Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Ja, är det samma motstånd i grenarna fördelar det sig exakt lika. Men motståndet i grenarna består inte bara av hur rören ser ut utan var som finns i andra änden.
Vi kan ta ett praktiskt exempel.
Ett flöde på 10 liter per minut kommer från vänster.
Blir det lika stort flöde i röret som går uppåt som i röret som fortsätter åt höger?
Vi kan ta ett praktiskt exempel.
Ett flöde på 10 liter per minut kommer från vänster.
Blir det lika stort flöde i röret som går uppåt som i röret som fortsätter åt höger?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- Krille Krokodil
- Inlägg: 4062
- Blev medlem: 9 december 2005, 22:33:11
- Ort: Helsingborg
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Tror att den här matematiska modellen har ca 0 praktisk användbarhet,
flödet kommer att gå till den cylinder som har minst motstånd och de
andra kommer knappt att röra sig förrän den har bottnat.
Det vanliga sättet att konstruera om man vill ha 3 cylindrar som rör sig
samtidigt är att ha ett tjockt matningsrör med överkapacitet och sedan
strypning på varje avtappning ut till cylindern, då går samma flöde ut till
varje cylinder om kraften på dem är någorlunda lika.
flödet kommer att gå till den cylinder som har minst motstånd och de
andra kommer knappt att röra sig förrän den har bottnat.
Det vanliga sättet att konstruera om man vill ha 3 cylindrar som rör sig
samtidigt är att ha ett tjockt matningsrör med överkapacitet och sedan
strypning på varje avtappning ut till cylindern, då går samma flöde ut till
varje cylinder om kraften på dem är någorlunda lika.
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Och det fungerar eftersom det inte blir nåt större tryckfall i det grova röret. Det fungerar helt enkelt som en lång tank med samma tryck i hela ungefär.
Det är generellt svårt att fördela flöde jämnt (jämför med parallellkopplade lysdioder utan seriemotstånd).
Det är generellt svårt att fördela flöde jämnt (jämför med parallellkopplade lysdioder utan seriemotstånd).
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Jag tror att det blir 5 liter per minut upp och 5 liter per minut åt höger.Nerre skrev:Ja, är det samma motstånd i grenarna fördelar det sig exakt lika. Men motståndet i grenarna består inte bara av hur rören ser ut utan var som finns i andra änden.
Vi kan ta ett praktiskt exempel.
Ett flöde på 10 liter per minut kommer från vänster.
Blir det lika stort flöde i röret som går uppåt som i röret som fortsätter åt höger?
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Du tror det? Så att det är uppförsbacke för ena röret påverkar inte? Om bägge rören är 100 meter långa så tror du alltså att det sprutar lika mycket upp ur det övre röret som ut åt höger?
Jag tror att om rören är tillräckligt långa kommer det inte att gå nåt flöde alls uppåt (när det röret fylls så får du ett mottryck).
Blir det samma sak om du sätter en kork i ena änden av röret?
Jag tror att om rören är tillräckligt långa kommer det inte att gå nåt flöde alls uppåt (när det röret fylls så får du ett mottryck).
Blir det samma sak om du sätter en kork i ena änden av röret?
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Bundy skriver ju i ett tidigare inlägg att man inte ska ta hänsyn till motståndet i ledningarna.
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Kan så vara, men det statiska trycket kommer att påverka, om det inte är ett slutet cirkulationssystem.
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Poängen är ju att flödet fördelar sig efter hur mycket motstånd det stöter på. Går det trögt på ett ställe rinner det mindre där. Jag tycker det är så logiskt och självklart liksom...
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Om du inte tar hänsyn till motståndet i "ledarna" och alla fyra "motstånd" har samma motstånd så delas strömmen/flödet i fyra.
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Inte om det är olika tryck i ändarna av rören...
D.v.s. även om inte rören i sig har motstånd så är det motstånd i änden av rören.
Det är ju enkelt att bevisa: Sätt ett lock i änden av ett av rören. Det blir "oändligt" motstånd. Går det verkligen lika mycket flöde där?
D.v.s. även om inte rören i sig har motstånd så är det motstånd i änden av rören.
Det är ju enkelt att bevisa: Sätt ett lock i änden av ett av rören. Det blir "oändligt" motstånd. Går det verkligen lika mycket flöde där?
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Jag skrev ju att alla då behövde ha samma motstånd. Och har även för mig att TS skrev att de hade det tidigare i tråden.
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Ja men då är ju bilden som bifogades "felritad"... där är det ju massa olika utrustning i ändarna av rören, de KAN INTE ge samma motstånd för varje rör.
Ska vi prata om en ideell teoretisk situation som aldrig uppstår i verkligheten så: Ja, flödet fördelas alltid lika.
Men då får vi ju det där problemet som Bundy skrev.
Om vi först har en förgrening till två rör, så går hälften vardera i de två rören. Sen har vi en förgrening till till två rör (det var tre där i Bundys exempel men vi förenklar lite), då delas hälften i två delar där så det går en fjärdedel.
Nu flyttar vi det resistanslösa röret så att det istället blir en enda förgrening med tre rör. Då borde det ju bli en tredjedel av flödet i varje rör istället för hälften, en fjärdedel och en fjärdedel.
Men vi har ju inte ändrat nåt motstånd nånstans, så hur kan det bli annat flöde då?
Sanningen är att vi måste räkna med motståndet annars får vi helt orimliga resultat.
Nu blev det lite felritat, de vertikala strecken "finns" inte riktigt, men det blev så plottrigt att rita utan dem.
Ska vi prata om en ideell teoretisk situation som aldrig uppstår i verkligheten så: Ja, flödet fördelas alltid lika.
Men då får vi ju det där problemet som Bundy skrev.
Om vi först har en förgrening till två rör, så går hälften vardera i de två rören. Sen har vi en förgrening till till två rör (det var tre där i Bundys exempel men vi förenklar lite), då delas hälften i två delar där så det går en fjärdedel.
Nu flyttar vi det resistanslösa röret så att det istället blir en enda förgrening med tre rör. Då borde det ju bli en tredjedel av flödet i varje rör istället för hälften, en fjärdedel och en fjärdedel.
Men vi har ju inte ändrat nåt motstånd nånstans, så hur kan det bli annat flöde då?
Sanningen är att vi måste räkna med motståndet annars får vi helt orimliga resultat.
Nu blev det lite felritat, de vertikala strecken "finns" inte riktigt, men det blev så plottrigt att rita utan dem.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Om man förutsätter:
1. Newtonsk Fluid.
2. Icke kompressibel Fluid.
3. Exakt samma statiska tryck i systemet.
4. Tryckfall I rörsystemet = 0.
5. Exakt samma ändavslutning av de olika benen.
Då fördelar sig flödet jämt över de olika benen.
Dock, något sådant existerar inte i verkligheten.
1. Newtonsk Fluid.
2. Icke kompressibel Fluid.
3. Exakt samma statiska tryck i systemet.
4. Tryckfall I rörsystemet = 0.
5. Exakt samma ändavslutning av de olika benen.
Då fördelar sig flödet jämt över de olika benen.
Dock, något sådant existerar inte i verkligheten.
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Jag vill nog påstå att det knappt existerar i teorin ens... I alla fall inte i ett universum med bara 3-dimensioner. Jag har svårt att se hur alla rör skulle kunna befinna sig på samma höjd (är de på olika höjd så blir ju trycket olika, om nu vätskan inte saknar massa... men saknar den massa kan den väl knappast ha nåt flöde heller?).
Re: Hur ska man räkna ut flöden i rör om dom grenar sig?
Antingen så gör man det enkelt för sig och bortser från inre motstånd i ledningarna och gravitationens påverkan på vätskan men frågan är hur nära sanningen man kommer då?
Eller så räknar man på "riktigt".
Letade upp min gamla "Principles of fluid mechanics" för att se om jag kunde bidra men vart helt matt av att bara titta igenom de inledande teorierna och formlerna. Var alldeles för länge sedan insåg jag....
Edit: men så hittade jag detta som kanske kan vara till hjälp:http://physics.stackexchange.com/questi ... g-branches
Eller så räknar man på "riktigt".
Letade upp min gamla "Principles of fluid mechanics" för att se om jag kunde bidra men vart helt matt av att bara titta igenom de inledande teorierna och formlerna. Var alldeles för länge sedan insåg jag....
Edit: men så hittade jag detta som kanske kan vara till hjälp:http://physics.stackexchange.com/questi ... g-branches