Jag undervisar i bl.a. elektronik på gymnasiet och funderar ganska mycket på hur mycket av traditionell elektronik som skall läras ut.
Om man t.ex. tar digitalteknik så ser de flesta läromedel ut som de gjort sedan 70-80-talet. Man börjar med grindar, boolesk algebra vilket enligt mig är helt ok eftersom det är själva grundfundamentet.
Frågan är när man kommer vidare till t.ex. vippor och räknare. Begreppen är relevanta eftersom de även kan realiseras med en mikroproc., men frågan är om man skall ta upp själva kretsarna och olika typer av konstruktioner med dessa. Finns det t.ex. någon som skulle komma på tanken att skapa en sekvensstyrning med vippor idag i stället för med en mikroproc.
Samma sak inom analog elektronik. Finns det någon större vits med att lägga mycket arbete på diskreta förstärkarkopplingar (med komplicerade beräkningar och transistordiagram) när det finns en mängd integrerade förstärkare och OP-förstärkare.
Tacksam för funderingar och synpunkter.
Är "traditionell elektronik" död?
Intressant fråga !
Jag tillhör "de äldre", så jag tycker givetvis att "grunderna" är viktiga.
Med "grundkunskaper" är det lättare att förstå hur mordena system fungerar.
Mätteknik tycker jag också är viktigt. Man träffar på många unga som har mycket dåliga kunskaper i ämnet.
Då blir de osäkra på de mätningar de gör, och vågar inte lita på de resultat de fått fram.
Jag tillhör "de äldre", så jag tycker givetvis att "grunderna" är viktiga.
Med "grundkunskaper" är det lättare att förstå hur mordena system fungerar.
Mätteknik tycker jag också är viktigt. Man träffar på många unga som har mycket dåliga kunskaper i ämnet.
Då blir de osäkra på de mätningar de gör, och vågar inte lita på de resultat de fått fram.
Intressant fråga !
Jag har själv funderat lite i liknande banor...
Jag började med elektronik ca 75-76, och då var allt diskret eller
möjligtsvis med någon opamp. Samt lite mikrokontrollers under
slutet av 70-talet (SC/MP, 6802)
Enda fördelen med diskreta digitala kretsar (grindar, räknare o.s.v.)
är väll lägre kostnad för enkla problem och möjlighet att få högre
hastighet.
På samma sätt när det gäller analog teknik, för normalt bruk
(säg lågeffekts audio lösningar) är väl allt integrerat i dag. Däremot
för högfrekvens (Ghz) eller högre effekter (audioslutsteg) så verkar
det vara diskreta lösningar som gäller fortfarande.
Sen är det ju så att *någon* måste förstå detaljerna för att kunna
konstruera de integrerade kretsarna. Man sannolikt är det ganska få
totalt sett som kommer att pyssla med det.
Det är svårt att ha en helt bestämd uppfattning...
Jag har själv funderat lite i liknande banor...
Jag började med elektronik ca 75-76, och då var allt diskret eller
möjligtsvis med någon opamp. Samt lite mikrokontrollers under
slutet av 70-talet (SC/MP, 6802)
Enda fördelen med diskreta digitala kretsar (grindar, räknare o.s.v.)
är väll lägre kostnad för enkla problem och möjlighet att få högre
hastighet.
På samma sätt när det gäller analog teknik, för normalt bruk
(säg lågeffekts audio lösningar) är väl allt integrerat i dag. Däremot
för högfrekvens (Ghz) eller högre effekter (audioslutsteg) så verkar
det vara diskreta lösningar som gäller fortfarande.
Sen är det ju så att *någon* måste förstå detaljerna för att kunna
konstruera de integrerade kretsarna. Man sannolikt är det ganska få
totalt sett som kommer att pyssla med det.
Det är svårt att ha en helt bestämd uppfattning...
Helt riktigt, jag tycker att grunderna är mycket viktiga. Jag tycker t.o.m. att det skall läggas ännu större vikt vid grundläggande ellära (ohms lag, spänningsdelning, Kirchoffs lagar mm) så eleverna verkligen lär sig att tänka elektriskt.
Frågan är snarare hur mycket diskreta kopplingar mm som eleverna skall tränga in i. M.a.o skall man ha mer av ett systemtänkande där man t.ex. inom digitalteknik låter en mikroproc. sköter merparten av det logiska i kombination med en del anpassningskretsar, i stället för att t.ex. lägga tid på att koppla upp en räknare med T-vippor (som oftast blir en riktig kabelhärva).
Skall man lägga tid på att analysera en serieregulerad strömförsörjning när man i 99,99% av fallen sätter dit en färdig krets t.ex. 7805.
Kom med mera funderingar och synpunkter!
Frågan är snarare hur mycket diskreta kopplingar mm som eleverna skall tränga in i. M.a.o skall man ha mer av ett systemtänkande där man t.ex. inom digitalteknik låter en mikroproc. sköter merparten av det logiska i kombination med en del anpassningskretsar, i stället för att t.ex. lägga tid på att koppla upp en räknare med T-vippor (som oftast blir en riktig kabelhärva).
Skall man lägga tid på att analysera en serieregulerad strömförsörjning när man i 99,99% av fallen sätter dit en färdig krets t.ex. 7805.
Kom med mera funderingar och synpunkter!
"Traditionell" elektronik kan aldrig dö ut helt, däremot kan intresset för den minska ännu mer.
Tanken på att mikroprocessorer kan ersätta det mesta är ju lite skrämmande i sammanhanget. Men för att förstå sig på en mikroprocessor helt och hållet måste man ju kunna sin digitalteknik. Men mikroprocessorer har ju också sin begränsning. När de inte räcker till kan man använda t.ex. FPGA, då är det också stor fördel att kunna sin digitalteknik.
Läser man elektroteknik på högskolenivå så får man lära sig allt från grunden oavsett man vill eller ej. Själva tillämpningarna är det däremot inte lika gott om, åtminstone inte i de obligatoriska kurserna.
Det tråkiga är att se många blivande elektrotekniker som flera år in i sin utbildning fortfarande inte verkar behärska vaken grindlogik eller OP. Kvantiteten på elektroingenjör-studerande är heller ingen munter siffra.
Man får hoppas att intresset lever kvar på hobbynivå!
Tanken på att mikroprocessorer kan ersätta det mesta är ju lite skrämmande i sammanhanget. Men för att förstå sig på en mikroprocessor helt och hållet måste man ju kunna sin digitalteknik. Men mikroprocessorer har ju också sin begränsning. När de inte räcker till kan man använda t.ex. FPGA, då är det också stor fördel att kunna sin digitalteknik.
Läser man elektroteknik på högskolenivå så får man lära sig allt från grunden oavsett man vill eller ej. Själva tillämpningarna är det däremot inte lika gott om, åtminstone inte i de obligatoriska kurserna.
Det tråkiga är att se många blivande elektrotekniker som flera år in i sin utbildning fortfarande inte verkar behärska vaken grindlogik eller OP. Kvantiteten på elektroingenjör-studerande är heller ingen munter siffra.
Man får hoppas att intresset lever kvar på hobbynivå!
En viktig sak som man lär sig när man håller på med diverse kretsar är ju att läsa specifikationerna, detta tycker jag är en mycket viktig om än liten del.
Men som många skrivit så är ju den grundläggande elektroniken det viktigaste, kan man inte förvänta sig hur en komponent ska reagera så blir många saker mycket svårt.
Ang. vippor och räknare så får man nog ta det i samband med att man "börjar" med digital elektronik. Dessa _ÄR_ ju grundstenarna i dessa
Men som många skrivit så är ju den grundläggande elektroniken det viktigaste, kan man inte förvänta sig hur en komponent ska reagera så blir många saker mycket svårt.
Ang. vippor och räknare så får man nog ta det i samband med att man "börjar" med digital elektronik. Dessa _ÄR_ ju grundstenarna i dessa
Det beror ju mycket vad målet med kursen är?
Är det ex: folk som går teknikprogrammet och har valt några elkurser,
eller är det folk som går elprogrammet?
Samma upplägg passa inte alla..
Jag håller med föregående, det är viktigt med goda grundläggande kunskaper.
Annars blir det lätt att att man gör saker fast man förstår i slutändan inte
riktigt varför, hur.. , en god grund ska man inte underskatta.
Jag tycker du ska ta med de mer avancerade och teoretiska momenten också, men inte lägga den största vikten vid det.
Försök att undvika till att laborationerna blir för teoretiska, genom
att ni kanske går igenom dom gemensamt på tavlan före.. Och att man
ska ha gjort beräkningar och sånt innan, så man kan ägna tiden åt att koppla på på laborationen, istället för att klia sig i huvudet och räkna på sin koppling..
edit: Ta gärna med 7805, intregerad 10W förstärkare, osv.. på laborationerna, det är ju viktigt att visa att det går att lösa på enklare sätt också, det är ju snabbt uppkopplat och kan no vara rätt uppskattade moment.. Lite mer effektfullt.
Är det ex: folk som går teknikprogrammet och har valt några elkurser,
eller är det folk som går elprogrammet?
Samma upplägg passa inte alla..
Jag håller med föregående, det är viktigt med goda grundläggande kunskaper.
Annars blir det lätt att att man gör saker fast man förstår i slutändan inte
riktigt varför, hur.. , en god grund ska man inte underskatta.
Jag tycker du ska ta med de mer avancerade och teoretiska momenten också, men inte lägga den största vikten vid det.
Försök att undvika till att laborationerna blir för teoretiska, genom
att ni kanske går igenom dom gemensamt på tavlan före.. Och att man
ska ha gjort beräkningar och sånt innan, så man kan ägna tiden åt att koppla på på laborationen, istället för att klia sig i huvudet och räkna på sin koppling..
edit: Ta gärna med 7805, intregerad 10W förstärkare, osv.. på laborationerna, det är ju viktigt att visa att det går att lösa på enklare sätt också, det är ju snabbt uppkopplat och kan no vara rätt uppskattade moment.. Lite mer effektfullt.
-
henketobbe
- Inlägg: 201
- Blev medlem: 26 februari 2005, 19:59:27
- Ort: Östersund
menar du att det är få som studerar till elektroingengör?$tiff skrev:Kvantiteten på elektroingenjör-studerande är heller ingen munter siffra.
Man får hoppas att intresset lever kvar på hobbynivå!
anledningen till att jag frågar är att jag senare i livet funderar på att studera till elektroingengör.
Jag tror man ska satsa mycket på grunderna och krydda med lite "utöver grunderna" för att få upp intresset. Är man intresserad är det mycket lättare att lära.
Lite OT, är högskoleing. data-elektro, men utan elektronikjobb. Kanske lite mitt eget fel för att jag inte vill pendla 1,5 h enkeltur p.g.a. familj, men för mig är familjen viktigast, sen fritid sist jobb. Men då har man ju bra kunskaper för sin hobby istället
Lite OT, är högskoleing. data-elektro, men utan elektronikjobb. Kanske lite mitt eget fel för att jag inte vill pendla 1,5 h enkeltur p.g.a. familj, men för mig är familjen viktigast, sen fritid sist jobb. Men då har man ju bra kunskaper för sin hobby istället
Jag skulle vilja sälla mig till kören om att gunderna är viktiga.
"Traditionell" elektronik är visserligen nästan ute för produktion, men inte för utbildning.
Blandningen av praktik och teori är viktig.
Min erfarenhet säger att problemlösning, där eleven löser problem både teoretiskt och praktiskt, ger det bästa resultatet.
Att gå direkt till färdiga kretsar fungerar nog bra för staka elever med viss grundkunskap från hemmet, men för lite svagare elever där elektronik är het nytt är grunderna mkt viktiga.
"Traditionell" elektronik är visserligen nästan ute för produktion, men inte för utbildning.
Blandningen av praktik och teori är viktig.
Min erfarenhet säger att problemlösning, där eleven löser problem både teoretiskt och praktiskt, ger det bästa resultatet.
Att gå direkt till färdiga kretsar fungerar nog bra för staka elever med viss grundkunskap från hemmet, men för lite svagare elever där elektronik är het nytt är grunderna mkt viktiga.
Grunderna är otroligt viktigt. Visst, många lösningar finsn integrerade idag, men det är fortfarande förvånansvärt mycket som är baserat på enkla diskreta komponenter.
Ett stort telecom-företag har på sin 3G-utrustning gått ifrån t.ex. stora integrerade DC/DC-moduler till mer traditionellt uppbyggda, det är mer kostnadseffektivt och lättservat. Och då behövs grunderna för att som ingenjör kunna beräkna en sån lösning optimalt, istället för att bara slänga dit en färdig modul.
Som många sagt - en stabil grund att stå på, och någon/några spetskunskap/er är vad jag tror går hem.
Och ja, det är tragiskt vilken usel kvalitet det är överlag på högskoleingenjörer idag.
Jag har gått ett par kurser på KTH tillsammans med blivande högskoleingejörer. Det är skrämmande när jag, med mina över 10 år gamla kunskaper från gymnasiets el-tele program, lätt slår många 3:e års studenter i elektronikkunnande.
Ett exempel: På en PLC-kurs skulle en liten motor kopplas till den analoga utgången på PLC:n. Väldigt många visste inte hur dom skulle koppla motorn, _väldigt_ många.
Och då pratar vi om en kurs som var valbar på tredje året för dom. *blir lite rädd*
Ett stort telecom-företag har på sin 3G-utrustning gått ifrån t.ex. stora integrerade DC/DC-moduler till mer traditionellt uppbyggda, det är mer kostnadseffektivt och lättservat. Och då behövs grunderna för att som ingenjör kunna beräkna en sån lösning optimalt, istället för att bara slänga dit en färdig modul.
Som många sagt - en stabil grund att stå på, och någon/några spetskunskap/er är vad jag tror går hem.
Och ja, det är tragiskt vilken usel kvalitet det är överlag på högskoleingenjörer idag.
Jag har gått ett par kurser på KTH tillsammans med blivande högskoleingejörer. Det är skrämmande när jag, med mina över 10 år gamla kunskaper från gymnasiets el-tele program, lätt slår många 3:e års studenter i elektronikkunnande.
Ett exempel: På en PLC-kurs skulle en liten motor kopplas till den analoga utgången på PLC:n. Väldigt många visste inte hur dom skulle koppla motorn, _väldigt_ många.
Och då pratar vi om en kurs som var valbar på tredje året för dom. *blir lite rädd*
Jag anser att man ska ha ett hyggligt praktiskt och teoretiskt kunnade
innan man börjar en ingenjörsutbildning.
Förr fick nog många det via att ha gått el-tele, på gymnasiet.
Men sedan gymnasiereformen 1992, då el-tele gick i graven så
har antalet studenter med el-teknisk bakgrund minskat på speciellt
eltekniska ingenjörsprogrammen.
För övrigt måste jag bara påpeka att gymnasiereformen 92,
var skottet i nacken på hela gymnasieskolan, enligt mig.
innan man börjar en ingenjörsutbildning.
Förr fick nog många det via att ha gått el-tele, på gymnasiet.
Men sedan gymnasiereformen 1992, då el-tele gick i graven så
har antalet studenter med el-teknisk bakgrund minskat på speciellt
eltekniska ingenjörsprogrammen.
För övrigt måste jag bara påpeka att gymnasiereformen 92,
var skottet i nacken på hela gymnasieskolan, enligt mig.
