, eller så är den inte sämre än något annat
Skulle va kul att veta verkningsgraden om man lagrade energi som i bilden, så man pumpade ner luft i påsar under vattnet (skulle kanske gå att ha något som liknade gamla dykarklockor också) och sedan lät man de där påsarna stiga upp och generera el när det fanns behov.
I bilden skulle man kunna pumpa in luft i påse (eller klocka) 1 och 2. I bilden har påse 3 kommit upp till ytan, när så sker så skulle man kunna tömma påsen, något som en luft kontrollerande grej skulle kunna fixa, när påsen är tom så drar man bara ner den med en lina, lintrumman får då dras av en motor, det borde gå lätt att dra ner en lufttom påse. Påsarna 1 och 2 drar via linor och lintrummor generatorer, man behöver ju bara köra generatorerna när det finns behov, kanske är dumt att ladda batterier, är ju bättre att låta påsarna i vattnet vara som elektriska batterier, typ.
Antagligen är verkningsgraden ganska kass, eller så är den inte sämre än något annat

Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Eco Energi Projekt
Försök med detta pågår i england.
När efterfrågan på vindkraft är låg så producerar man tryckluft som lagras i plastpåsar på havets botten.
När efterfrågan på vindkraft är låg så producerar man tryckluft som lagras i plastpåsar på havets botten.
Re: Eco Energi Projekt
tja, om man också lagrar kompressionsvärmen som bildas i värmemagasin och sedan värmer tryckluften från havsbotten till samma temperatur eller tom hetare innan den går in i turbinen och åter göra el av det så skulle det nog fungera med inte allt för mycket förluster (dvs. mer än 50% kvar efter cykeln)
kyls luften efter kompressionen när den skickas med i havets förvaringspåsar och inte värmer upp den igen innan expansion, då tappar man mycket verkningsgrad!, då vid kompressionen så omvandlas all mekanisk kraft till värme - det är inte själva 'trycket' som energin lagras i utan det är bara en tillstånd med tex. vilja att expandera, och tillåts det expandera så hämtas energin genom att gasen kyler sig själv när den expanderar, men med nackdelen att den utvidgar sig mindre ju kallare den är och därför är det bra om gasen är het, helst lika het som utgående gasen vid kompression innan den går in i turbinen och expanderar genom arbete.
förvaring på plastkassar i havsbotten kan ses som en trycktank med mycket stor volym med mycket liten tryckändring mellan 'tom' och 'full' då det är väldigt viktigt att trycket ändrar sig så lite som möjligt då stora variationer innebär uppvärmning av gasmassan i förvaring när trycket ökar och kyls ut genom behållarens väggar och därmed ger energiförlust som inte kan fångas in med en värmeväxlare/värmelager efter kompressorn...
en fråga är också vad som skulle hända om en sådan påse av stor modell skulle spricka och en bubbla stor som en kvarter skulle stiga upp till ytan - en del båtförsvinnanden i historien tror man beror på sådan 'naturliga' metangasbubblor kommer från botten och fartyget har helt plötsligt inget vatten under sig - ramlar fler meter och vattnet slår ihop ovanför fartyget och fartyget är borta.
kyls luften efter kompressionen när den skickas med i havets förvaringspåsar och inte värmer upp den igen innan expansion, då tappar man mycket verkningsgrad!, då vid kompressionen så omvandlas all mekanisk kraft till värme - det är inte själva 'trycket' som energin lagras i utan det är bara en tillstånd med tex. vilja att expandera, och tillåts det expandera så hämtas energin genom att gasen kyler sig själv när den expanderar, men med nackdelen att den utvidgar sig mindre ju kallare den är och därför är det bra om gasen är het, helst lika het som utgående gasen vid kompression innan den går in i turbinen och expanderar genom arbete.
förvaring på plastkassar i havsbotten kan ses som en trycktank med mycket stor volym med mycket liten tryckändring mellan 'tom' och 'full' då det är väldigt viktigt att trycket ändrar sig så lite som möjligt då stora variationer innebär uppvärmning av gasmassan i förvaring när trycket ökar och kyls ut genom behållarens väggar och därmed ger energiförlust som inte kan fångas in med en värmeväxlare/värmelager efter kompressorn...
en fråga är också vad som skulle hända om en sådan påse av stor modell skulle spricka och en bubbla stor som en kvarter skulle stiga upp till ytan - en del båtförsvinnanden i historien tror man beror på sådan 'naturliga' metangasbubblor kommer från botten och fartyget har helt plötsligt inget vatten under sig - ramlar fler meter och vattnet slår ihop ovanför fartyget och fartyget är borta.
Senast redigerad av xxargs 22 juni 2014, 17:15:58, redigerad totalt 1 gång.