ska man ha matte B för att plugga AB behörighet?
Kom ihåg att det var riktigt stor skillnad i gymnasiet beroende var man hade gått tidigare. I 9:an delade vi upp klassen i två delar, en för dom som var intresserade av matematik och en för de som behövde extra hjälp. För oss som var intresserade fick vi lära oss lite mer och gymnasie matte A och B avklarades typ i 9:an. Dock hade jag villat se samma i gymnasiet, då man hade klarat mycket högre tempo där. Nu får man eller jag stora problem på högskolan då man inte hinner med bara för att man aldrig lärt sig plugga.
-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26495
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
>Nja, problemet är väl att min mattebok är från 77, och dottern läser typ Matte G.
Matte A-E klarades av i ettan och halva tvåan enligt den kursplanen hon läser.
Så du menar att hon läst 400 p matte på 1½ år? Låter väldigt osannolikt, om hon inte går på en skola som bara har matte på schemat.
Matte G finns dessutom inte, gamla Matte F är nu uppdelat i Matte Breddning och en annan kurs som jag inte minns namnet på.
Matte A-E klarades av i ettan och halva tvåan enligt den kursplanen hon läser.
Så du menar att hon läst 400 p matte på 1½ år? Låter väldigt osannolikt, om hon inte går på en skola som bara har matte på schemat.
Matte G finns dessutom inte, gamla Matte F är nu uppdelat i Matte Breddning och en annan kurs som jag inte minns namnet på.
Senast redigerad av sebgus 15 februari 2008, 11:11:40, redigerad totalt 1 gång.
urspårat var ordet sa Bill....
För att fortsätta på det inslagna temat som verkar engagera många.
Vad läser man nu för tiden i de olika kurserna och hur lång tid motsvarar ett gymnasiepoäng?
På högskolan innebär ju matte D att man har läst ett och ett halvt år (3 terminer á 20p) på de tidigare nivåerna. Och D-matte är rätt så högtflygande typ varför 1+1=2 om talbasen är större än två och varför "0" är bra att ha. (eller var det C-nivå?).
Kommer inte ihåg speciellt mycket om när jag läste vad i gymnasiet, men komplexa tal och differentialekvationer var i trean, derivator i tvåan, integraler tror jag faktiskt var i trean men kan ha varit i tvåan. (1985-1989).
Jag hade en kompis som gick tvåårig teleteknisk och de fick lära sig praktiska beräkningar med jω-metoden. Den bakomliggande matematiken med komplexa tal var det inte så noga med.
Sen är det alltid bra att ha en viss förståelse för en del matematik. Trigonometri är alltid bra att ha om man exempelvis ska åstadkomma en snygg placering av gungställningen i förhållande till huset. För att åstadkomma en rektangel med 90º vinklar i hörnen räcker pythagoras sats.
Vid beräkningar på signaler och filter kan komplexa tal vara väldigt användbara vilket fler här säkert kan intyga. Lite logaritmer kanske inte skadar heller, dB är ju rätt vanligt förekommande. När man ändå håller på med relationer (välj rätt tolkning
) kan man se till att procenträkningen sitter där den ska.
<ironi>
Men det är klart, har man som målsättning att tjäna grova pengar på att spika kabel hela livet så kanse det inte behövs så mycket matte.
</ironi>
För att fortsätta på det inslagna temat som verkar engagera många.
Vad läser man nu för tiden i de olika kurserna och hur lång tid motsvarar ett gymnasiepoäng?
På högskolan innebär ju matte D att man har läst ett och ett halvt år (3 terminer á 20p) på de tidigare nivåerna. Och D-matte är rätt så högtflygande typ varför 1+1=2 om talbasen är större än två och varför "0" är bra att ha. (eller var det C-nivå?).
Kommer inte ihåg speciellt mycket om när jag läste vad i gymnasiet, men komplexa tal och differentialekvationer var i trean, derivator i tvåan, integraler tror jag faktiskt var i trean men kan ha varit i tvåan. (1985-1989).
Jag hade en kompis som gick tvåårig teleteknisk och de fick lära sig praktiska beräkningar med jω-metoden. Den bakomliggande matematiken med komplexa tal var det inte så noga med.
Sen är det alltid bra att ha en viss förståelse för en del matematik. Trigonometri är alltid bra att ha om man exempelvis ska åstadkomma en snygg placering av gungställningen i förhållande till huset. För att åstadkomma en rektangel med 90º vinklar i hörnen räcker pythagoras sats.
Vid beräkningar på signaler och filter kan komplexa tal vara väldigt användbara vilket fler här säkert kan intyga. Lite logaritmer kanske inte skadar heller, dB är ju rätt vanligt förekommande. När man ändå håller på med relationer (välj rätt tolkning
) kan man se till att procenträkningen sitter där den ska.<ironi>
Men det är klart, har man som målsättning att tjäna grova pengar på att spika kabel hela livet så kanse det inte behövs så mycket matte.
</ironi>
-
Mindmapper
- Inlägg: 7079
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Beror naturligvis på var och hur man läser, finns intensivutbildningar och distansutbildningar. Vad som behövs beror på vad man läst tidigare och det är elsäkerhetsverket som håller i behörigheterna som har facit. Vill man ha reda på vilka kurser man behöver komplettera med så frågar man dom.JimmyAndersson skrev:Hur lång tid läser man för att få AB-behörighet?
http://www.elsakerhetsverket.se/ titta på behörighet.
Även ECY är inblandad i en del
http://www.ecy.com/
Nja, vad jag vet så brukar dom inte ha lika svår matematik på IB-linjen, iaf i Kristianstad. De jag vet som har läst IB har fått läsa tekniskt basår efter. Har inte riktigt koll, men de har väl inte samma poäng eller?
JimmyAndersson:
Mycket snack som inte har med rubriken att göra, även av mig. Men om 043 har fått svar på sin fråga ser jag inget fel i det?
Fast en ny tråd i det nya ämnet hade ju inte varit fel, dock försent. Detta får bli en läxa. kanske.
JimmyAndersson:
Mycket snack som inte har med rubriken att göra, även av mig. Men om 043 har fått svar på sin fråga ser jag inget fel i det?
Fast en ny tråd i det nya ämnet hade ju inte varit fel, dock försent. Detta får bli en läxa. kanske.
