PDP-8/L Renovering

[pbgp]

Tyvärr känner jag inte till om någon svensk PDP-15 överlevt mer än i delar. T.ex. så vet jag att den som Standard Radio (SRT) blev skrotad.

Det finns minst tre överlevande PDP-15 i övriga världen, men troligen inte så många fler. En handfull PDP-9 lever också kvar.

Du råkar inte ha en PDP-15 manual eller ritning kvar på vinden? Det finns en med bilder på frontpanelens kretskort som jag skulle vilja se.

[anders_bzn]

På de kort där logikkretsarna driver sådant där analoga parametrar har betydelse kan det kanske vara läge att dubbelkolla så att korten inte är beroende av något som bara gällde för de logikkretsar som fanns då korten tillverkats, men som ändrats genom åren? PDP-8 kom trots allt rätt många år före standard-74xx-serien slutade massproduceras. Antagligen ingen jättetrolig förklaring men om du hittar skillnad mellan fungerande kort med orginalkretsar och kort med bytta kretsar så kan det vara en förklaring.

Felet som du syftar på försvann med en bytt transistor. Jag har hittat och köpt på mig "en del" 74xx kretsar, tror inte specarna ändrat med tiden. Däremot har det ju kommit en massa nya familjer.

På tal om andra gamla DEC maskiner, har någon besökt dessa: http://www.computerhistory.org

De har både världen ända fungerande PDP-1 och en Straight-8. Apple-1 finns också. Min fru ska dit om ett par veckor i samband med en konferens. Detta var tydligen en av kvällsaktiviteterna och nej jag är inte AVUNDSJUK alls.

[pbgp]

Nope. har träffat en herre på Tekniska Museet som varit där och en av kuratorerna där hänger på classic computing mailinglistan. Det är nog det i särklass bästa datormuseet. Inte så konstigt då det bygger på DECs egna samlingar. Jag gillar skarpt att dom renoverar sina maskiner, om än ett begränsat antal.

Kuriosa är att museet är Silicon Graphics gamla kontor.

[anders_bzn]

Hej,
Jag arbetade i stort sett enbart med PDP15. Något besök till PDP9 men inte något med PDP8. Tycker att jag känner igen korttyperna som du nämner. Ska ta en titt bland gamla manualer på vinden om jag hittar något som kan vara till hjälp. Principen med kärnminnen var att ha en strömprob och kolla att det flöt ström i den selekterade tråden men det har du väl redan räknat ut. Jag vet inte om du har en men tror att det är svårt att fixa det utan strömprob. Det brukar finnas speciella ledningar som man kan hänga proben på. Då ser man ju att det verkligen flyter ström genom tråden i minnesstacken.
Ja det var lite spridda minnen från tiden som tekniker.
Kul med konsolerna. På EMS var jag en hel del bland annat byggde jag ut maskinen med mer minne. På KTH stod det en PDP15 på flygteknik som var kopplad till en flygsimulator kan det vara den som blivit "räddad". Det vore i och för sig roligare med en komplett maskin ;_).
Jag tror jag har kvar en del överblivna dec-märkta transistorer och ic-kretsar om det är någon speciell som du inte hittar.
/Anders

All hjälp/manualer och alla komponenter mottages mycket tacksamt.

Du har rätt om strömproben, jag har ingen tyvärr. Jag har sett slingorna i bakplanet som man ska använda för att mäta dem. Jag har mätt över ett motstånd i kopplingen men det säger inte hela sanningen. Ska försöka låna hem strömproben från jobbet för att verifera detta igen.

Jag vet att vi har strömprobar till ett LeCroy scope som är superbra, men de får jag nog inte låna hem. För de passar bara på det scopet och det lär kosta ~500.000kr. Att släpa 8L till jobbet skulle gå men det är inte mitt förstahandsval.

[hcb]

Kul att följa dina framsteg, inte så roligt att läsa dina misstankar om trasig minnespack ...

Som vanligt kan jag ingenting om något, men kan man inte försöka göra en fulsnickrad strömprob genom att linda några varv virtråd kring strömmätningsslingan?

[Nerre]

Nja, du behöver en öppningsbar kärna som du lindar en lindning runt.

[anderi]

Nu har jag letat på vinden men hittade inga DEC-manualer. De har nog blivit utrensade med andra manualer. Har jobbat med 7-8 olika system förutom PDP15 så det blev fullt på vinden. Tittade på nätet i stället och friskade upp minnet lite. Såg att maintenance-manualen för PDP8L innehöll en utmärkt beskrivning av kärnminnets funktion.
Kärnminnet är ganska känsligt för rätt strömmar i x, y och inhibit. När man justerade ett minne testade man med att variera t ex X i steg och sedan se mellan vilka värden för Y som det fungerade. På så sätt fick man ett diagram som liknade en potatis (schmoo-kurva). Strömmarna ställdes in i mitten av diagrammet och sedan testade man med olika tid för läspulsen för att ställa den i rätt läge.
Jag kan inte minnas att jag någon gång träffade på en minnesstack som var trasig så fortsätt att hoppas.
Jag vet inte om det fungerar men mitt tips är att ta en ferritkärna, antingen en delad eller såga itu en. Linda sedan på så mycket tråd du kan på ena halvan och koppla spolen till oscilloskopets ingång. Sätt ihop halvorna runt en tråd och testa. Du kan ju prova med vanlig växelström till att börja med. Jag har ibland tänkt göra något sådant men inte blivit tvungen ännu.
Adressen till DEC-manualer på nätet http://bitsavers.org/pdf/dec/
Konsolritningen finns i pdf-filen DEC-15-H2BB-D_PDP_15_Engrdrws_Vol2
Ett tips: lamporna fick rätt hög spännning (24V???) men pulsat så att de lös lagom. Ren DC blåser alla lampor om du tänkt få dem att lysa.
Lycka till
Anders

[anderi]

Ett tillägg efter att jag tittat i maintenance-manualen för PDP8L. Har du kollat spänningar mm i enlighet med avsnitt 5-07? Där står också hur du kan ohm-mäta minnesstacken och diodmatrisen.
/Anders

[anders_bzn]

Mycket intressant igen. PDP8/L har inte någon möjlighet att justera strömmarna separat för X och Y. Man kan som sagt även justera timingen. Jag har kollat spänningarna sedan tidigare. Det står inte hur 22,5V minnesspänningen ska se ut under last, jag tycker den har en del rippel. Men det är bara ett mindre problem för tillfället.

Jag har gjort det som du föreslog, nämligen mätt alla dioder och trådar i stacken. Jag har mätt sense och inhibit sedan tidigare med bra resultat.


Så här ser minnespacken ut. Man ser det ena diodkortet samt anslutning korten för sense (röda sladdar) och inhibit (svarta sladdar). X och Y's anslutningar sitter på diodkorten.


Här ser man det från sidan. Ytterst diodkorten och där i mellan tre kort ned fyra matriser på varje. En matris innehåller 4096 kärnor och samtliga adresser för en databit. Korten är förbundna med 32 trådar på varje sida, totalt 128st. Det ska inte vara lätt att dela minnespacken!

Resultatet av mätningen förklarar en del av problemen jag ser. Tyvärr. Jag har ju redan sett att var 64:de adress inte fungerade när jag mätte strömmen. Se detta inlägget. Då var jag inte så orolig eftersom en låg strömpuckel diagnostiserades som "öppen diod" i service manualen. Nu vet jag att "öppen diod" lika gärna kan vara öppen lindning. Detta betyder på ren svenska att en tråd i minnet är av och detta är nog svårt att laga...

Sen mätte jag alla 288 dioder, fann att alla på ena sidan var hela. På andra sidan mätte 35st konstigt. Ungefär hälften var totalt kortslutna.

INGEN BRA DAG.

[anderi]

Det var tråkigt att höra. Undrar vad ditt minne har fått vara med om? Som jag skrev så har jag aldrig i jobbet under 20 år som servicetekniker träffat på ett kvaddat minne. Däremot mycket annat...
Det kan väl vara ide att titta på tråden som gått av det kan ju vara nära anslutningen men chansen är nog liten. Tyckte redan förut att det var konstigt att du hittade så många trasiga transistorer så det har nog varit problem med en matningsspänning eller liknande.
Du kan ju alltid smyga in ett halvledarminne någonstans om du vill att maskinen ska fungera ändå.
Än en gång det var ledsamt. Jag har ett sparat minnesplan men det kommer från Saab D21 så det passar inte. Dessutom vill jag nog ha det kvar.
Hälsningar
Anders

[anders_bzn]

Nåja, loppet är inte kört ännu. Man byggde ju dessa minnen för hand under mikroskop så då kanske det går att laga det under mikroskop...

Planen är att byta dioderna först, vettiga ersättare är 1N4149 som finns på Farnell. Då borde minnet funka tillräckligt bra för att kunna laga resten av maskinen. Jag vill inte riskera att ta sönder minnet helt nu, för då sitter jag helt fast sedan.

Detta är vad jag har att vänta när jag delar kärnminnespacken...

Alla de transistorerna jag bytt på G221 korten hade ju faktiskt avrostade ben. Den här maskinen har förvarats i ett garage som varit fuktigt på grund av takläckage. Sen var nätdelen inte hel, men det var 5V matningen som var trasig.

[hcb]

Du kan väl inte ha sådan tur att det är något anslutningsben i ytterkanten av minnespacken som korroderat sönder? Den lackade tråden och kärnorna tycker jag borde stå emot fukt rätt bra (om inte ferritkärnor kan frostsprängas, förstås?)

Lycka till i alla fall!

[anderi]

Kul att du inte tappar sugen. Ok om orsaken till transistorbytena. Jag hade sett om fuktskadorna och någon sönderärgad transistor men missade att det gällde alla.
Tror att det är rätt att börja med dioderna men är det korrosion även där? Det kan nog vara möjligt att laga minnesstacken om du har ett bra mikroskop och stadigt handlag. Vet att jag hört att man reparerade minnen vid tillverkningsfel. Håller med hcb att avbrottet kan vara i de oskyddade delarna av trådarna.
Lycka till

[anders_bzn]

DSCF3391.jpg

Så här ska man tydligen göra när man byter dioder för att slippa att dela minnespacken. Kortet är troligen fabriksmoddat!

Nu har jag fått en påse med 500 dioder i så nu ska jag bara byta de trasiga. Då borde minnespacken funka tillräckligt bra för att jag ska kunna kunna laga resten av maskinen.

Att reparera minnespacken blir ett senare bekymmer, men jag har bra stereomikroskåp här på jobbet och jag tror jag är stadig nog på handen (klarar löda 0402).

Jag tror också på hcb's teori. Men man kan inte veta innan minnet är delat!

[sodjan]

Du har inte tillgång till ett röntgen visionsystem (som t.ex
används för avsyn/kontroll av BGA lödningar) ?
Skulle bli en skön mix av nytt och gammalt...