Hej jag har tänkt och läsa en kurs om programmerbar logik, och jag undrar vad man har för nytta av såna när man likaväl kan använda en mikrodator?
Jag har skaplig erfarenhet av mikrodatorer så de kan jag, men detta hade jag inte ens hört talas om före nu. (god tid att läsa kursen med andra ord)
Jag har läst guiden&faqn som cyr har gjort här på forumet, den är bra och ta upp mycket. Men jag förstår ändå inte varför jag skulle kunna låta en mikrodator göra det istället?
http://www.elektronikforumet.com/forum/ ... php?t=6480
Visst med mikrodator så använder man ju vanliga logikkretsar också, ex multiplexer kan ju vara väldigt bra att öka utgångarna med. Men något behov av att skräddarsy dem har jag inte haft ännu. Och även om en funktion är lättare på logikkretsar att göra, så är jag ju grymt mycket bättre på mikrodatorer.
Tacksam för svar. Frågan är säkert dum, men jag hade aldrig hört talas om dem innan så...
*edit* kursen tar upp PAL, PLA, PLD och FPGA. Olika typer av
ASIC-kretsar samt programmerbara grindmatriser.
Programmerbar logik & mikrodator.
Vissa funktioner kan vara grymt mycket enklare att bygga med logikkretsar än att programmera dom, man kan ha realtidskrav som kan vara svåra att uppfylla i en µC osv.
T.ex. kan en CRC-generator vara MYCKET enklare och snabbare i FPGA än µC och det finns såklart andra saker men det finns en ganska stor gråzon där det kan vara "vilket som"-lösning.
Skillnaden är att en µC kör "seriell" behandling (programmets steg) av signal, en FPGA kan köra paralell behandling av signaler.
T.ex. kan en CRC-generator vara MYCKET enklare och snabbare i FPGA än µC och det finns såklart andra saker men det finns en ganska stor gråzon där det kan vara "vilket som"-lösning.
Skillnaden är att en µC kör "seriell" behandling (programmets steg) av signal, en FPGA kan köra paralell behandling av signaler.
Om du har ett problem som enkelt kan lösas med en mikrokontroller, så använd en sån.
Om du har ett problem som enkelt kan lösas med en handfull vanliga logikkretsar (74xxx etc), skrota dom och ersätt med en liten CPLD.
Om du tänker lite större, t.ex. "jag vill bygga en egen C64 i ett chip", eller "undrar hur svårt det är att göra ett grafikkort" eller liknande så börja läsa på om FPGA:er.
Om du har ett problem som enkelt kan lösas med en handfull vanliga logikkretsar (74xxx etc), skrota dom och ersätt med en liten CPLD.
Om du tänker lite större, t.ex. "jag vill bygga en egen C64 i ett chip", eller "undrar hur svårt det är att göra ett grafikkort" eller liknande så börja läsa på om FPGA:er.
FPGA:erna har blivit så pass kraftfulla och kostar inte speciellt mycket numera. Bygger man ett system så råkar man ofta ut för att man behöver något extern kontroller eller kanske ett par UART:ar till. Då blir man antingen tvungen att lägga in speciella krestar för det eller kanske en cpld. Då blir kostnaden högre för den lösningen än att använda en FPGA (oftast).
I FPGA:n kan man lägga in alla I/O man behöver och tex SDRAM kontrollers, timers osv. Dessutom är det väldigt lätt att lägga över saker som kräver intensiv databehandling i hårdvara istället för att behöva belasta processorn med dessa beräkningar. Typiskt är digital signalbehandling som man ofta låter "logiken" ta hand om.
Jag har helt slutat använda microkontrollers som lösa chip utan kör endast med Microblaze eller PPC på FPGA.
I FPGA:n kan man lägga in alla I/O man behöver och tex SDRAM kontrollers, timers osv. Dessutom är det väldigt lätt att lägga över saker som kräver intensiv databehandling i hårdvara istället för att behöva belasta processorn med dessa beräkningar. Typiskt är digital signalbehandling som man ofta låter "logiken" ta hand om.
Jag har helt slutat använda microkontrollers som lösa chip utan kör endast med Microblaze eller PPC på FPGA.
Ett exempel ...
På jobbet så använder vi en FPGA där vi bland annat stoppat in en processor, två SDRAM-kontrollers, en PCI-brygga, och en JPEG-kodare som äter drygt 30 miljoner färgpixlar/sekund. Till det använder vi c:a hälften av en FPGA som kostar ~500kr styckvis.
FPGA:n sitter tillsammans med SDRAM, flash och en ethernet-kontroller på ett kretskort i kreditkortsformat. Genom att ladda olika bitfiler i FPGA:n kan samma kort användas antingen som en sändare som tar emot data över LVDS från en digital videokamera, komprimerar den och skickar över ett nätverk - eller en mottagare som tar emot videoströmmen, packar upp och skickar direkt till en TFT-monitor över en annan sorts LVDS-länk.
På jobbet så använder vi en FPGA där vi bland annat stoppat in en processor, två SDRAM-kontrollers, en PCI-brygga, och en JPEG-kodare som äter drygt 30 miljoner färgpixlar/sekund. Till det använder vi c:a hälften av en FPGA som kostar ~500kr styckvis.
FPGA:n sitter tillsammans med SDRAM, flash och en ethernet-kontroller på ett kretskort i kreditkortsformat. Genom att ladda olika bitfiler i FPGA:n kan samma kort användas antingen som en sändare som tar emot data över LVDS från en digital videokamera, komprimerar den och skickar över ett nätverk - eller en mottagare som tar emot videoströmmen, packar upp och skickar direkt till en TFT-monitor över en annan sorts LVDS-länk.
