En fråga jag känner att jag inte ens kan googla mig ett bra svar till.
Men ponera att man har en förstärkare som är märkt med typ 100W rms @ 8ohm. Kan man då på nåt vis räkna fram (rent schablonmässigt) någon typ av förväntad effektåtgång från nätet?
Ofta ser man ju helt löjliga siffror på avgiven effekt och så hela klabbet avsäkrat med typ 1A. Men vid 230VAC så kan man ju inte ta mer än 230W vid 1A. Sen borde ju verkningsgrader mm räknas av.
Jag tror att man ska läsa det som att förstärkaren levererar 100W rms till lasten om denna är 8ohm. Det är ju medelvärdet som avses om man talar om rms-effekt, och det är ju det som är intressant i audiosammanhang (som jag gissar att det är?).
Hur mycket som går in blir då uteffekten delat med verkningsgraden. Som blueint sade så behöver man veta typen av förstärkare för att få en uppfattning om förväntade verkningsgrader, till exempel kan man läsa http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rst%C3%A4rkare.
FormerMazda: en klass A kan aldrig ha mer än 50% i verkningsgrad och har i övrigt ett jämt effektförbruk, oavsett hur högt man spelar.
Men din fråga är lite som det problem vi står över för på jobbet:
Fråga: Hur mycket ström drar en LED-skärm (alltså dessa "kommunskyltar" med LED i varje punkt)?
Svar: Jooo... det beror ju på vilken typ bilder man visar... Ett medelvärde är xx% medan en svart text på vit bakgrund drar signifikant mycket mer, typ 100%.
Och om du spelar med 100W kontinuerligt kan du likaväl skaffa dig en tinnitus, det blir ju ändå ett konstant pipande...
Normal musik består av korta pulser av 100% effekt (tänk 1812 overtyren med kanoner) och mycket med 3-10% effekt. Den exakta fördelning beror på musiktyp och stil, ghetto-booom-booom drar mer än t.ex. Pachebel.
RMS står för "Root Mean Square", dvs roten ur medelvärdet av den kvadrerade signalen. En signals RMS-värde kommer bara bli dess toppvärde om signalens frekvensinnehåll är noll, dvs en likspänning. För en sinusvåg är rms-värdet lika med toppvärdet genom roten ur två, ca 0,707. RMS-värdet är intressant just ur ett effektförbrukningsperspektiv, det är därför man ofta anger effekt på det sättet.
En sidnot är att modern popmusik, och även radioreklam, ofta har som mål att innehålla så mycket energi som möjligt, man vill alltså komma så nära musikens maxvärde så stor del av tiden som möjligt (därav musikeffekten "kompressor"), helt enkelt för att tränga igenom radiobruset och få människor att lyssna på musiken. Lite tragiskt tycker jag.
Men jag undrar samma sak som FormerMazda, kan en förstärkare förbruka 230W från nätet
och ändå avge 800W musikeffekt i högtalarna? Den borde väl sluka 800W plus förluster redan
i nätsladden liksom. Hoppas ni förstår hur jag menar.
I min värld är det uppenbara svaret nej? X Watt in ger mindre än X Watt ut. Men sen finns det ju olika glädjemetoder att mäta som jag inte känner till...
Precis, att lyssna på musik som kontinuerligt ligger på 800 W blir HÖGT ljud.
Men musik består, som tidigare skrivits, mer av "pulserande" effekt. Och de tar nätdelens kondensatorer hand om. Det är därför man vill ha stora kondingar där.
det som gör att en förstärkare kan ge mer effektmomentant än vad som matas in under korta tider är resevoarkondingarna inne i slutsteget - i det fallet är det inte mycket annorlunda än en klassisk likriktarsteg med trafo, likriktarbrygga och konding men kondingarna kanske är större för att ha energi nog för att klara pulserna för baskaggarna eller kanonerna i 1812 overtyren (ja, om man inte kör bashorn - då behövs det inte mycket effekt för att det ändå skall låta högt utan då är det mellanregister och diskant som tar dom större effekterna då dessa innehåller större delen av energin i musiken än basområdets 35-200 Hz)
att man pratar om mycket effekt på förstärkaren beror oftast på att högtalarna är tungdrivna och mycket reaktiva på bas-sidan och det behövs överskott av kapacitet för att hålla baselementen under en viss kontroll - men väldigt lite av effekten blir just ljud.
Stora kondingar är enbart en försäljningsgrej. Du kan lika gärna designa förstärkaren med högre matningspänning och god rippelundertryckning (80 dB ärmycket)
fast nu handlar det om var energin togs ifrån när elnätet inte levererar i tillräcklig takt just då när transienten etc inträffar och mycket mer än motsvarande tänkta 230 Watt.
sedan kan kondensatorbanker utföras på flera olika sätt med högre spänning - rippeltålighet och hög PMRR-värde etc. men lagrad energi per volym elektrolytkondingar är ganska konstant vare sig man staplar i serie för hög spänning eller lägger det parallellt vid lägre spänning.
kan man tillåta kondingen ladda ur sig till 2/3-del av normala arbetsspänningen så får man mer energi tillgänglig än om man bara tolererar 10% spänningssänkning vid transient vid samma kapacitans.
till detta, kommer transienten i musiken just vid nollgenomgång på nätspänningen så finns bara energireserven i kondingarna kvar att arbeta med.
Elnätet leverera inte transient energin utan integralen av transientenergi eftersom impendanser i serie begränsar.
Sant att ölburkarna blir lika stora för ungefär samma energimängd lagrad, det är ju inte så tjockt dielektrium att det märks på storleken då man går från 50-63-80-100V ölburkar.
Men kostnadsmässigt är det billigare och lika effektivt att bygga en förstärkare med 20V högre matning och acceptera ett större rippel som täcker upp transienterna. Transientegenskaperna bestäms av förstärkarens egenskaper (V/s och bandbredd)
Basdunkadunkarytmen samma sak bestäms såklart av hur stort spänningsving man kan få ut av kondensatorbanken, ie max - rippel.
Det som skulle kunna vara ett problem, vilket man löser mde högkvalitetskondingar är rippeltåligheten. Men 27 parallellkopplade kondingar kan också få problem om man sätter dessa i en lång rad.
Hur mycket energi behöver du lagra egentligen? Eftersom musik är transient i sin natur så kan man ju med fördel dimensionera en förstärkare med högre spänningssving än vad den kan leverera kontinuerligt.
dEt finns otroligt mycket mer att satsa pengar på än överdimensionerade förstärkare (och kablar för den delen).
Återigen, fetaste kondingbankarna är enbart en sales gimmick.
har man stora (bas)hornhögtalare så behöver man inte speciellt många tiotal Watt för att skaffa sig livslång tinnitus på några sekunder.
med andra ord en bra 20 Watt stärkare med stor intern headrom och med bra och högkänsliga högtalare kan leverera bra så hög nivå på ljudet som motsvarande nära 4-siffrig i effektklass förstärkare med brummande värmelelement till högtalare...
