norlin skrev: ↑25 december 2025, 20:39:40
Utan mera att de flesta här tycker det verkar vara väldigt naturligt att ha ett krav på FM radio i ett fordon och till och med föreslå att det skulle vara standardiserat hur man monterade en sån radio.
Det måste vara en standard specifikt för den enskilda bilmodellen precis som det är idag för nödtelefon.
Varje bilmodell certifieras med avseende på mobiltelefonens funktion så att installation är driftsäker och tillräckligt bra räckvidd samt felmeddelar på tydligt sätt om den inte fungerar,
Tänk tanken att en klåpare eftermonterar med bristfällig funktion. Ok att han kan få skylla sej själv om han hängde dit felavstämd antenn, men ska han få sälja bilen vidare med potentiellt bristfälliga och säkerhetsfunktioner av ospårbart ursprung? Självmonterare finns i hela skalan, allt från välgjord genomtänkt installation till de som låter FM-radion hänga och gunga bakom instrumentbrädan i elkablarna.
norlin skrev: ↑25 december 2025, 20:39:40
Och att man ska kräva av biltillverkare att hela bilen är open source eller tillgängliga kretsscheman eller ja allt som ger någon form av konkurrensfördelar för biltillverkaren att det ska vara gratis och fritt.
Innan modultänket kom in i bilindustrin följde med bilen ett enklare elschema och hur servicereparationer skulle utföras.
Det illustrerades med bilder och data i handboken som låg i handsfacket.
Det är inget som har med tillverkarens konkurrensfördelar att bilens delar dokumenteras så att de kan underhållas på trafiksäkert sätt som alternativ till att påtvinga slutkonsumenten kapitalförstörande kostnader och evt. skrotning.
Exempel på modern kapitalslösande är nyare Audi som har en framlykta med en mängd lysdioder för olika ljusfunktioner.
Parkeringsljuset är en slinga på ca 50 lysdioder. Hela lyktan är en igenlimmad plastburk.
När en lysdiod i slingan pajar, på grund av dålig design slocknar hela slingan. Utan parkeringsljus blir bilen underkänd vid besiktning och det är en säkerhetsfunktion att kunna synas i trafiken.
Mean time to failure för en lysdiod som körs inom sina elektriska soecifikationer är ca 50 gånger längre än för en glödlampa.
Men ingen elektriskt kunnig hade fått iden att förr i tiden på en bil koppla 50 glödlampor i serie då en lampa med aaavbrott släcker hela slingan. 50 lysdioder i serie och livslängden är som en dålig glödlampa då dsämsta lysdioden kommer ta slut rätt fort.
Audi kan då endast erbjuda en helt ny lykta för 12.000 kr och uppåt. Den trasiga lysdioden är säkert inte värd mer än en krona och går byta om man är lite händig och om man hittar passande lysdiod men det är då bra att veta optiska och elektriska karaktären på lysdioderna för att kunna ersätta med samma typ.
Audi säjer på förfrågan att de inte kan tillhandahålla annat än hela lyktan, som de i sin tur köper från underleverantör. Vilka lysdioder eller fabrikanter som ingår vet man inget om. I just detta fallet är det en elektriskt okunnig firma som står som underleverantör av lykthuset och vet inget om hur lysdioder fungerar. Dioderna köper de i sin tur från sina underleverantörer. I lamphuset köper man helljuset från leverantör, blinkers från en annan osv,
BMW vill nu införa speciella bultskallar som kräver specialverktyg för att skydda sina bilar från vad man kallar obehörig manipulation. Vad man vill skydda är rätt uppenbart, man vill skydda sin egna eftermarknad så länge den är intressant.
Därefter får kunden klara sej utan reparationer och reservdelar.
Den som köper en ny bil har inte köpt rätten till att få tillgång till dess mjukvara eller hårdvaru-information som behövs när tekniska brister och buggar måste rättas till, inte ens efter att garantier eller märkesverkstäder upphört med dessa delar.
Antag att intervall-torkarens relä pajar. Du öppnar reläburken och finner en 8-pinnars IC med bortslipad beteckning. Biltillverkaren bryt sej inte om vad som är i reläburken, de har köpt reläburken i volym billigt från Bosch. Bosch vill av oklara skäl skydda vilka IC-kretsar man använder så de märker om alla kretsar med interna serienummer och man tillhandahåller inga reparationsunderlag. Relät går ur produktion efter ett år då dess dåliga livslängd pga felaktig design är uppenbar. Man har kört upp ett reserv-lager med relän att säljas som är lika usla reservdelar, men efter det finns sedan varken relä eller dokumentation om det.
Följden för bilägaren är att bilen får skrotas då det är krav på fungerande blinkers fast det med rätt underlag hade det gått ersätta NE555-kretsen för några kronor.
Detta är inte påhitt utan det finns aktuella exempel där reservdelar til ECU och ABS upphör existera efter få år och bilägaren är den som står med svarte petter.
Min grannes Opel fick skrotas då märkesverkstaden inte hade dokumentation för att felsöka varför baklysena inte kunde tändas.
John Deer traktorer kan inte startas om lokala traktor-meken byter oljefilter där varje filter måste kodas in i systemet med verktyg som inte är tillgängligt på eftermarknaden. Var går gränsen? Däck och andra underhållsprodukter, äger den som köpt bilen rätt till underhållsspecifikationer såsom däckdimensioner som tillverkaren inte avser göra "open source"?
Om inte så är bilköp bara ett tillfälligt lån som förfaller om dålig design eller mjukvarubugg gör att bilen måste inte kan hållas vid liv när tillverkanen tappat intresset att hålla med reservdelar och reparationer som kräver "hemliga dokument".
Det är iofs en allmän trend inom annat också. En iPhone har många reservdelar som kräver kodning bara för att blockera fristående reparationer. Endast specifika märkesverkstäder tillåts reparera och ges tillgång till kodningsutrustning.
Krystade förklaringar att man tänker på kunderna säkerhet så att obehöriga inte byter startknappen är så genomskinligt det kan bli.
Går en IC-krets sönder i en 3 år gammal TV sönder finns sällan schema som dokumenterat visar publikt åtkomliga reservdelar och de få TV-reparatörer som finns vill ha betalt för att felsöka i blindo.
Kostnaden för sådan felsökning och möjlig reparation kommer att var väl i nivå med hela TVns begagnad-värde.
I brist på dokumentation tillgänglig för slutkonsument kan denne lika gärna skrota TVn och köpa en begagnad men fungerande TV till samma kostnad som reparations-kostnaden.
Detta har i sin tur gjort att eftermarknaden för TV-reparationer är död. Fristående TV-reparatörer är utrotningshotat släkte. Slutkonsumenten betalar och på det sättet bidrar till den lavinartat ökade mängden elektronik-skrot som vi skickar till Indien för "återvinning".
Det är med TV som med bil, köpet innebär inte rätten att få tillgång till existerande underlag för nödvändigt underhåll och reparation. Möjligen kan specifika märkesverkstäder få tillgång till nödvändig kodningutrustning, dokumentation och tillgång till reservdelar som inte bilägaren eller fristående verkstäder tillåts få tillgång till.
Äldre bilar, där kunde en bilkunnig utan problem renovera hela bilmotorn med standard-verktyg och specifiaktioner på slitdelar var väl kända.
Tillverkaren tillhandahöll på begäran tekniskt underlag och reparations-manualer, även till slutkunder. Tämligen open-source.
Många av dagens tillverkare vet inte specifikationerna på den egna produkten då de inte är intresserade. Det är billigast för dom att köpa växellåda och framlykta på OEM-marknaden utan att bry sej om ifall delarna kan repareras. Märkesverkstäder kan därför inte byta eller reparera enskilda delar såsom lysdioder utan ersätter bara med hela moduler.
Samma med olika generationer av nödradio i bil eller mobiltelefon. Underlag för att kunna kanske simpelt byta modem från 3G till lTE är inget som kunden får tillgång till då man i grunden vill skydda sina märkesverkstäder, som i sin tur inte erbjuder reparationer. I bästa fall kan de byta trasiga äldre 3G-moduler mot samma 3G-moduler och sådan modul, ja då ingår säkert elektronik till annat såsom blinkersrelä och reservdelen kostar mer än den begagnade bilen eller telefonen är värd. Det kommer bilar vars nödtelefon nyligen la av inte bli kontrollerade vid besiktningen, men somliga bilägare hade säkert tagit möjligheten att uppgradera till fungerande automatiska nöd/krasch-telefon för sin egna säkerhets skull, om biltillverkaren släppt på sitt underlag så att delarna kunnat uppgraderas.
Det vore på tiden att konsumenten fick tillgång till det tekniska underlag som behövs för att kunna underhålla produkten man tror sej äga.
Att kunna hålla liv i en några år gammal men kanske sparsamt använd bil eller telefon för småpengar borde vara konsumentens rätt. Att behöva skrota saker i brist på dokumentation är inte någon miljövinst och förstörelse av konsumentens kapital.
För att ändra på detta måste tillverkaren av en produkt kräva tekniskt underlag av sina underleverantörer av mjuk och hårdvara på ett sätt som gör att saker åter går att reparera istället för byte av större moduler eller skrotning.
Det är sopiga bilmärken som inte kan tillhandahålla data på standard lysdioder så att konsumenten kan hålla liv i bilar utan att behöva betal ockerpriser i kvadrat för en uselt designade lysdiod-slinga.
Jämför årer med äldre bilar. Bättre bilmärken och det var medskickat extra glödlampor och instruktioner hur de skulle bytas.
Det är bara okunnigt att påstå att det skulle ge biltillverkaren konkurrensfördelar om de blockerar för slutkind att få data på lysdioder eller hur ett relä är avsett att fungera elektriskt enligt den spec tillverkaren gav till Bosch eller Valeo som sedan levererade ett allt för kortlivat relä.
Många konsumenter har tröttnat på att köpa saker som de i efterhand märker är engångsprodukter med av tillverkaren medvetet blockerad service-tillgång,
Somliga konsumenter försöker genom lobby-organisation påverka EU till att kräva av företag att produkter ska kunna hållas vid liv trots att tillverkaren inte tillhandahåller delar när t.ex. produkten gått ur tillverkning eller gjort delar medvetet svårtillgängliga, kodade mm.
I USA finns en "Right to repair"-rörelse som bl.a lyckat få Apple till att tillhandahålla vissa reservdelar till verkstäder trots att de inte är Apples egna verkstäder.
I Europa finns denna motsvarigheten:
https://repair.eu/sv/