EDIT:om du menar frågan till kasfrosk så kan du ignorera det jag skriver nedanför "----". Kasfrosk D1 C1 i sitt schema (tror jag) är för att bygga upp en ekvivalent spice modell av en fotodiod.blueint skrev:Vad ska D1 och C1 vara bra för?
Känns som ju mindre som lastar fotodioden, desto bättre..
---------------
I mitt schema: D1 skall likna en zenerdiod. C1 används för att hålla spänningsnivå'n mer still eftersom det rycker lite i den när fotodioden svingar.
Precis som kasfrosk säger så kan man inte välja vilka dioder som helst för D2 och D3, dessa dioder måste ha låg kapacitans. I min koppling har jag philips/nxp 1PS302, två dioder i samma kapsling. Dessa har 1,5pF st.
Likaså får inte kollektorn på T1 ha hög kapacitans, BC847C har 1,5pF.
Vinsten i min koppling är att jag har kort slaglängd för PD1, den avviker inte mer än 0,6V +- från referensspänningen 3,3V skapad av D1. Total slaglängd mörkt/ljust=1,2V. Utan koppling till D1 skulle den åka hela vägen upp emot 10-11V.
Med sin PD1's egenkapacitans på minst 11pF och en slaglängd på 10V kändes det som en bra affär att hänga på 4,5pF extra och bara åka en 1/8 del av resan.
Eftersom resan är kort så blev även dutycycle'n bra även om man hade lite varierande inkommande ljusintensitet. Bra dutycycle är ju vitalt för datakommunikation, för i ena fallet kan det komma en lång ljuspuls och i nästa en kortkort puls.
PD1 jobbar ju mot två olika impedanser, en hög impedans när det är mörkt. När datatrafiken kommer så sticker spänningen i punkten PD1/R2 väldigt snabbt uppåt, tills den slår i D1 + D2 taket. Halvvägs i den stigningen passeras referensspänningen gjord av R1/D1, det triggar op-ampen(IC1) att slå om det aktiverar T1 som nu lastar ner PD1, men den tiden innan det sker så har sändardioden(ex.vis IR1) som påverkar PD1 hunnit tändas med full styrka.
Den ljusmängd som nu påverkar PD1 gör att impedansförändringen knappt märks eftersom den stångar emot ref spänningen + D2. När sändardioden slocknar så skulle det normalt gå jäkligt långsamt för PD1 att fall om impedansen fortfarande hade varit hög. Dock så hänger nu en 47kohmare parallellt med R2 vilket snabbt tankar ur strökapacitansen ner i backen. Referensspänningen passeras igen, op-amp slår om och stänger av transistorn och PD1 hänger på 3,3V-D2 sp-fall. och väntar på ljusglimt.
Sen varför denna koppling skulle va otrolig förstår jag inte... men det låter ju bra!
Just de kopplingar som visas i seminar_photodiode.pdf dokumentet verkar vara mer "analoga" och ge lite fladdrig utspänning beroende på ljusmängd, knappast idealt för uart/microcontrollern som ska tolka.
jag avslöjade mig själv...
