Laddnings regulator
Det finns flera bra anledningar med analog reglering. Analog reglering är bättre för både el-komponenter och alla boxar i bilen, man får en exakt max spänning (under förutsättning att motorvarvet räcker till för den givna belastningen annars lägre). På 60-talet och tidigare var det ett relä (digitalt) som styrde en likströmsgenerator, dom pulser (spikar) som dessa reläer skapade hade nog inte dagens elektronik boxar gillat. Ett dylikt relä vill jag inte kalla för switchregulator, möjligen regulator switch. 
-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26577
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
ja, visst är det REGULATOR å inte relä som jag sa.
Regulatorn känner av utspänningen från generatorn (eller alternator om man ska va noga, 3-fas växelström),
och ökar strömmen i rotorlindningen så att 14V / 25V (eller vad nu regulatorn är inställd på, brukar kunna köpas i steg om 0,1 V: 14,1 14,2 osv) hålles konstant.
På en personbil brukar det behövas runt 1500 v innan det laddar med full spänning.
Jag har nåt schema hemma å det är väl inget upphetsande: zenerdiod + komparator å nån transistor.
En parentes som kan nämnas är att i många system går strömmen till regulatorn via laddningslampan, vilket innebär att laddningen slutar fungera om glödlampan går sönder (har nämligen hänt mig...)
Regulatorn känner av utspänningen från generatorn (eller alternator om man ska va noga, 3-fas växelström),
och ökar strömmen i rotorlindningen så att 14V / 25V (eller vad nu regulatorn är inställd på, brukar kunna köpas i steg om 0,1 V: 14,1 14,2 osv) hålles konstant.
På en personbil brukar det behövas runt 1500 v innan det laddar med full spänning.
Jag har nåt schema hemma å det är väl inget upphetsande: zenerdiod + komparator å nån transistor.
En parentes som kan nämnas är att i många system går strömmen till regulatorn via laddningslampan, vilket innebär att laddningen slutar fungera om glödlampan går sönder (har nämligen hänt mig...)
"En parentes som kan nämnas är att i många system går strömmen till regulatorn via laddningslampan, vilket innebär att laddningen slutar fungera om glödlampan går sönder (har nämligen hänt mig...)"
Att det kan utebli laddning om laddningslampan är trasig beror på att "generatorn" får lite förladdningsström till ankaret den vägen.
Att något skulle förstöras på grund av att det blir för hög laddningsström till batteriet i bak ser jag som helt osanolikt, om du är orolig för det sätt en säkring på kabeln till bakbatteriet och parallellt med säkringen sätter du en glödlampa på en 20w, du får då indekering när säkringen gått men ändå lite laddning.
Kopplingen där reläet styrs av generatorn rekomenderas och ett fritidsbatteri i bak.
Laddningsrelä har alltid varit en regulator (mekanisk/elektrisk)sedan att den kallas för relä kan komma från likströmstiden där det var en spänningsregulator och ett strömrelä i samma enhet.
Att det kan utebli laddning om laddningslampan är trasig beror på att "generatorn" får lite förladdningsström till ankaret den vägen.
Att något skulle förstöras på grund av att det blir för hög laddningsström till batteriet i bak ser jag som helt osanolikt, om du är orolig för det sätt en säkring på kabeln till bakbatteriet och parallellt med säkringen sätter du en glödlampa på en 20w, du får då indekering när säkringen gått men ändå lite laddning.
Kopplingen där reläet styrs av generatorn rekomenderas och ett fritidsbatteri i bak.
Laddningsrelä har alltid varit en regulator (mekanisk/elektrisk)sedan att den kallas för relä kan komma från likströmstiden där det var en spänningsregulator och ett strömrelä i samma enhet.
Bara en fundering, ankaret i en generator är en elektromagnet som är ganska kraftig, vore det inte enklast att styra den analogt med tanke på induktionen i den spolen.
Biltema kallar det för Laddningsrelä , Mekonomen Laddningsregulator.
Biltema kallar det för Laddningsrelä , Mekonomen Laddningsregulator.
Senast redigerad av tusse 13 januari 2006, 11:40:30, redigerad totalt 1 gång.
Så smarta? Det är ju lättare att göra så. En koparator som jämför spänningen ut från generatorn med en referans, typ en zenerdiod. samt en transistor som pallar stömen, och en firhjulsdiod. Så är det klart. Spänningen är antingen för hög eller för låg. Är den för hög spänning magnetiserar man mindre och är det för låg ökar man magnetiseringen. I praktiken blir det en ganska jämn spänning.
EDIT: Nu blev jag osäker på om jag vände det rätt. Någon som vet med säkerhet?
EDIT: tusses citat visade att jag hadde fel. Men det är ändrat nu.
EDIT: Nu blev jag osäker på om jag vände det rätt. Någon som vet med säkerhet?
EDIT: tusses citat visade att jag hadde fel. Men det är ändrat nu.
Senast redigerad av danei 13 januari 2006, 15:16:15, redigerad totalt 1 gång.
Ja, jag tror dig och vet hur en altenator fungerar.
Frågan är om man tänkte "komparator" och "digitalt" när man konstruerade den på någon gång 60 talet.
Om nu bilkonstruktörer tänkt digitalt från början så skulle alla givare vara digital till insprutningssystemen vilket skulle eliminerat fuktproblem och spänningsfall.
"EDIT: Nu blev jag osäker på om jag vände det rätt. Någon som vet med säkerhet?"
Tvärs om.
Nu blev det rätt.
Frågan är om man tänkte "komparator" och "digitalt" när man konstruerade den på någon gång 60 talet.
Om nu bilkonstruktörer tänkt digitalt från början så skulle alla givare vara digital till insprutningssystemen vilket skulle eliminerat fuktproblem och spänningsfall.
"EDIT: Nu blev jag osäker på om jag vände det rätt. Någon som vet med säkerhet?"
Tvärs om.
Nu blev det rätt.
Senast redigerad av tusse 13 januari 2006, 15:25:58, redigerad totalt 1 gång.
