Önskar tips på prisvärd DMM
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Nej det är det inte, bara vanlig hold!
Alltså jag tror inte att du hittar den funktionen på nån ny multimeter i denna prisklass.
Brymen har på sina bättre modeller, men det är över tusenlappen eller dyrare.
Alltså jag tror inte att du hittar den funktionen på nån ny multimeter i denna prisklass.
Brymen har på sina bättre modeller, men det är över tusenlappen eller dyrare.
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Varför är det bra med ett separat mV läge? Om det är autorange så kan man väl ändå byta "range" manuellt eller? Eller går inte V läget så lågt?
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Det är ett känsligare läge för små spänningar. Det brukar skilja en 10 faktor mellan lägsta mV i V-läge och det fasta mV-läget.
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Kafeman:
Du missar den viktigaste detaljen: Scenarierna som får en multimeter att explodera förekommer i princip inte för en hobbyist. Som sagt så de två tänkbara situationer detta skulle kunna hända är vid mätning på batterier i elbilar och i (större) off-grid-system.
P.S. visa gärna en sammaställning för avbränning vid överlast på olika vanligt förekommande mätkablar till multimetrar.
Du missar den viktigaste detaljen: Scenarierna som får en multimeter att explodera förekommer i princip inte för en hobbyist. Som sagt så de två tänkbara situationer detta skulle kunna hända är vid mätning på batterier i elbilar och i (större) off-grid-system.
P.S. visa gärna en sammaställning för avbränning vid överlast på olika vanligt förekommande mätkablar till multimetrar.
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Risken att multimetern flyger i luften är större hos hobbyister än hos pro-användare.
Honbbyisten har i regel sämre kvalitet på instrumenten.
Sannolikheten att hobbyisten försöker mäta 230V i ström-området är sannolikt större.
Honbbyisten har i regel sämre kvalitet på instrumenten.
Sannolikheten att hobbyisten försöker mäta 230V i ström-området är sannolikt större.
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Dettas är inget att tjafsa om och försöka sprida lögner eller pur okunnighet som sanningar.
Dessa CAT-klasser är väl definierade för vilka situationer de avser skydda användaren.
"Jag begriper upprepat inte varför en multimeter att exploderar så därför behöver i princip inte en hobbyist veta vikten av säkerhetsklassningen eller vilka situationer de inte ska mäta på?"
"Av någon anledning är det bättre med med högspänningsprobar i de situaationerna där det finns spänning som ger risk för ljusbåge".
Är det så du menar?
Du påstår att 240 Volt AC är för låg spänning för en joniserad ljusbåge ska inträffa?
Elektrodsvetsning med joniserad ljusbåge sker vid 30-50V.
Att inte elektroden upplöses i en explosion beror på strömbegränsningen. Ju mer ström ju fortare smälter elektroden.
Wikipedia tar upp exemplet med ljusbågslampa som upprätthåller ljusbågen vid 24VDC och som bl.a. användes i biografprojektorer. https://en.wikipedia.org/wiki/Arc_flash
Gissa på elbilar och vilka elnät som ger faror för explosiv ljusbåge visar att man nog inte vert vad man talar om.
Ett försök att beskriva fenomenet:
En ljusbåge måste för att självinitieras först orsaka ett överslag, vanligen i luft. Överslaget gör luften joniserad och är nära en supraledare med mycket låg resistans. Det blir då lätt ett accederande fenomen och eftersom en ljusbåges temperatur även i det lilla formatet lätt överstiger 10.000 grader C så smälter och förbränns det som kommer ivägen.
Metall inte bara smälter utan det även förångas och och starta en brand tillsammans med syret i luften.
Det är denna branden som man ser som gnist-explosionen medan ljusbågen upprätthålls mellan två ledare som den sanbbt förbrukar genom värmen. Gnistregnet är smält metall som sprids som en explosion. Molnet ger brännskador, inte elektrisk chock.
Förloppet är över så snabbt att omfattningen sällan syns annat än när man kan fånga det på bild.
Hela förloppet är ofta kortvarigt. Det är därför man hör en smäll, när den luften av värmen kan expandera sin volym tusentals gånger volymen relativt rumstemperatur. Det är därför som även skyddade multimetrar kan spränga bort höljet när dess säkringar brinner av om strömmen är tillräcklig. Luften expanderar så fort innanför höljet att höljet måste brista.
Ju större strömrusning ju mer energi i explosionen.
De flesta har sett hört och råkat kortsluta två 240 ledare. Kanske man råkar slinta när man skruvar på en live lampsladd.
Det blir oftast bara en liten poff och en minimal gnista och sedan bryts strömmen i säkringscentralen.
Anta 10A säkring. Den bryter då kortslutningsströmmen kan uppgå till 100 A genom mejseln innan säkringen reagerar.
Det blev inte den kraftiga ljusbågen som kolbågslampan eller svetsen har vid lägre spänning.
Växel eller likspänning har betydelse, För att upprätthålla en viss jonisering vid 24 DC krävs ca 32V AC för samma sak.
Man brukar räkna med att växelspänningen ska var 50% högre än motsvarande DC i dessa sammanhang.
Det explosiva förloppet är över fort annars hade det inte varit explosivt. I bland är det över och självslocknar innan säkringen hinner bryta strömmen.
Spontant överslag i torr ren luft, dvs innan den joniserande kortslutningstunneln etablerat sig, kräver ca 350V.
Det är då den spänning som behövs för arr initiera den joniserande tunneln. Dessa 350 Volt är experimentellt värde. I annan miljö, damm, brännbara gaser, fukt , kan säkert andra gränser gälla.
Överslagsspänningen är väl beroende av spänningen? Ja det stämmer men vid lägre spänning är gnistenergin för låg för att upprätthålla en joniserande tunnel.
Ett gnistöverslag kan ha lång varighet utan att skapa denna tunnel. Exempelvis kan en gnista eller brand pågå mellan två ledare i en nätkabel. Ofta har det naturen av att det "kolar". Kolpaartiklar utgör delar va ledare som gör att gnistgapet blir kort och gnistan ger så mycket energi att nytt kol bygger på ledaren så ätt kolningen kan fortgå.
Så då borde allt under 350V vara säkert från att initiera joniserande ljusbåge? Varför dog de i exemplet jag länkade till då av ljusbåge vid endast 277V? Det är samma som med ljusbågslamapn som ofta tänds via en induktor. Det skapas då en reaktiv spänning när induktorn avger sin lagrade energi. Det sker när kretsen bryts.
I detta fallet finns induktansen i systemet. Brytningen av kretsen sker i multimetern. Brytningen sker när säkringen brinner av. Säkringen är normalt en tunn några millimeter lång tråd med så mycket motstånd att den smälter av värmen.
All smältning sker inte ögonblickligen så när avbrottet sker är det mycket kort avstånd mellan de avbrunna ledarna och här kan en ljusbåge etableras. Här finns metallgaser och värme och ett kort avstånd. En bra säkring brinner av fortare än joniseringen hinner joniseringen hinner etablera sej och genom att fylla säkringen med sand blir det svårare att etablera en luftkanal. Finns tillräckligt med ström så smälter sanden av värmen och joniseringen kan fortsätta eller återtändas, vilket förekommer. Säkringar som ska undertrycka ljusbågen på ett flertal sätt finns specifikt för multimetrar just för att det lätt uppstår en farlig situation. Dessa säkringar kostar kanske 100-200 kr för en säkring. Då kan man räkna ut att sådana säkringar nog inte sitter i multimetrar för 100 kr. De multimeter-tillverkare som köper säkringar i stora volymer betalar ändå en hel del för ett bra skydd som utgörs av fler komponenter än bara säkringen.
Energin vid urladdningen brukar i dessa sammanhang kalkyleras som kalorier per kvadratcentimeter men om vi bortser från reaktiva fenomen så gäller att ju lägre spänning och ju lägre ström, ju mindre smäller det.
När förutsättningarna finns för 4 kalorier per kvadratcentimeter anses risken för personskador finnas enligt somliga normer.
Att hitta bra statistik hur måmnga som skadar sej i hemmer är svårt.
På denna länk skriver man https://electricenergyonline.com/energy ... ection.htm
There are 10 OSHA reportable Arc Flash incidents involving more than one fatality everyday in the USA. Studies indicate that up to 80% of all Electrical Worker injuries are not due to shock (passage of electrical current through the body) but due to external burn injuries created by the intense radiant heat energy of an electrical arc explosion.
Det skulle innebära att mer än 10 el-arbetare dör i USA varje dag och som gör det pga av brännskador av ljusbågen, inte av elektricitet genom kroppen, elektrisk chock.
OSHA är ungefär statliga arbetarskyddet i USA och statistiken är öppen men osorterad och tyvärr spriid på NIOSH och andra organisationer. Om det dog en i veckan hade känts mer rimligt än 10 om dagen. Har iofs läst tidigare i USA att elektriker-yrket är högrisk-yrke. Procentuellt farligare än att vara astronaut eller Formel1-förare.
Hur många av dessa som dog medans de höll i mätprober står inte men det var säkert ett antal.
På samma sida står att det är en myt att 120 Volt är säkert från ljusbågar.
När det gäller först mikrosekunderna så finns inte tillgången på ström då bl.a anläggningen man mäter på liksom mätkablar ger en tröghet genom sin seriella induktans. Det är samma med när man råkar kortsluta lampsladden. Det smäller oftast relativt lite. En gammaldag glödlampa där glödtråden går av under drift kan smälla betydligt mer högljutt trots att det finns obetydligt med luft i glaskupan. Andra ställen som man hör dessa miniexplosioner är när man råkar kortvarigt kortsluta hjälpstartkablar. När kablarna lossar från varandra är det som det smäller med synlig gnista.
Här är dessbättre de induktiva fenomenen små med grova korta kablar och lågimpediv strömkälla så det är liten risk att det uppstår en mer kraftfull joniserad ljusbåge. Det går absolut om man envisas och det kan snabbt bli synliga smältmärken på kontakterna.
Risken för allvarlig joniserad ljusbåge, där mängden smält och brinnande material finns i så stor omfattning att det kan döda personer i närheten underlättas av initialt höga spänningar. 400 V säjer Wikipedia.
De flesta som skriver om sådant poängterar att säkerhetsklassningarna är för transientspänningar. I exemplet med 277 Volt systemspänning kan det varit induktiva effekter som spelade in.
Ljusbågen initieras i säkringen och åter sej sedan baklänges genom mätkablarna.
Vad gäller strömrusningen, hur mycket den uppgår till påverkar totala avgivna energin och vid för låg energi så självdör joniseringen. I de flesta fall med 240V och 100A under explosionsförloppet som man kan få i hemmet med normal avsäkring
så ska en tillräckligt klassad säkring hantera detta. Finns inga absoluta garantier men risken är betydligt mindre att något annat händer än att man får köpa en ny dyr säkring. Sotavlagringar kan skada annan närliggande elektronik och värmen som uppstår även i klassade säkringar kan göra att locket lyfter på mätaren.
Byter man säkringen så som minst kolla varistorerna som finns i närheten att de överlevt och rengör från sot vid behov
En lite annorlunda explosions.variant som inte berodde på att proberna satt i fel uttag på multimeterna var när explosionen uppstod när man vred på mätområdes-ratten under pågående mätning.
En kritiskt skadad och en brännskadad.
I artikeln syns bilder på multimeterns som inte var så illa tilltygad,
Det visas även bilder på en typ av säkerhetsprober där säkringen sitter i proben.
https://iaeimagazine.org/2008/july2008/ ... val-guide/
Dessa ljusbågar har en släkting då överslag sker i luft pga av hög spänning OCH att man närmar sej med mätprober.
Probernas spetseffekt kan göra att fungerande isolationsavstånd minskar. I detta fallet behöver inte alls multimeterna vara inblandad och givetvis hjälper då inga säkringar.
Det kan se ut så här: Det stämmer i många sammanhang förutom elektricitet att som Thomas skriver så behöver amatören ha bättre skydd och tåligare saker än vad proffsen har, då det är större risk och större okunnighet sin gör att saker lättare går fel.
Läser du ovan text så vet du åtminstone lite mer.
Dessa CAT-klasser är väl definierade för vilka situationer de avser skydda användaren.
"Jag begriper upprepat inte varför en multimeter att exploderar så därför behöver i princip inte en hobbyist veta vikten av säkerhetsklassningen eller vilka situationer de inte ska mäta på?"
"Av någon anledning är det bättre med med högspänningsprobar i de situaationerna där det finns spänning som ger risk för ljusbåge".
Är det så du menar?
Du påstår att 240 Volt AC är för låg spänning för en joniserad ljusbåge ska inträffa?
Elektrodsvetsning med joniserad ljusbåge sker vid 30-50V.
Att inte elektroden upplöses i en explosion beror på strömbegränsningen. Ju mer ström ju fortare smälter elektroden.
Wikipedia tar upp exemplet med ljusbågslampa som upprätthåller ljusbågen vid 24VDC och som bl.a. användes i biografprojektorer. https://en.wikipedia.org/wiki/Arc_flash
Gissa på elbilar och vilka elnät som ger faror för explosiv ljusbåge visar att man nog inte vert vad man talar om.
Ett försök att beskriva fenomenet:
En ljusbåge måste för att självinitieras först orsaka ett överslag, vanligen i luft. Överslaget gör luften joniserad och är nära en supraledare med mycket låg resistans. Det blir då lätt ett accederande fenomen och eftersom en ljusbåges temperatur även i det lilla formatet lätt överstiger 10.000 grader C så smälter och förbränns det som kommer ivägen.
Metall inte bara smälter utan det även förångas och och starta en brand tillsammans med syret i luften.
Det är denna branden som man ser som gnist-explosionen medan ljusbågen upprätthålls mellan två ledare som den sanbbt förbrukar genom värmen. Gnistregnet är smält metall som sprids som en explosion. Molnet ger brännskador, inte elektrisk chock.
Förloppet är över så snabbt att omfattningen sällan syns annat än när man kan fånga det på bild.
Hela förloppet är ofta kortvarigt. Det är därför man hör en smäll, när den luften av värmen kan expandera sin volym tusentals gånger volymen relativt rumstemperatur. Det är därför som även skyddade multimetrar kan spränga bort höljet när dess säkringar brinner av om strömmen är tillräcklig. Luften expanderar så fort innanför höljet att höljet måste brista.
Ju större strömrusning ju mer energi i explosionen.
De flesta har sett hört och råkat kortsluta två 240 ledare. Kanske man råkar slinta när man skruvar på en live lampsladd.
Det blir oftast bara en liten poff och en minimal gnista och sedan bryts strömmen i säkringscentralen.
Anta 10A säkring. Den bryter då kortslutningsströmmen kan uppgå till 100 A genom mejseln innan säkringen reagerar.
Det blev inte den kraftiga ljusbågen som kolbågslampan eller svetsen har vid lägre spänning.
Växel eller likspänning har betydelse, För att upprätthålla en viss jonisering vid 24 DC krävs ca 32V AC för samma sak.
Man brukar räkna med att växelspänningen ska var 50% högre än motsvarande DC i dessa sammanhang.
Det explosiva förloppet är över fort annars hade det inte varit explosivt. I bland är det över och självslocknar innan säkringen hinner bryta strömmen.
Spontant överslag i torr ren luft, dvs innan den joniserande kortslutningstunneln etablerat sig, kräver ca 350V.
Det är då den spänning som behövs för arr initiera den joniserande tunneln. Dessa 350 Volt är experimentellt värde. I annan miljö, damm, brännbara gaser, fukt , kan säkert andra gränser gälla.
Överslagsspänningen är väl beroende av spänningen? Ja det stämmer men vid lägre spänning är gnistenergin för låg för att upprätthålla en joniserande tunnel.
Ett gnistöverslag kan ha lång varighet utan att skapa denna tunnel. Exempelvis kan en gnista eller brand pågå mellan två ledare i en nätkabel. Ofta har det naturen av att det "kolar". Kolpaartiklar utgör delar va ledare som gör att gnistgapet blir kort och gnistan ger så mycket energi att nytt kol bygger på ledaren så ätt kolningen kan fortgå.
Så då borde allt under 350V vara säkert från att initiera joniserande ljusbåge? Varför dog de i exemplet jag länkade till då av ljusbåge vid endast 277V? Det är samma som med ljusbågslamapn som ofta tänds via en induktor. Det skapas då en reaktiv spänning när induktorn avger sin lagrade energi. Det sker när kretsen bryts.
I detta fallet finns induktansen i systemet. Brytningen av kretsen sker i multimetern. Brytningen sker när säkringen brinner av. Säkringen är normalt en tunn några millimeter lång tråd med så mycket motstånd att den smälter av värmen.
All smältning sker inte ögonblickligen så när avbrottet sker är det mycket kort avstånd mellan de avbrunna ledarna och här kan en ljusbåge etableras. Här finns metallgaser och värme och ett kort avstånd. En bra säkring brinner av fortare än joniseringen hinner joniseringen hinner etablera sej och genom att fylla säkringen med sand blir det svårare att etablera en luftkanal. Finns tillräckligt med ström så smälter sanden av värmen och joniseringen kan fortsätta eller återtändas, vilket förekommer. Säkringar som ska undertrycka ljusbågen på ett flertal sätt finns specifikt för multimetrar just för att det lätt uppstår en farlig situation. Dessa säkringar kostar kanske 100-200 kr för en säkring. Då kan man räkna ut att sådana säkringar nog inte sitter i multimetrar för 100 kr. De multimeter-tillverkare som köper säkringar i stora volymer betalar ändå en hel del för ett bra skydd som utgörs av fler komponenter än bara säkringen.
Energin vid urladdningen brukar i dessa sammanhang kalkyleras som kalorier per kvadratcentimeter men om vi bortser från reaktiva fenomen så gäller att ju lägre spänning och ju lägre ström, ju mindre smäller det.
När förutsättningarna finns för 4 kalorier per kvadratcentimeter anses risken för personskador finnas enligt somliga normer.
Att hitta bra statistik hur måmnga som skadar sej i hemmer är svårt.
På denna länk skriver man https://electricenergyonline.com/energy ... ection.htm
There are 10 OSHA reportable Arc Flash incidents involving more than one fatality everyday in the USA. Studies indicate that up to 80% of all Electrical Worker injuries are not due to shock (passage of electrical current through the body) but due to external burn injuries created by the intense radiant heat energy of an electrical arc explosion.
Det skulle innebära att mer än 10 el-arbetare dör i USA varje dag och som gör det pga av brännskador av ljusbågen, inte av elektricitet genom kroppen, elektrisk chock.
OSHA är ungefär statliga arbetarskyddet i USA och statistiken är öppen men osorterad och tyvärr spriid på NIOSH och andra organisationer. Om det dog en i veckan hade känts mer rimligt än 10 om dagen. Har iofs läst tidigare i USA att elektriker-yrket är högrisk-yrke. Procentuellt farligare än att vara astronaut eller Formel1-förare.
Hur många av dessa som dog medans de höll i mätprober står inte men det var säkert ett antal.
På samma sida står att det är en myt att 120 Volt är säkert från ljusbågar.
När det gäller först mikrosekunderna så finns inte tillgången på ström då bl.a anläggningen man mäter på liksom mätkablar ger en tröghet genom sin seriella induktans. Det är samma med när man råkar kortsluta lampsladden. Det smäller oftast relativt lite. En gammaldag glödlampa där glödtråden går av under drift kan smälla betydligt mer högljutt trots att det finns obetydligt med luft i glaskupan. Andra ställen som man hör dessa miniexplosioner är när man råkar kortvarigt kortsluta hjälpstartkablar. När kablarna lossar från varandra är det som det smäller med synlig gnista.
Här är dessbättre de induktiva fenomenen små med grova korta kablar och lågimpediv strömkälla så det är liten risk att det uppstår en mer kraftfull joniserad ljusbåge. Det går absolut om man envisas och det kan snabbt bli synliga smältmärken på kontakterna.
Risken för allvarlig joniserad ljusbåge, där mängden smält och brinnande material finns i så stor omfattning att det kan döda personer i närheten underlättas av initialt höga spänningar. 400 V säjer Wikipedia.
De flesta som skriver om sådant poängterar att säkerhetsklassningarna är för transientspänningar. I exemplet med 277 Volt systemspänning kan det varit induktiva effekter som spelade in.
Ljusbågen initieras i säkringen och åter sej sedan baklänges genom mätkablarna.
Vad gäller strömrusningen, hur mycket den uppgår till påverkar totala avgivna energin och vid för låg energi så självdör joniseringen. I de flesta fall med 240V och 100A under explosionsförloppet som man kan få i hemmet med normal avsäkring
så ska en tillräckligt klassad säkring hantera detta. Finns inga absoluta garantier men risken är betydligt mindre att något annat händer än att man får köpa en ny dyr säkring. Sotavlagringar kan skada annan närliggande elektronik och värmen som uppstår även i klassade säkringar kan göra att locket lyfter på mätaren.
Byter man säkringen så som minst kolla varistorerna som finns i närheten att de överlevt och rengör från sot vid behov
En lite annorlunda explosions.variant som inte berodde på att proberna satt i fel uttag på multimeterna var när explosionen uppstod när man vred på mätområdes-ratten under pågående mätning.
En kritiskt skadad och en brännskadad.
I artikeln syns bilder på multimeterns som inte var så illa tilltygad,
Det visas även bilder på en typ av säkerhetsprober där säkringen sitter i proben.
https://iaeimagazine.org/2008/july2008/ ... val-guide/
Dessa ljusbågar har en släkting då överslag sker i luft pga av hög spänning OCH att man närmar sej med mätprober.
Probernas spetseffekt kan göra att fungerande isolationsavstånd minskar. I detta fallet behöver inte alls multimeterna vara inblandad och givetvis hjälper då inga säkringar.
Det kan se ut så här: Det stämmer i många sammanhang förutom elektricitet att som Thomas skriver så behöver amatören ha bättre skydd och tåligare saker än vad proffsen har, då det är större risk och större okunnighet sin gör att saker lättare går fel.
Du har ännu inte fattat att det har minimalt med saken att göra. Om joniserande bågen brinner ut till mätkablarna så är det ofta mer än avbränning, det är förångat och borta. Googla själv din late drul. Varje anständig multimetertillverkare skriver om "arc flash" så det är knappast svårt att hitta. Ta reda på saker på egen hand och lär dej istället för att du kräver att få sammanställningar. Heereje...
Läser du ovan text så vet du åtminstone lite mer.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Okej, nu har du visat en bild från vad som verkar vara ett ställverk eller liknande.
Väntar fortfarande på något bevis för att dessa katastrofala explosioner kan inträffa på det som en vanlig hobbyist sysslar med, d.v.s. 230V AC eller 400V AC avsäkrat med på sin höjd 25A, men sannolikt som mest 16A. Specifikt med dels trög propp och dels med automatsäkring (dvärgbrytare) med C-karaktäristik, och möjligtvis L (eller vad den kallas, den som ibland används för motorer osv).
Under årens lopp har jag råkat kortsluta dessa typer av spänningar ett antal gånger, dock visserligen endast en enda gång genom en multimeter. Vid 10-16A 230V så brinner det ofta av några millimeter kabel eller blir ett brännmärke på ett kontaktdon innan proppen löser ut. Om man klipper en trefaskabel som råkar ha ström på, med lång kabel och därmed tveksamt utlösningsvillkor, så kan det komma ett gnistregn men det är att jämföra med gnistorna som sprutar från en mindre nyårsfyrverkerigrej snarare än att en person omges av ett eldhav.
Och åter igen, jag har redan som sagt nämnt att detta gäller inte om man mäter på elbilar eller off-grid-batterisystem och liknande - där behöver man verkligen ha bättre grejer. (Eller för den delen grejer som enbart kan göra den mätning man faktiskt vill göra - även om det är ovanligt så finns det mätare som enbart visar t.ex. spänning inom ett område lämpat för objektet man mäter på osv). Men detta är inte vad hobbyister i allmänhet behöver.
Väntar fortfarande på något bevis för att dessa katastrofala explosioner kan inträffa på det som en vanlig hobbyist sysslar med, d.v.s. 230V AC eller 400V AC avsäkrat med på sin höjd 25A, men sannolikt som mest 16A. Specifikt med dels trög propp och dels med automatsäkring (dvärgbrytare) med C-karaktäristik, och möjligtvis L (eller vad den kallas, den som ibland används för motorer osv).
Under årens lopp har jag råkat kortsluta dessa typer av spänningar ett antal gånger, dock visserligen endast en enda gång genom en multimeter. Vid 10-16A 230V så brinner det ofta av några millimeter kabel eller blir ett brännmärke på ett kontaktdon innan proppen löser ut. Om man klipper en trefaskabel som råkar ha ström på, med lång kabel och därmed tveksamt utlösningsvillkor, så kan det komma ett gnistregn men det är att jämföra med gnistorna som sprutar från en mindre nyårsfyrverkerigrej snarare än att en person omges av ett eldhav.
Och åter igen, jag har redan som sagt nämnt att detta gäller inte om man mäter på elbilar eller off-grid-batterisystem och liknande - där behöver man verkligen ha bättre grejer. (Eller för den delen grejer som enbart kan göra den mätning man faktiskt vill göra - även om det är ovanligt så finns det mätare som enbart visar t.ex. spänning inom ett område lämpat för objektet man mäter på osv). Men detta är inte vad hobbyister i allmänhet behöver.
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Mäter man direkt på sin elservis (mot bottenplatta på mätartavlan t.ex) är den säkrad högre än 25A då den kan dimensioneras för långsam utlösningstid och nätägaren vill ha god selektivitet mot kundanläggningen så man inte behöver byta servissäkringar i onödan.
En enkel och väldigt tydlig förklaring till CAT klassificering av mätinstrument: https://beving.se/vad-betyder-cat-klassningarna/
En enkel och väldigt tydlig förklaring till CAT klassificering av mätinstrument: https://beving.se/vad-betyder-cat-klassningarna/
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Jag har lyckats totaldöda ett fluke 75 för många år sedan genom att mäta på lampan i en projektor, som tydligen hade HF-tändning..
Den sprakade till och var sen heldöd, men inga farligheter hände ju, inget brann och jag fick ingen stöt.
..Höljet från den sitter numera på en fluke 73 som jag köpte billigt på grund av just skadat hölje
Den sprakade till och var sen heldöd, men inga farligheter hände ju, inget brann och jag fick ingen stöt.
..Höljet från den sitter numera på en fluke 73 som jag köpte billigt på grund av just skadat hölje
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Men för att det ska bli ett eldklot i 2 metersklassen som på några av exempelbilderna så krävs det nog aningens mer kortslutningsström än vad som finns tillgängligt i en vanlig bostad.
I en industrilokal däremot så kan det finnas åtskilliga kA tillgängligt, där kan det smälla rejält.
I en industrilokal däremot så kan det finnas åtskilliga kA tillgängligt, där kan det smälla rejält.
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Ett av ovan exemplen uppgav 277V systemspänning och uppskattat 1000A under 2mS.
Högsta strömmen uppstod säkerligen först efter att mätkablarna brunnit upp då dess serieresistans borde begränsa max-strömmen i en inledande fas. Det är bågen som eldar upp kabeln med hjälp av luftens syre och som ger extrema värmen.
Det är inte den resistiva värmeeffekten i mätkablarna som får dom att gå upp i rök.
Smällen tog livet även av den andra personen i rummet.
Allt var alltså över på i princip en enda växelspänningsperiod så det är verkligen explosivt snabbt händelseförlopp.
Av bild såg det ut att vara trefas brytare så det bör varit växelspänning.
Hur mycket ström kan man få genom en trög 25A säkring de första 2 ms i ett vanligt bostadshus?
Högsta strömmen uppstod säkerligen först efter att mätkablarna brunnit upp då dess serieresistans borde begränsa max-strömmen i en inledande fas. Det är bågen som eldar upp kabeln med hjälp av luftens syre och som ger extrema värmen.
Det är inte den resistiva värmeeffekten i mätkablarna som får dom att gå upp i rök.
Smällen tog livet även av den andra personen i rummet.
Allt var alltså över på i princip en enda växelspänningsperiod så det är verkligen explosivt snabbt händelseförlopp.
Av bild såg det ut att vara trefas brytare så det bör varit växelspänning.
Hur mycket ström kan man få genom en trög 25A säkring de första 2 ms i ett vanligt bostadshus?
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Precis.
Bor man tex i några av dessa villor, så kanske man ska lägga några extra kr på multimetern.
(det är alltså en transformatorstation i nederkant på bilden, )
Men några hundra meter bort så har kortslutningsströmmen sjunkit betänkligt. Allt är relativt förstås.
Bor man tex i några av dessa villor, så kanske man ska lägga några extra kr på multimetern.
(det är alltså en transformatorstation i nederkant på bilden, )Men några hundra meter bort så har kortslutningsströmmen sjunkit betänkligt. Allt är relativt förstås.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Önskar tips på prisvärd DMM
Jag gjorde en snabb koll kortslutningsströmmar på en anslutningspunkt i vårt nät relativt nära en mottagningsstation.
Serviskabeln är en EKKJ 3x10/10, alltså en vanlig dimension som varit använd till många villor.
Beräknade värden är:
Ik1 L-N 1535A
Ik3 5633A
Det är vad som finns tillgängligt på en vanlig villaservis om du inte bor längst ut på landsbygden.
Samma koll långt ut i tassemarkerna ger:
Ik1 L-N 230A
Ik3 836A
Vilket visar att en trefasig kortslutning även i sommarstugan levererar en hel del effekt i felstället.
Serviskabeln är en EKKJ 3x10/10, alltså en vanlig dimension som varit använd till många villor.
Beräknade värden är:
Ik1 L-N 1535A
Ik3 5633A
Det är vad som finns tillgängligt på en vanlig villaservis om du inte bor längst ut på landsbygden.
Samma koll långt ut i tassemarkerna ger:
Ik1 L-N 230A
Ik3 836A
Vilket visar att en trefasig kortslutning även i sommarstugan levererar en hel del effekt i felstället.
