Backup av logikprogram

[säter]

Jag har mer eller mindre kört fast.
Vilken ände jag än börjar nysta i, så bär det av till funktioner jag inte förstår.

Jag har en fråga angående processorns oscillator.
Enligt handboken, finns en ingång (X2) för klocka och en utgång (X1).
Utgången X1 bär i väg till vettiga ställen, programmräknare mm, så långt är det bra.

I handboken står att processorn har inbyggd oscillator.
Frekvensen ställs genom att bygla med ett motstånd X1 - X2.

Jag kan inte se något sådant motstånd.
Däremot bär ledningen från X2 iväg till div. ställen.
Det konstiga är att kortet är utrustat med en kristall.

Ni som som kan detta med processorer.
Brukar det finnas alternativa möjligheter att tex. generera klockpulser externt?

[swesysmgr]

swesysmgr:
Fast det där gäller väl Epromen?
Där förstår jag finessen.

Det är även ett gäng DIP-switchar till RAM-minnet.
Det verkar som att, väljs en adress "lägre än" RAM-minnets adresser, då switchas den fasta adressen in på RAM.
Det är det jag inte förstår varför.

Kan bara gissa lite men t.ex. kanske de vill kunan ställa in adresshanteringen för att anpassa den till olika storlekar på RAM-minnet? Finns det ytterligare dispwitchar kanske det är så att man kan sätta adressen till ramminet + ändra värden, mycket smidigt ur test/felsökningssynpunkt att kunna stoppa klockan och manuellt flippa bitar i minnet för att se vad som händer.

I en av exempeluppkopplingarna i den röda boken var ramminnet inverterat på så sätt att programloopen började på högsta positionen och räknade sig sedan nedåt, kanske därför räknarnas utgångar är inverterade?

[swesysmgr]

Det konstiga är att kortet är utrustat med en kristall.

Nej det är väl rimligt, processorn vill kunna skicka en startpuls till en extern timer/räknare som genererar en längre puls till någon enhet samtidigt som processorn tickar på med annat.

Skall en externa pulsen hålla pulslängden med precision så behövs en stabil klockbas med precision = kristall.

I exempelkretsarna se det ut som samma gemensamma klocka går in till X1 på processorn och till CLK på programräknarvipporna, den klockan genereras garanterat av någon svängningskrets + kristallen du ser uppe i högra hörnet.

[säter]

Nu har jag läst oscillator-kapitlet igen, i "rödboken".

Jag hade missat en liten detalj som förklarar det hela.
"Alternatively, the system may be externally clocked at pin 13." (pin 13. = X2)

Dvs. det finns två alternativ.
Processorn har inbyggd oscillator, men kan även köras med extern.
Ingen av exempelkopplingarna i rödboken använder extern oscillator.

Det verkar som att den externa klockan matas in på X2 på processorn.
Ut från X1 på processorn kommer den klocka som används av systemet.

Vid användande av intern oscillator, byglas bara X1 och X2 med ett motstånd. (så är det gjort i exempelkopplingarna)
Motståndet bestämmer klockfrekvens och ingången X2 används inte till annat.

I mitt fall verkar det vara extern oscillator.
Så det blir till att spåra ledningarna till X2.

[säter]

Jag har en fräsmaskin där alla logikfunktioner styrs av en slags "logikapparat".

På dom andra maskinerna jag har, är det relälogik. Det har den fördelen, att har man elritningar, så går det reparera.

Med den här "logikapparaten" misstänker jag att det värre om den går sönder.
Vad jag tror, så är apparaten att likna med en PLC. Med den skillnaden, att det går inte att komma åt själva programet.
Den är bestyckad med 8 st eprom, förmodligen finns programet innbrännt i dom.

Med rädsla för något eprom ska gå sönder, borde man kanske försöka "klona" dom, medans det fortfarande fungerar.
Skulle det gå sönder NU, tror jag nog att man är (som ungdomarna säger) rökt.

Vad tror ni, är det något man klarar av som lekman?

Igår fick jag tummen ur och reste till "MattisLind" för att läsa ur epromen, samt klona nya.
Det verkade fungera och nu ska jag montera "klonerna" i maskinen och provköra.
Det blir spännande.

Man skulle behöva dela upp den här tråden i flera.
Kan man göra det på något vis?

[säter]

Nu har jag provkört maskinen med de klonade epromen, och allt verkar fungera.

Nu blir man lite nyfiken på innehållet i dessa eprom.
Jag tror jag startar en separat tråd om detta.