Amerikanskt finlir när det är som bäst
Parallellkoppla transformatorer 2
den översta bilden visar troligtvis en bimetall, ett överhettningsskydd för laddaren
lindningen med kondensator har jag bara sett i konstantspänningstransformatorer, kan det vara någon slags resonanskrets?
någon annan kanske känner igen det
vad har du för spänning över den kondensatorn?
vad har du för toppspänning ut om du inte har batteriet inkopplat, prova gärna med en liten last inkopplad, exempelvis halvstor 12 v glödlampa, funkar med en vanlig hel eller halvljuslampa
lindningen med kondensator har jag bara sett i konstantspänningstransformatorer, kan det vara någon slags resonanskrets?
någon annan kanske känner igen det
vad har du för spänning över den kondensatorn?
vad har du för toppspänning ut om du inte har batteriet inkopplat, prova gärna med en liten last inkopplad, exempelvis halvstor 12 v glödlampa, funkar med en vanlig hel eller halvljuslampa
Tanken stabilisator slog mig också - det kan vara ett försök att filtrera lite då toppströmmarna blir väldigt häftiga av laddning om den är så stor som den är - helt enkelt till för att spara lite säkring...
---
Om du tittar på trafon - fins det någon tvärslå av järn mellan mittkärna och 'benen' placerad någonstan mellan primär och sekundärspolarna (en magnetisk shunt) - då har du definivt en tänkt stabilisatorfunktion - speciellt då kondingen verkar vara klassad 600 Volt - vilket annars knappast behövs i ett 110 V system...
(serieresonanskretsat kan ge väldigt höga spänningar över de ingående komponenter som drosslar och kondingar)
---
Nu går den dock inte som tänkt - det kan bero på att det är för låg inspänning - men också att svängningskretsen inte fungerar pga. sönderkörd/sönderåldrad konding (C1), kolla kapacitansen på den samt att den inte har hög ESR eller tom. kortis i den vid hög spänning (ladda upp den till 600 Volt DC och se att det går utan att den börja strömrusa - efter kapacitanskollen förståss) - den ser lite skamfilad ut på bilden...
Är det en stabilisatorkonstruktion så tål den ganska stor inspänningsomfång för att ge samma utspänning till likriktarbryggan
---
Som jag ser det så antingen skippar du den helt och tar den till museumet och istället använder köpt ny stor switchad blybatteriladdare (gäller bara att hitta en för 110 Volt här i europa) eller så ägna du åt att i princip disikera den mentalt för att försöka förstå den - det handlar om att mäta upp induktanser på varje spole , resistanser - kopplingsgrad mellan spolarna etc. och stoppa in värden i en simulator och se vad som fattas helt enkelt...
Stabilisatorer (eller 'konstant voltage transformer' som de kallas utrikes) är knappast någon av oss här i mötet som har 'hand on' erfarenheter på... så på det sättet är det faktiskt intressant att försöka få igång den av det skälet, men är inget att pyssla med om man jagar snabba lösningar, tid och pengar.
- jo en sak till, om det är en stabilisator så går dom riktigt urselt om det inte jobbat på dom frekvenser som de är designade för - dvs 60 Hz och kan lätt tappa 30% spänning om man ligger 10 Hz ifrån då det är just en bandpassfilter...
skall den fungera för 50 Hz så måste kondingens värde justeras - kolla vad den ger för spänning när du kör din bensin/dieselgenerator - den vad jag förstår ger 60 Hz.
[efter en stund i tryckeriet]
[tankegroda borttagen]
hmm... - Det måste vara en stabilisatorkoppel om ditt schema är rätt skriven]
Var dock jäkligt försiktig när du mäter med multimeter, spänningrna kan vara hemskt höga (speciellt om de är i resonas) - stå på isolerad underlag/skor och ha ena handen knuten i bakfickan när du mäter
om du provar att ökar kondingvärdet med 1/5-del av det gammla värdet för att klara 50 Hz - (paralellkoppla - kanske med en switch för att välja mellan 50 och 6 Hz) så måste den och omkopplaren tåla 600 Volt precis som den gamla, funkar det tillfreställande - bevaka trafokärnan väldigt noga i några timmar så att den inte blir för het vare sig i vila eller under laddning....
Amerikanska järn brukar ofta fungera dåligt i europeiska 50 Hz-elnät...
---
Om du tittar på trafon - fins det någon tvärslå av järn mellan mittkärna och 'benen' placerad någonstan mellan primär och sekundärspolarna (en magnetisk shunt) - då har du definivt en tänkt stabilisatorfunktion - speciellt då kondingen verkar vara klassad 600 Volt - vilket annars knappast behövs i ett 110 V system...
(serieresonanskretsat kan ge väldigt höga spänningar över de ingående komponenter som drosslar och kondingar)
---
Nu går den dock inte som tänkt - det kan bero på att det är för låg inspänning - men också att svängningskretsen inte fungerar pga. sönderkörd/sönderåldrad konding (C1), kolla kapacitansen på den samt att den inte har hög ESR eller tom. kortis i den vid hög spänning (ladda upp den till 600 Volt DC och se att det går utan att den börja strömrusa - efter kapacitanskollen förståss) - den ser lite skamfilad ut på bilden...
Är det en stabilisatorkonstruktion så tål den ganska stor inspänningsomfång för att ge samma utspänning till likriktarbryggan
---
Som jag ser det så antingen skippar du den helt och tar den till museumet och istället använder köpt ny stor switchad blybatteriladdare (gäller bara att hitta en för 110 Volt här i europa) eller så ägna du åt att i princip disikera den mentalt för att försöka förstå den - det handlar om att mäta upp induktanser på varje spole , resistanser - kopplingsgrad mellan spolarna etc. och stoppa in värden i en simulator och se vad som fattas helt enkelt...
Stabilisatorer (eller 'konstant voltage transformer' som de kallas utrikes) är knappast någon av oss här i mötet som har 'hand on' erfarenheter på... så på det sättet är det faktiskt intressant att försöka få igång den av det skälet, men är inget att pyssla med om man jagar snabba lösningar, tid och pengar.
- jo en sak till, om det är en stabilisator så går dom riktigt urselt om det inte jobbat på dom frekvenser som de är designade för - dvs 60 Hz och kan lätt tappa 30% spänning om man ligger 10 Hz ifrån då det är just en bandpassfilter...
skall den fungera för 50 Hz så måste kondingens värde justeras - kolla vad den ger för spänning när du kör din bensin/dieselgenerator - den vad jag förstår ger 60 Hz.
[efter en stund i tryckeriet]
[tankegroda borttagen]
hmm... - Det måste vara en stabilisatorkoppel om ditt schema är rätt skriven]
Var dock jäkligt försiktig när du mäter med multimeter, spänningrna kan vara hemskt höga (speciellt om de är i resonas) - stå på isolerad underlag/skor och ha ena handen knuten i bakfickan när du mäter
om du provar att ökar kondingvärdet med 1/5-del av det gammla värdet för att klara 50 Hz - (paralellkoppla - kanske med en switch för att välja mellan 50 och 6 Hz) så måste den och omkopplaren tåla 600 Volt precis som den gamla, funkar det tillfreställande - bevaka trafokärnan väldigt noga i några timmar så att den inte blir för het vare sig i vila eller under laddning....
Amerikanska järn brukar ofta fungera dåligt i europeiska 50 Hz-elnät...
Det låter rimligt att den avvikande frekvensen orsakar problemet:
Från Wikipeda.
AC voltage stabilizers
A voltage stabilizer is a type of household mains regulator which uses a continuously variable autotransformer to maintain an AC output that is as close to the standard or normal mains voltage as possible, under conditions of fluctuation. It uses a servomechanism (or negative feedback) to control the position of the tap (or wiper) of the autotransformer, usually with a motor. An increase in the mains voltage causes the output to increase, which in turn causes the tap (or wiper) to move in the direction that reduces the output towards the nominal voltage.
An alternative method is the use of a type of saturating transformer called a ferroresonant transformer or constant-voltage transformer. These transformers use a tank circuit composed of a high-voltage resonant winding and a capacitor to produce a nearly constant average output with a varying input. The ferroresonant approach is attractive due to its lack of active components, relying on the square loop saturation characteristics of the tank circuit to absorb variations in average input voltage. Older designs of ferroresonant transformers had an output with high harmonic content, leading to a distorted output waveform. Modern devices are used to construct a perfect sinewave. The ferroresonant action is a flux limiter rather than a voltage regulator, but with a fixed supply frequency it can maintain an almost constant average output voltage even as the input voltage varies widely.
The ferro resonant transformers, which are also know as Constant Volage Transformers (CVTs) or ferros are also a good surge suppressors, and it provides high isolation and an inherent shortcircuit protections
It can operate with an input voltage range as wide as ±40% or more of the nominal voltage.
Output power factor remains in the range of 0.96 or higher from half to full load.
Because it regenerates an output voltage waveform, output distortion, which is typically less than 4%, is independent of any input voltage distortion, including notching.
Efficiency at full load is typically in the range of 89% to 93%.
Minimum maintenance is required beyond annual replacement of failed capacitors. Redundant capacitors built into the units allow several capacitors to fail between inspections without any noticeable effect to the device's performance.
Output voltage varies about 1.2% for every 1% change in supply frequency. For example, a 2-Hz change in generator frequency, which is very large, results in an output voltage change of only 4%, which has little effect for most loads.
It accepts 100% single-phase switch-mode power supply loading without any requirement for derating, including all neutral components.
Input current distortion remains less than 8% THD even when supplying nonlinear loads with more than 100% current THD.
Från Wikipeda.
AC voltage stabilizers
A voltage stabilizer is a type of household mains regulator which uses a continuously variable autotransformer to maintain an AC output that is as close to the standard or normal mains voltage as possible, under conditions of fluctuation. It uses a servomechanism (or negative feedback) to control the position of the tap (or wiper) of the autotransformer, usually with a motor. An increase in the mains voltage causes the output to increase, which in turn causes the tap (or wiper) to move in the direction that reduces the output towards the nominal voltage.
An alternative method is the use of a type of saturating transformer called a ferroresonant transformer or constant-voltage transformer. These transformers use a tank circuit composed of a high-voltage resonant winding and a capacitor to produce a nearly constant average output with a varying input. The ferroresonant approach is attractive due to its lack of active components, relying on the square loop saturation characteristics of the tank circuit to absorb variations in average input voltage. Older designs of ferroresonant transformers had an output with high harmonic content, leading to a distorted output waveform. Modern devices are used to construct a perfect sinewave. The ferroresonant action is a flux limiter rather than a voltage regulator, but with a fixed supply frequency it can maintain an almost constant average output voltage even as the input voltage varies widely.
The ferro resonant transformers, which are also know as Constant Volage Transformers (CVTs) or ferros are also a good surge suppressors, and it provides high isolation and an inherent shortcircuit protections
It can operate with an input voltage range as wide as ±40% or more of the nominal voltage.
Output power factor remains in the range of 0.96 or higher from half to full load.
Because it regenerates an output voltage waveform, output distortion, which is typically less than 4%, is independent of any input voltage distortion, including notching.
Efficiency at full load is typically in the range of 89% to 93%.
Minimum maintenance is required beyond annual replacement of failed capacitors. Redundant capacitors built into the units allow several capacitors to fail between inspections without any noticeable effect to the device's performance.
Output voltage varies about 1.2% for every 1% change in supply frequency. For example, a 2-Hz change in generator frequency, which is very large, results in an output voltage change of only 4%, which has little effect for most loads.
It accepts 100% single-phase switch-mode power supply loading without any requirement for derating, including all neutral components.
Input current distortion remains less than 8% THD even when supplying nonlinear loads with more than 100% current THD.
Jag måste kolla det.xxargs skrev: Om du tittar på trafon - fins det någon tvärslå av järn mellan mittkärna och 'benen' placerad någonstan mellan primär och sekundärspolarna (en magnetisk shunt) - då har du definivt en tänkt stabilisatorfunktion - speciellt då kondingen verkar vara klassad 600 Volt - vilket annars knappast behövs i ett 110 V system...
Låter som en bra ide att öka värdet på kondenstorn, och byta ut den som är där, den ser inte ut att må så bra...xxargs skrev: om du provar att ökar kondingvärdet med 1/5-del av det gammla värdet för att klara 50 Hz - (paralellkoppla - kanske med en switch för att välja mellan 50 och 6 Hz) så måste den och omkopplaren tåla 600 Volt precis som den gamla, funkar det tillfreställande - bevaka trafokärnan väldigt noga i några timmar så att den inte blir för het vare sig i vila eller under laddning....
När jag hade trafon inkopplad så blev den faktiskt ganska ljum, men den är ju så pass stor att det är säkert en hel del förluster i den.
Ma skulle också kunna ta bort något varv av primärsidan.
höll på att klabba med en konstanspänningstransformator jag fick för längesedan och utspänningen var som sagt väldigt beroende av frekvens, det var en 60hz trafo och jag ville köra den på 50 hz, efter mycket bök så gav jag fan i det då jag fick tag i en 50 hz som funkade bra
men även den ger ifrån sig ganske mycket spillvärme även vid tomgång
så prova att öka konding värdet
en sak jag inte riktigt förstå är, varierade spänningen över kondingen utan att något annat varierade??
en annan bra metod att mäta höga spänningar är att slå av apparaten , koppla in och sedan stå en meter bort när man mäter
men även den ger ifrån sig ganske mycket spillvärme även vid tomgång
så prova att öka konding värdet
en sak jag inte riktigt förstå är, varierade spänningen över kondingen utan att något annat varierade??
en annan bra metod att mäta höga spänningar är att slå av apparaten , koppla in och sedan stå en meter bort när man mäter
Kicken skrev:Jag mätte med multimeter på 10uF kondensatorn och den visade 25V och sen ca 200V och 400V och 100V etc. så det verkar vara någon typ av resonanskrets.
När jag kopplade in trafon utan last så hade den väldigt mycket ljud men det minskade om jag kopplade den en kort stund till en liten last.
Vid 50 Hz ??
Vill kretsen svänga i 60 Hz (vilket den kan göra vid lös magnetisk koppling även när den matas med 50 Hz) vilket gör att du får perodicitet i spänningen i svängningskretsen beroende när 50 och 60 Hz är ungefär i fas och spänningen förstärks, för att 1/6 dels sekund senare jobba direkt i motfas och amplituden minskar - förmodligen har du en amplitudvariation i svägningskretsen i 6 Hz takt, och om din multimeter mäter i 1 sekundstakt så får du en perodicitet på någon multipel av 3 eller 6 sekunder)
(kan göra en tankegroda här...)
är det en stabilisatorkonstruktion så blir trafona rejält varma även i normaldrift då dom nyttjar kärnmättning i resonanskretsen - det viktiga för dig med kanske provkörning med 60Hz elverk resp. 50 Hz drift i timmar (och kondingvärde justerad för 50 och 60 Hz -drift med omkopplare) är att kolla att temperaturen inte är mycket hetare vid 50 Hz drift - helst inte över 120 grader typ - en lösning är att sätta dit fläkt vid 50 Hz drift om det tendrar att bli för varmt
---
Du kan prova med motorkondingar (papperskondingar) från tex Elfa - men du måste minst ha 2 st seriekopplade 400 Volts klassade 4 uF styck för att få dina kompletteterade 2 uF och paralellkoppla med den befintliga kondingen - och som sagt håll dig själv och fingrarna långt ifrån när du provkör...
[tillägg]
stabilasitorer har jag för mig kan låta ganska mycket utan att det betyder att det är något fel - När järn och andra magnetiska materiel närmar sig mättning så ändrar dom också fysisk format - dels av magnetismen i sig i själva materialet men också att det blir höga magnetiska dragkrafter mellan delarna och det vibrerar - när det går i mättning så avstannar magnetrismkurvan på samma sätt som en överstyrning av en ljudingång - det bildas övertoner och det låter mera.
Går oljudsintervallet i ungefär 6 Hz takt så är det ett bevis på att resonanskretsen försöker gå i 60 Hz trots 50 Hz matningen..
(måste prova att simulera i Spice på detta och se om tankegången är riktig när det gäller just pulseringen - men var hitta man en modell på ferrit som går i mättning tro...)
peter555 skrev:De magnetiska stabilisatorerna har inte någon formidabel verkningsgrad. Runt 90 % som det står i min citerade text, det innebär att förlusterna ligger runt 60 W i ditt fall, det blir rätt varmt.
Dock fins det nog inget mera stryktåligare mot fulström, över och underspänning, blixtnedslag och annat + att lasten kan vara hur hemska som helst i vågormskaraktär utan att det presenteras utåt mot elleverantören.
---
Med en sådan lösning som presenterats här så har man fått till en hyffsad laddare som klarar varierande inspänning med stor strömstyrka och inte så ful ström utåt utan användning av en enda trissa eller förkopplingsmotstånd som man annars hittar i varenda 'enkel' batteriladdare.
Förmodligen har denna lösning bättre verkningsgrad än vilken 'enkel' batteriladdare som helst med hög inre motstånd då effektutvecklingen där skulle bli avsevärd räknat i Watt vid 40 ampere.
Stabiliasatorkopplingen har också egeneskapen att de kan kortslutas på utgången utan att strömmen rusar och på så sätt fungera som en strömgenerator utan stora förluster - perfekt i laddningssammanhang!!
- just strömregleringen brukar vara den svaga delen när man köper sig standard 12 Volts switchade aggregat i högre strömstyrka då det närmast är en skyddsgrej och bara stänger av och måste vara satt strömlöst i 5 minuter inna de vill starta igen sig eller går i 'hick'-mode och aldrig får upp spänningen - som bekant kan en tom blybatteri sluka hur många ampere som helst innan den når 13.8 Volt, och det tål inte dom här aggregaten
Just att de flesta switchade omvandlare av valfri storlek i prinsip saknar strömbegränsning ala labbagregats-typ och bara har av katatsrofskyddstyp så måste man ha speciella blybatteri-ladddar aggregat och då försvinner i prinsip hela den prisbilliga urvalet.
Kicken - Hur mycket tomgångsström drar den på primären - både med kondingen och utan kondingen När resonanskondingen är bortkopplad - vad har du för spänning på den spolen när du har 110 volt inkopplad, samt spänningen på 12-volts lindningen
Det som också skulle vara intressant är att mäta spänningen när du har lagt in 1 eller 2 varv ögla av en sladdbit precis där 110 Volt spolen ligger, där resonasspolen ligger och slutligen där 12-volt spolen ligger - mät med exakt samma varvtal på alla 3 ställen.
I en normal trafo skall det ge samma värde - men fins det en magnetshunt i den så kommer resp. position ge olika värden - och det är dom jag är intresserade av.
- börja skissa lite på det här i spice...
Var har du för mått på mittbenet på trafon - och som sagt, ser du någon istoppade järnklossar mellan mittbenen och sidobenen någonstans och i så fall dess mått och hur, dvs position i avseende relation spolarna.
---
Givetvis mäts allt ovanstående med försiktighet även om spänningen per lindningsvarv inte borde vara mer än ca 0.2 - 0.5 Volt
[tillägg]
fasen, det var oväntat svårt att simulera dessa koppel - får inte till det då spice buggar med klara tedenser av division med noll och liknande strul.
Inte lätt att bygga trovärdiga transformatorkoppel med olika kopplingsgrader mellan induktanser i samma struktur märker jag...
och Vipec har inte multitappade trafos tillgängling - synd - dess tuning utility är helt undebar med realtidsuppdatering på alla diagrammen medans man provar olika komponentvärden...
och det här innan jag ens börja fundera på olinjära mangetkärnor...
Sedan är det fasen mig omöjligt att hitta åtkommliga design och beräkningsunderlag för bygga dyliga ting medans det är _massor_ av företag som vill sälja dessa CVT:er som de förkortas till...
känns motigt just nu...
Det som också skulle vara intressant är att mäta spänningen när du har lagt in 1 eller 2 varv ögla av en sladdbit precis där 110 Volt spolen ligger, där resonasspolen ligger och slutligen där 12-volt spolen ligger - mät med exakt samma varvtal på alla 3 ställen.
I en normal trafo skall det ge samma värde - men fins det en magnetshunt i den så kommer resp. position ge olika värden - och det är dom jag är intresserade av.
- börja skissa lite på det här i spice...
Var har du för mått på mittbenet på trafon - och som sagt, ser du någon istoppade järnklossar mellan mittbenen och sidobenen någonstans och i så fall dess mått och hur, dvs position i avseende relation spolarna.
---
Givetvis mäts allt ovanstående med försiktighet även om spänningen per lindningsvarv inte borde vara mer än ca 0.2 - 0.5 Volt
[tillägg]
fasen, det var oväntat svårt att simulera dessa koppel - får inte till det då spice buggar med klara tedenser av division med noll och liknande strul.
Inte lätt att bygga trovärdiga transformatorkoppel med olika kopplingsgrader mellan induktanser i samma struktur märker jag...
och Vipec har inte multitappade trafos tillgängling - synd - dess tuning utility är helt undebar med realtidsuppdatering på alla diagrammen medans man provar olika komponentvärden...
och det här innan jag ens börja fundera på olinjära mangetkärnor...
Sedan är det fasen mig omöjligt att hitta åtkommliga design och beräkningsunderlag för bygga dyliga ting medans det är _massor_ av företag som vill sälja dessa CVT:er som de förkortas till...
känns motigt just nu...
Jag parallellkopplade en till 2uF kondensator med 10uF kondensatorn och då var spänningen över kondensatorn 432V konstant och utspänningen steg ca 0,5V.
Tänkte också ta bort något varv på 110V lindningen men den var lackad hela lindningen så det är nog svårt att få bort något varv utan att förstöra isoleringen på dom andra.
Ska mäta kärnan imorgon och jo det är järnklossar instoppade mellan mittbenet och sidobenen.
Men har börjat fundera på att hitta en ny laddare/strömkälla men det är svårt att hitta något med så pass hög ström (till ett rimligt pris). Jag tittade på denna http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?dok=11472.htm klarar inspänningar på 100-240V och 47-60Hz = skulle funka både med generator och 230V men 18A är för lite!
Tänkte också ta bort något varv på 110V lindningen men den var lackad hela lindningen så det är nog svårt att få bort något varv utan att förstöra isoleringen på dom andra.
Ska mäta kärnan imorgon och jo det är järnklossar instoppade mellan mittbenet och sidobenen.
Men har börjat fundera på att hitta en ny laddare/strömkälla men det är svårt att hitta något med så pass hög ström (till ett rimligt pris). Jag tittade på denna http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?dok=11472.htm klarar inspänningar på 100-240V och 47-60Hz = skulle funka både med generator och 230V men 18A är för lite!
