El med ved - eller små grenar då

[bearing]

Den här rapporten visar effektdensitet i området 0,1-0,2 kW/kg för en 250-wattare, och ungefär det dubbla för en 5-kilowattare.

I den här designen sitter kolven inte på en vevaxel, utan på en fjäder, om jag förstår rätt. Elen produceras genom att låta en magnet följa kolvens rörelse, och inducera spänning i en kringliggande spole.

http://www.sunpower.com/library/pdf/pub ... oc0103.pdf

[säter]

"Hur får du värmen att gå från ett gasflöde till ett annat utan att temperaturen på värmeväxlaren ändras."
Det är ju sant att temperaturen "skiftar sida" på den tunna vägg som skiljer gaskanalerna åt.
Men det borde völ inte ha altt för hög tröghet.

"Men flödet är som gjort för en regenerator."
Regenerator är ingen dum grej.
Nackdelen är att den ofta blir stor i volym, och därmed ökar motorns, redan stora, dödvolym.

[danei]

Efter att ha sovit på saken insåg jag att din ide kanske inte så dum ändå. Temperaturen i ändarna på värmeväxlaren kommer att vara ganska konstant, så om det är en motströmsvärmeväxlare så kan det funka.

[säter]

Om vevtapparna är förskjutna 180° mellan cylinderraderna, då blir det per automatik en motströmsväxlare.

Jaja, det är kul att bolla lite idéer med någon.
Man har ju knappast några i sin omgivning som fattar något av sådant här.

Det hade varit kul att se en simulering.

[danei]

Nej. Om det är en motströmsvärmeväxlare beror på konstruktionen av värmeväxlaren, det är vanligt med tvärströmsvärmeväxlare, de är lättare att tillverka och duger många gånger.

[Walle]

Ja, det är riktigt kul att fundera på och bolla tankar och idéer.

När jag har funderat på det så har jag kommit fram till att regeneratorn bör ha så låg volym som möjligt, men så mycket yta som möjligt (med nya mikrokristallina material kanske regeneratorns effektivitet kan höjas ordentligt?). Men då började jag tänka "outside the box": vad händer om regeneratorn har så mycket volym att den varma/kalla gasen helt ryms i den? D.v.s. gasen från den varma cylindern når aldrig den kalla cylindern, den når bara regeneratorn. Där värmer den upp materialet i regeneratorn, för att sedan tryckas tillbaka till den varma sidan och ersättas av kall?

Och av någon anledning så är det ofta när man skriver ner sina tankar som man kommer på felet med dom. En sådan konstruktion skulle troligtvis inte funka alls, eller så skulle den få väldigt låg effektivitet.

Jag planerar att försöka köra ett par simuleringar på regeneratorer och värmeväxlare. Dock har jag aldrig haft behov av att simulera något med ett växlande eller intermittent gasflöde förut, så jag måste sätta mig in i hur man genomför det på bästa sätt.

Vad tror ni för material är lämpliga i regeneratorn? Att materialet måste vara väldigt tunnt förstår man ju lätt, och så måste värmekapaciteten vara hög nog. Jag tänker mig typ många lager tunn folie som sitter väldigt tätt. När man simulerar det så behöver man dock inte rita upp alla lager med folie, det finns stöd för "porösa material" så man lägger i princip bara in ett block och sedan definierar man egenskaperna (vilket kan vara svårt nog, dock).

[säter]

Walle, vilket program använder du för simulering?

[Walle]

Solidworks med Flow Simulation-paketet. Jag skulle gärna vilja lära mig ANSYS Fluent dock. Simuleringsmöjligheterna i Solidworks FlowSimulation är ganska begränsade.

[bellasoda]

Efter att ha kollat på bilderna så tror jag att det är vatten iaf - som kylning!

Vattenmantlad kylcylinder direkt ovanpå den varma cylindern, ungefär som en beta-stirling, men i det här fallet så är tryck-kolven placerad i en cylinder på andra sidan. Det stora rörsystemet man ser är endast till för att skyffla runt vattnet och kyla det. Endast ett rör är till för den aktuella gasen (vilken det nu må vara).

Någon som tror som jag?

[Cano]

Jag tycker att Stirlingmotorn på bilderna ser ut att vara en Gamma typ.

[Gizmo]

Nån som har ett hum om hur mycket effekt man kan plocka ur en enhet på ett halvt kilo kanske uppåt 1

Beror ju på ganska många parametrar. Men, kopplar vi tillbaka till de absolut bästa stirlingmotorer som byggts så har de en energieffektivitet på strax över 30% och nån procent eller tre till är säkert möjlig. lite mer info här.
En annan sak är ju att Stirlingmotorn är ju en motor som bygger på skillnader mellan värme och kyla, ju större skillnad mellan värme och kyla desto mer kraft kan motorn få. Så, en motor som t. ex. eldas med ved, men har en kylslinga dragen ut i en sjö skulle kunna vara effektivare än en som bara är luftkyld.
En vild uppskattning från min sida är att en stirlingmotor som väger ett kilo kan man nog plocka ungefär 250W från. Räknar man sedan till el så har de bästa generatorerna en effektivitet på ca 80% någonstans där hamnar man.

[danei]

Generatorer över 80% är nog inget problem att hitta om man jobbar på det. Det optimala vore om man har en som kan matas med en termisk effekt på 5-10kW och en pellets brännare som klarar att gå bra på de effekterna. Och sedan använda en villas värmebehov som kylskälla. Det kommet att bli varmare än optimalt på den kalla sidan. Men värmen är inte förluster.

[Biker]

Nån som har ett hum om hur mycket effekt man kan plocka ur en enhet på ett halvt kilo kanske uppåt 1

Beror ju på ganska många parametrar. Men, kopplar vi tillbaka till de absolut bästa stirlingmotorer som byggts så har de en energieffektivitet på strax över 30% och nån procent eller tre till är säkert möjlig. lite mer info här.
En annan sak är ju att Stirlingmotorn är ju en motor som bygger på skillnader mellan värme och kyla, ju större skillnad mellan värme och kyla desto mer kraft kan motorn få. Så, en motor som t. ex. eldas med ved, men har en kylslinga dragen ut i en sjö skulle kunna vara effektivare än en som bara är luftkyld.
En vild uppskattning från min sida är att en stirlingmotor som väger ett kilo kan man nog plocka ungefär 250W från. Räknar man sedan till el så har de bästa generatorerna en effektivitet på ca 80% någonstans där hamnar man.

En effektiv lättare modul som kan köras med ved eller som reservåtgärd med köksbrännaren skulle nog garanterat gå
att sälja om den har hyfsad driftsäkerhet och inte kräver en mekanikerstab
Sommartid är ju solpanel med buffertacc ett rimligt alternativ men många kör ju friluftsliv och expeditioner i dom mörkaste
tiderna på vintern.

Då är ju stora tempdifferenser inga större problem att få till

Om man desutom får effekter på 100-150W så skulle det förenkla oerhört för dom som har med kameror och laptop.

[Krille Krokodil]

Jag lekte med en liten demonstrationsmotor i glas när jag pluggade fysik, regeneratorn på den var av en härva av tunn stål- eller koppartråd, liknande stålull.

Företaget som jag jobbade förut lödde regeneratorer i vakuumugn åt Kockums, före min tid där tyvärr, så jag vet inget om konstruktionen...

[YD1150]

Philips gjorde såna här små elverk på 1950-60 talet.