Det är det inte. Vi har kommit fram till vissa saker jag ska kolla för att lösa problemet. Jag är mycket tacksam för all hjälp
Själv ska jag försöka köpa en USB till serial konverterare, från svenska sidor så klart.
Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Nej.
Det är det inte. Vi har kommit fram till vissa saker jag ska kolla för att lösa problemet. Jag är mycket tacksam för all hjälp
Själv ska jag försöka köpa en USB till serial konverterare, från svenska sidor så klart.
Det är det inte. Vi har kommit fram till vissa saker jag ska kolla för att lösa problemet. Jag är mycket tacksam för all hjälp
Själv ska jag försöka köpa en USB till serial konverterare, från svenska sidor så klart.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
The curse of Arduino - bristen på vettiga hårdvarudebugmöjligheter.
Testa din FTDI-dongel och din arduino var för sig genom att koppla ihop RX och TX linjerna och låt dem stå och ticka, Arduinon med ett par lysdioder som togglar vid sändning respektive mottagning.
Testa din FTDI-dongel och din arduino var för sig genom att koppla ihop RX och TX linjerna och låt dem stå och ticka, Arduinon med ett par lysdioder som togglar vid sändning respektive mottagning.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Jag skulle inte säga "The curse of Arduino". Se denna video från 17.20 till 18.00 så förstår du hur jag har det
Jag ska göra det!
Jag ska göra det!
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Jag har en fråga angående just byggnaden av FT232RL. Jag har nyss köpt mig 10 stycken SSOP 28, samt 10 stycken USB type B sockel för totalt under 100 kr, ca 95 kr.
Övrigt material har jag redan tillgång till.
Men när det handlar om att bygga så verkar "ritningen", dvs kopplingsschemat se annorlunda ut.
Som sagt om ni tar en titt på denna bild så verkar det vara helt olika kopplingschema. Sånt här förvirrar mig. Varför kan det inte finnas en standard? En viss del förstår jag, det som redan ingår i "arduino-standarden". Men att nedre bilden använder 100 nF kodensatorer överallt, medan övre bilden använder blandat...är knepigt.
Översta bilden är tagit här ifrån
http://www.ftdichip.com/Support/Documen ... FT232R.pdf
Och nedre bilden är taget här
http://electronics-diy.com/FT232RL_USB_ ... O_MCUs.php
Övrigt material har jag redan tillgång till.
Men när det handlar om att bygga så verkar "ritningen", dvs kopplingsschemat se annorlunda ut.
Som sagt om ni tar en titt på denna bild så verkar det vara helt olika kopplingschema. Sånt här förvirrar mig. Varför kan det inte finnas en standard? En viss del förstår jag, det som redan ingår i "arduino-standarden". Men att nedre bilden använder 100 nF kodensatorer överallt, medan övre bilden använder blandat...är knepigt.
Översta bilden är tagit här ifrån
http://www.ftdichip.com/Support/Documen ... FT232R.pdf
Och nedre bilden är taget här
http://electronics-diy.com/FT232RL_USB_ ... O_MCUs.php
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Att du tycker att det är förvirrande beror - i vanlig ordning - på att du inte har koll på vad som behövs och vilka funktioner som utförs.
Du har alltså ett schema efter databladet och ett efter Arduino - och sedan undrar du vilket som är rätt?
I Arduinon behövs en specifik funktion varför den är kopplat efter det. Så enkelt är det. Vad är svårt att klura ut?
Databladet anger hur man använder FTDI-kretsen som "riktig" seriellt interface.
Du har alltså ett schema efter databladet och ett efter Arduino - och sedan undrar du vilket som är rätt?
I Arduinon behövs en specifik funktion varför den är kopplat efter det. Så enkelt är det. Vad är svårt att klura ut?
Databladet anger hur man använder FTDI-kretsen som "riktig" seriellt interface.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Så du menar att Arduino-setup, följer inte någon standard alls? Kan det vara därför det kopplas hit och dit, utan förklaring, på en arduino?
T.ex att Arduino kräver att RTS# har en 0.1 uF/100 nF kondensator mellan RTS# och RESET på AVR är inte en standard, utan fulknep?
edit: Jag har kollat upp databladet på mina FT232RL och det var Version 1.04. Det var ingen skillnad mellan "dagens" FT232RL och mina gamla FT232RL om man nu tänker använda dem till det jag ska göra
T.ex att Arduino kräver att RTS# har en 0.1 uF/100 nF kondensator mellan RTS# och RESET på AVR är inte en standard, utan fulknep?
edit: Jag har kollat upp databladet på mina FT232RL och det var Version 1.04. Det var ingen skillnad mellan "dagens" FT232RL och mina gamla FT232RL om man nu tänker använda dem till det jag ska göra
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Dessutom är det så att FTDI-schemat inte är ett komplett schema utan ett förslag på minsta inkoppling, vilken man sedan som erfaren designer kompletterar på rätt sätt för att få avsedd funktion, efter det att man läst och förstått all dokumentation som FTDI tillhandahåller, samt förmodligen även ett par synnerligen intelligenta frågor till deras tekniska support.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
När du säger erfaren designer, menar du då någon masterexamen inom uC?
Anledningen varför jag håller på (och jävlas) med Arduino är för att jag endast vill lära mig styra(styrteknik/reglerteknik). Jag ska bara ha detta för att t.ex läsa ut temperatur, skicka värden till PC, Displayer, enkla saker. Ungefär som PLC. Men PLC är ganska dyrt jämfört med en ATmega(nej, jag har inte tänkt och ersätta en PLC med simpel ATmega). Detta är bara för hemmabruk endast. Skulle jag vara ute på industrin så är det PLC alla dagar. Jag går även en PLC kurs och använder Codesys, samt Sinumatik 3D.
Men jag ger mig in på att bygga upp hela systemen själv, just på grund av ekonomi. Tycker det är ganska dyrt att köpa en Arduino UNO för ca 250 kr, när man kan bygga en komplett system för 50 kr, eller mindre. Ja, jag köper oftast från Kina, utom denna gång när det är FTDI kretsar.
Det är därför jag oftast säger "Jag skriver inte egna bibliotek" eller "jag går oftast ut efter något kopplingsschema som är anpassat". Men ibland blir man också frågvis och stöter på problem, men jag löser dem oftast förr eller senare
Bara om ni undrar. Jag tänker inte ta någon examen inom elektronikingenjör. Däremot maskiningenjör finns det möjlighet att ta en magister i, vilket jag satsar på. Japp, maskiningenjörer förstår sig sällan på digitalteknik. Det är samma överallt
Anledningen varför jag håller på (och jävlas) med Arduino är för att jag endast vill lära mig styra(styrteknik/reglerteknik). Jag ska bara ha detta för att t.ex läsa ut temperatur, skicka värden till PC, Displayer, enkla saker. Ungefär som PLC. Men PLC är ganska dyrt jämfört med en ATmega(nej, jag har inte tänkt och ersätta en PLC med simpel ATmega). Detta är bara för hemmabruk endast. Skulle jag vara ute på industrin så är det PLC alla dagar. Jag går även en PLC kurs och använder Codesys, samt Sinumatik 3D.
Men jag ger mig in på att bygga upp hela systemen själv, just på grund av ekonomi. Tycker det är ganska dyrt att köpa en Arduino UNO för ca 250 kr, när man kan bygga en komplett system för 50 kr, eller mindre. Ja, jag köper oftast från Kina, utom denna gång när det är FTDI kretsar.
Det är därför jag oftast säger "Jag skriver inte egna bibliotek" eller "jag går oftast ut efter något kopplingsschema som är anpassat". Men ibland blir man också frågvis och stöter på problem, men jag löser dem oftast förr eller senare
Bara om ni undrar. Jag tänker inte ta någon examen inom elektronikingenjör. Däremot maskiningenjör finns det möjlighet att ta en magister i, vilket jag satsar på. Japp, maskiningenjörer förstår sig sällan på digitalteknik. Det är samma överallt
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Nej man behöver ingen speciell utbildning för att vara erfaren designer eller konstruktör, att maskiningenjörer inte förstår sig på elektronik är skitsnack.
Så nej, en master är INTE samma sak som erfaren/duktig designer/konstruktör.
Så nej, en master är INTE samma sak som erfaren/duktig designer/konstruktör.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Jag vill påstå att jag har rimligt bra koll på µC i gemen, dels design av system med dom och dels av programmering av dom.
Jag har använd väldigt många timmar med dom, dels för hobby och dels professionellt.
Men den enda utbildning jag har - ut över grundskolan - är som "Elektronikreparatör". Jag fick den utbildning (Gesällbrev!) inom det danska flygvapnet.
Den utbildning innehöll inget µC relaterat så allt som rör den del är gjort med egna studier.
Likaså mönsterkortsritning. Ingen utbildning utan privat intresse - likaväl har jag designat system som har gått genom EMC-test i första försök och som räknas som synnerligt stabila världen över. Jag har aldrig gjort något mönsterkort med flera lager än 2, jag vet mycket väl hur man gör men jag har inte sett behovet än.
Erfarenhet är en fråga om att ha löst uppgifter nog - på ett lyckad sätt. Innan man kommer dit finns det mängder av fel - och man gör fortfarande fel! Orsaken är att det finns otroligt många sätt att göra fel men få att göra rätt, alltså är oddsen dåliga för att göra rätt i första försök.
Al: ditt problem är att du verkar ha absolut noll kännedom till hur komponenter fungerar, din felsökning är mest "blunda och veva" och systematik verkar vara en mycket liten by i Sibirien för dig.
Du har stora planer men inget att ha dom i. Och så länge du inte skapar ett kunnande om komponenter, förstår deras funktioner osv kommer du inte längre.
Vi är ganska överens om att Arduino är dyrt, det fungerar dock när man kör standardgrejerna. Din nivå är inte till att börja med att bygga själv så ska du bygga saker om fungerar får du köpa färdiga.
Själv har jag en AVRISP mk2 liggande (oanvänd) och en PICkit2 samt PICkit3 (och en PICstart+) och jag använder PICKit3'an mycket när jag ska fixa mindre system. Jag kan då lösa hela µC-delen för runt 30:- och med MPLAB X lär programmeringen gå minst lika smidigt som en Arduino gör.
OK, MPLAB (X) använder standard C vilket ju har den nackdel att programmen blir portabla, något man inte är van vid i Arduinovärlden men det är smäller man får ta. Jag har ett antal C-rutiner liggande som jag använder oförändrat på de projekt som behöver dom, jag har kör en hel del av dom på Renesas RX-serien (32 bit µC med många muskler), över Fujitsu FFMC16-LX (16 bit äldre µC) och Renesas M16C till 8 bit PIC. Funktionen är den samma i alla projekt, källkoden är oförändrat från projekt till projekt och det är allt.
Så vill du klara dig billigare undan är det dags att lära dig grunderna i komponenterna, alltså motstånd, kondensator, induktans, transistorer osv.
Jag har använd väldigt många timmar med dom, dels för hobby och dels professionellt.
Men den enda utbildning jag har - ut över grundskolan - är som "Elektronikreparatör". Jag fick den utbildning (Gesällbrev!) inom det danska flygvapnet.
Den utbildning innehöll inget µC relaterat så allt som rör den del är gjort med egna studier.
Likaså mönsterkortsritning. Ingen utbildning utan privat intresse - likaväl har jag designat system som har gått genom EMC-test i första försök och som räknas som synnerligt stabila världen över. Jag har aldrig gjort något mönsterkort med flera lager än 2, jag vet mycket väl hur man gör men jag har inte sett behovet än.
Erfarenhet är en fråga om att ha löst uppgifter nog - på ett lyckad sätt. Innan man kommer dit finns det mängder av fel - och man gör fortfarande fel! Orsaken är att det finns otroligt många sätt att göra fel men få att göra rätt, alltså är oddsen dåliga för att göra rätt i första försök.
Al: ditt problem är att du verkar ha absolut noll kännedom till hur komponenter fungerar, din felsökning är mest "blunda och veva" och systematik verkar vara en mycket liten by i Sibirien för dig.
Du har stora planer men inget att ha dom i. Och så länge du inte skapar ett kunnande om komponenter, förstår deras funktioner osv kommer du inte längre.
Vi är ganska överens om att Arduino är dyrt, det fungerar dock när man kör standardgrejerna. Din nivå är inte till att börja med att bygga själv så ska du bygga saker om fungerar får du köpa färdiga.
Själv har jag en AVRISP mk2 liggande (oanvänd) och en PICkit2 samt PICkit3 (och en PICstart+) och jag använder PICKit3'an mycket när jag ska fixa mindre system. Jag kan då lösa hela µC-delen för runt 30:- och med MPLAB X lär programmeringen gå minst lika smidigt som en Arduino gör.
OK, MPLAB (X) använder standard C vilket ju har den nackdel att programmen blir portabla, något man inte är van vid i Arduinovärlden men det är smäller man får ta. Jag har ett antal C-rutiner liggande som jag använder oförändrat på de projekt som behöver dom, jag har kör en hel del av dom på Renesas RX-serien (32 bit µC med många muskler), över Fujitsu FFMC16-LX (16 bit äldre µC) och Renesas M16C till 8 bit PIC. Funktionen är den samma i alla projekt, källkoden är oförändrat från projekt till projekt och det är allt.
Så vill du klara dig billigare undan är det dags att lära dig grunderna i komponenterna, alltså motstånd, kondensator, induktans, transistorer osv.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Tack för långa svaret, och lite historia.
Det jag känner att jag har bristande kännedom är om just signaler inom digitaltekniken. Det analoga är inte heller så stor kunskap, men jag kan definiera vad varje analog komponent gör och vad dom brukar användas till.
Vi kan ta ett exempel.
Om vi tar t.ex RTS# på FT232RL. RTS# ska kopplas till ATmegans RESET, och mellan RESET och RST# ska det vara en kondensator på 0.1 uF. När jag ser detta så ställer jag mig dessa frågor:
1. Varför en kondensator där? Kopplar man RESET till GND så startas ATmegan om, och det står klart och tydligt i databladet.
2. Varför just 0.1 uF/100 nF kondensator? Varför inte 10 uF kondensator?
3. Vilken typ av kodensator? Ska det vara en med 25 V eller 50 V eller ska det vara någon aluminiumkondensator? Eller räcker det bara att det är en kondensator, oavsett vad, på 0.1 uF?
Och när det handlar om RX och TX så vet jag att det kommer digitala signaler ut från TX och ATmegan tar emot via RX. En digital signal, som jag har fattat det som, är ettor och nollor under ett visst tidsindervall/frekvens.
Om vi tar t.ex USB. USB har VCC(5 volt, 500 mA om det är USB 2.0), GND, DATA(-) och DATA(+).
Vilken som sänder och vilken som tar emot har jag inte kollat upp än. Men vi säger att DATA(+) sänder en signal. Vi säger att den sänder talet 2, alltså måste det bli en 1:a och sen en 0:a under ett visst tidsintervall för 2 är binär 10. Skulle man kolla detta med ett oscilloskop så skulle man se 5 volt upp, och sen 0 volt.
Och detta ska RX ta upp. Och hur RX ta upp dessa när väll att den känner väll av om det är en 1:a eller en 0:a via någon "digitalRead(pin RX)"-funktion?
Ni får rätta mig om jag har fel.
Det jag känner att jag har bristande kännedom är om just signaler inom digitaltekniken. Det analoga är inte heller så stor kunskap, men jag kan definiera vad varje analog komponent gör och vad dom brukar användas till.
Vi kan ta ett exempel.
Om vi tar t.ex RTS# på FT232RL. RTS# ska kopplas till ATmegans RESET, och mellan RESET och RST# ska det vara en kondensator på 0.1 uF. När jag ser detta så ställer jag mig dessa frågor:
1. Varför en kondensator där? Kopplar man RESET till GND så startas ATmegan om, och det står klart och tydligt i databladet.
2. Varför just 0.1 uF/100 nF kondensator? Varför inte 10 uF kondensator?
3. Vilken typ av kodensator? Ska det vara en med 25 V eller 50 V eller ska det vara någon aluminiumkondensator? Eller räcker det bara att det är en kondensator, oavsett vad, på 0.1 uF?
Och när det handlar om RX och TX så vet jag att det kommer digitala signaler ut från TX och ATmegan tar emot via RX. En digital signal, som jag har fattat det som, är ettor och nollor under ett visst tidsindervall/frekvens.
Om vi tar t.ex USB. USB har VCC(5 volt, 500 mA om det är USB 2.0), GND, DATA(-) och DATA(+).
Vilken som sänder och vilken som tar emot har jag inte kollat upp än. Men vi säger att DATA(+) sänder en signal. Vi säger att den sänder talet 2, alltså måste det bli en 1:a och sen en 0:a under ett visst tidsintervall för 2 är binär 10. Skulle man kolla detta med ett oscilloskop så skulle man se 5 volt upp, och sen 0 volt.
Och detta ska RX ta upp. Och hur RX ta upp dessa när väll att den känner väll av om det är en 1:a eller en 0:a via någon "digitalRead(pin RX)"-funktion?
Ni får rätta mig om jag har fel.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
1: Vad händer om RTS# går från '1' till '0'?
2: Det är billigare att köpa många kondingar av samma storlek än att köpa färre av olika storlekar. Och i detta fall är storleken i stort utan betydelse.
3: Vad är skillnaden i funktionen?
2: Det är billigare att köpa många kondingar av samma storlek än att köpa färre av olika storlekar. Och i detta fall är storleken i stort utan betydelse.
3: Vad är skillnaden i funktionen?
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Al_Bundy: Du är helt fel ute när det gäller USB. Det är en differentiell överföring.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
1. RTS# är väll någon tillfällig "jord" eller? Jag vet bara att RTS# är en request-handskakning. Vad det är har jag ingen koll på.Icecap skrev:1: Vad händer om RTS# går från '1' till '0'?
2: Det är billigare att köpa många kondingar av samma storlek än att köpa färre av olika storlekar. Och i detta fall är storleken i stort utan betydelse.
3: Vad är skillnaden i funktionen?
2. Jahap. Okej. så just i detta fall så spelar det inte så mycket roll vad för konding man har? Typ som i 7805 spänningsregulator där Arduino.cc uppmanar folk att använda två stycken lika kondingar på 10 uF istället för en på 0.1 uF och annan på 0.33 uF.
3. Jag vet inte. När jag kollar på datablad så står det oftast "hmm hmm 10 uF kondensator". Men står det + och - på kondingen så är det nog ett krav att använda en sådan kondig, som t.ex i 7805 spänningsregulatorschemat.
Re: Varför kan man inte skicka värden konstant via FTDI?
Jo, jag känner det haha.danei skrev:Al_Bundy: Du är helt fel ute när det gäller USB. Det är en differentiell överföring.
Så en differentiell överföring är när man enkelt räknar bits för sig?
Så då måste seriell överföring vara när man använder FT232RL?
