Att några 3-årsstudenter inte på rak arm visste hur man kopplar in en motor... Illa men kanske inte så konstigt. Kostnaden för praktiska labbar är för hög för skolorna idag. Orsaken kan ju diskuteras... för många platser/krona, för liten summa totalt för skolorna att dela på, fördelningen mellan skolor osv.
Ingen har nämnt betygsinflationen? Ang förkunskapskrav är ju betygen/högskoleprovspoäng det enda skolorna har att gå på. Idag är det enligt tidningar och tv betydligt lättare att få "mvg" än förr. Hur snabbt urholkas då inte förtroendet för gymnasierna, som verkar gå på knäna som det är?
Är "traditionell elektronik" död?
Högskolorna fungerar i 'grunden' bra. Tycker jag.
Men det är nog gymnasieskolan där orsaken till de flesta problem ligger.
Tänkvärda artikel;
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=2
Detta året går det faktiskt att förändra saker..
edit: Tydligt exempel på betygsinflation;
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmed ... px?id=2069
Men det är nog gymnasieskolan där orsaken till de flesta problem ligger.
Tänkvärda artikel;
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=2
Detta året går det faktiskt att förändra saker..
edit: Tydligt exempel på betygsinflation;
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmed ... px?id=2069
Skolan (speciellt gym- och högskolan) är i dag mer ett arbetsmarknadsinstrument,
än en utbildningsplats. D.v.s det gäller mer att frisera arbetslöshetssiffrorna
än att alla ska få en utbildning anpassad till intresse och förmåga.
På högstadiet hittar man på vad som helst för att få alla att
sluta med grundläggande gymn-behörighet. På samma sätt ger alla
gymn kurser/linjer i dag grund högskolebehörighet. Därav allt för
mycket teoretiska ämnen på (t.ex) bilmek eller vvs linjer, med påföjd
att de har 30-40 % avhopp.
När jag slutade 9-an (1979) så var vi 3 grabbar av 15 i klassen
som gick vidare till gymnasiet. Många av de övriga har i dag
tagit över familjens fiskerörelse eller jordbruk och har, så vitt jag
kan bedöma, klarat sig alldeles utmärkt.
än en utbildningsplats. D.v.s det gäller mer att frisera arbetslöshetssiffrorna
än att alla ska få en utbildning anpassad till intresse och förmåga.
På högstadiet hittar man på vad som helst för att få alla att
sluta med grundläggande gymn-behörighet. På samma sätt ger alla
gymn kurser/linjer i dag grund högskolebehörighet. Därav allt för
mycket teoretiska ämnen på (t.ex) bilmek eller vvs linjer, med påföjd
att de har 30-40 % avhopp.
När jag slutade 9-an (1979) så var vi 3 grabbar av 15 i klassen
som gick vidare till gymnasiet. Många av de övriga har i dag
tagit över familjens fiskerörelse eller jordbruk och har, så vitt jag
kan bedöma, klarat sig alldeles utmärkt.
Vad det gäller den ursprungliga frågan anser jag att mer ingående digitalteknik som räknare och sånt kanske inte är jätteviktigt. När jag skall designa nåt litet funderar jag ofta först på nån lösning med grindar och räknare m.m. för att i de flesta fallen komma fram till att microcontroller får ner mängden chip avsevärt.
Däremot är det viktigt med boolsk algebra och grundläggande grindförståelse, AND OR m.m., samt insikten hur man transromerar boolska uttryck till grindar till t.ex. NAND-NAND nät. Detta för att förstå t.ex. FPGAer.
Analog elektronik är nog alltid bra att kunna, även om mycket hamnar på IC så är det ju diskreta komponenter i denna ic och ofta får man ekvivalensscheman i databladen. Då är det stor hjälp om man förstår grundläggande transistorkopplingar så jag anser att man bör lära sig designa med diskreta komponenter.
Lite OT om skolan:
Ja, det är fullständigt vansinne att alla skall skaffa sig högskolebehörighet. Idag är det ett socialt tvång att alla skall ta gymnasieexamen, därför tvingas omotiverade elever gå där och drälla under stor pina eftersom de också innerst inne känner att det är meningslöst då de inte har en tanke på att läsa vidare. Jag personligen anser att bland det plågsammaste man kan utsätta en människa för är tidskrävande och fullständigt meningslöst arbete.
Avskaffa det sociala gymnasietvånget och återinför riktiga yrkesskolor istället där man kan få lära sig riktiga yrken efter 9an.
Sodjan: "så vitt jag kan bedöma, klarat sig alldeles utmärkt." Jepp, instämmer och kan tillägga att jag känner några som genomled hela gymnasiet med knappa betyd och ännu sämre intresse för att till sist klara sig utmärkt utan sin utbildning.
Johan.o: Föruttnelsen har börjat nå hit också. Pratar man med lärarna kryper det fram att de gör lättare tentor för varje år och att de stryker mer av kurserna eftersom studenterna idag är sämre än för 20 år sen. Jag vet speciellt en lärare som _vägrat_ att sänka kraven, han har samma kurs med samma tenta som för 30 år sen och numera ligger kuggprocentern på 75% ungefär.
Felet ligger inte enbart i gymnasiet utan hela vägen ner från grundskolan.
Högstadiet i synnerhet liknar mer en krigszon än nåt annat. Lärarna får vara glada så länge eleverna inte kastar saker på dom. Läraren är jättenöjd om alla sitter på sin plats och åtminståne inte skriker för full hals. Att arbeta skulle inte många lärare drömma om att kräva av sina högstadieelever. Åtminståne var det så när jag gick på högstadiet för 10 år sen, för all del på ett av sveriges sämsta skolor (sett ur medelbetyg och avhopp).
Bland de största vansinnestänken som finns nu anser jag är
*Alla skall jobba i sin egen takt
*Alla skall gå i samma klass, dvs även lilla pelle med damp som är oförmögen att sitta still och vara tyst.
*De äldre eleverna skall hjälpa de yngre
*Obefintlig diciplin. (De flesta gillar inte skola vid 7 års ålder, om alla andra stojjar runt, varför skulle inte jag göra det då?)
Några enkla saker jag tror skulle förbättra resultaten avsevärt på låg och mellanstadiet och i viss mån även högstadiet.
*Kasta ut elever som inte kan vara tysta och dela ut kvarsittning sen. (De flesta jobbar om det är tyst, då det är tråkigare att sitta still och stirra framåt än att räkna sina tal)
*Kvarsittning varje fredag för de som ligger efter planeringen. (jag vet en lärare som körde denna variant i en mellanstadieklass och efter 3 fredagar var samtliga elever i fas med planeringen resten av terminen)
*Specialklasser för de som inte kan lära sig i samma takt som det stora flertalet.
Däremot är det viktigt med boolsk algebra och grundläggande grindförståelse, AND OR m.m., samt insikten hur man transromerar boolska uttryck till grindar till t.ex. NAND-NAND nät. Detta för att förstå t.ex. FPGAer.
Analog elektronik är nog alltid bra att kunna, även om mycket hamnar på IC så är det ju diskreta komponenter i denna ic och ofta får man ekvivalensscheman i databladen. Då är det stor hjälp om man förstår grundläggande transistorkopplingar så jag anser att man bör lära sig designa med diskreta komponenter.
Lite OT om skolan:
Ja, det är fullständigt vansinne att alla skall skaffa sig högskolebehörighet. Idag är det ett socialt tvång att alla skall ta gymnasieexamen, därför tvingas omotiverade elever gå där och drälla under stor pina eftersom de också innerst inne känner att det är meningslöst då de inte har en tanke på att läsa vidare. Jag personligen anser att bland det plågsammaste man kan utsätta en människa för är tidskrävande och fullständigt meningslöst arbete.
Avskaffa det sociala gymnasietvånget och återinför riktiga yrkesskolor istället där man kan få lära sig riktiga yrken efter 9an.
Sodjan: "så vitt jag kan bedöma, klarat sig alldeles utmärkt." Jepp, instämmer och kan tillägga att jag känner några som genomled hela gymnasiet med knappa betyd och ännu sämre intresse för att till sist klara sig utmärkt utan sin utbildning.
Johan.o: Föruttnelsen har börjat nå hit också. Pratar man med lärarna kryper det fram att de gör lättare tentor för varje år och att de stryker mer av kurserna eftersom studenterna idag är sämre än för 20 år sen. Jag vet speciellt en lärare som _vägrat_ att sänka kraven, han har samma kurs med samma tenta som för 30 år sen och numera ligger kuggprocentern på 75% ungefär.
Felet ligger inte enbart i gymnasiet utan hela vägen ner från grundskolan.
Högstadiet i synnerhet liknar mer en krigszon än nåt annat. Lärarna får vara glada så länge eleverna inte kastar saker på dom. Läraren är jättenöjd om alla sitter på sin plats och åtminståne inte skriker för full hals. Att arbeta skulle inte många lärare drömma om att kräva av sina högstadieelever. Åtminståne var det så när jag gick på högstadiet för 10 år sen, för all del på ett av sveriges sämsta skolor (sett ur medelbetyg och avhopp).
Bland de största vansinnestänken som finns nu anser jag är
*Alla skall jobba i sin egen takt
*Alla skall gå i samma klass, dvs även lilla pelle med damp som är oförmögen att sitta still och vara tyst.
*De äldre eleverna skall hjälpa de yngre
*Obefintlig diciplin. (De flesta gillar inte skola vid 7 års ålder, om alla andra stojjar runt, varför skulle inte jag göra det då?)
Några enkla saker jag tror skulle förbättra resultaten avsevärt på låg och mellanstadiet och i viss mån även högstadiet.
*Kasta ut elever som inte kan vara tysta och dela ut kvarsittning sen. (De flesta jobbar om det är tyst, då det är tråkigare att sitta still och stirra framåt än att räkna sina tal)
*Kvarsittning varje fredag för de som ligger efter planeringen. (jag vet en lärare som körde denna variant i en mellanstadieklass och efter 3 fredagar var samtliga elever i fas med planeringen resten av terminen)
*Specialklasser för de som inte kan lära sig i samma takt som det stora flertalet.
Väldigt OT men än då.
Jag har en helta annan bild av F-6. Den bilden jag har är att dom flesta elever tycker skolan är rolig under denna perioden. 7-9 är det dock många som tycker skolan är tråkig vilket själv klart inte är bra.
Hört föräldrar som säger att det är för stökigt i skolan idag men i den klassen där just deras barn går är det jätte bra och lugnt. Tror det finns en bild av skolan här som inte riktigt stämmer med verkligheten.
Att stänga ute eller kvarsitta barn efterskolan tror jag inte alls på.
För att komma tillbaks lite till ämmnet.
Jag håller med dom flesta här om att grunderan är väldigt viktiga även mcu kopplingar kräver ju endel kringkomponenter så som förstärkare, spänningsmatning också vidare.
Jag har en helta annan bild av F-6. Den bilden jag har är att dom flesta elever tycker skolan är rolig under denna perioden. 7-9 är det dock många som tycker skolan är tråkig vilket själv klart inte är bra.
Hört föräldrar som säger att det är för stökigt i skolan idag men i den klassen där just deras barn går är det jätte bra och lugnt. Tror det finns en bild av skolan här som inte riktigt stämmer med verkligheten.
Att stänga ute eller kvarsitta barn efterskolan tror jag inte alls på.
För att komma tillbaks lite till ämmnet.
Jag håller med dom flesta här om att grunderan är väldigt viktiga även mcu kopplingar kräver ju endel kringkomponenter så som förstärkare, spänningsmatning också vidare.
Mer OT från mig.
När jag gick i lågstadiet så fick de som inte hunnit klart för dagen sitta kvar och jobba klart.
Visst det var ju lite tråkigt att sitta kvar,
men åt andra sidan så kom ingen efter.. i efterhand tycker jag det var bra.
Min lågstadie till högstadie-skolgång var lung, gick på bra skolor i
sk "pluggklasser".
Men när jag började elprogrammet var det tvärt om..
En bild som inte stämmer?
jag kan förklara hur illa det kan se ut om du vill.
Varit där, sett det med egna ögon..
På gymnasiet tycker jag man kan slänga ut folk som inte sköter sig under
reglerade former, sitter man och stör gång på gång, då kan man lika väl sitta utanför och pladdra istället för att förstöra för de som vill lära sig.
Jag tror att bygg, el mfl är bland de värsta programmen vad gäller ordning och reda mm..
Man gör ingen en björtjänst genom att dalta, tvärt om.
Folk behöver få ta ansvar, det får folk att växa med uppgiften.
Missbrukar man det förtroende man fått så måste det ha påföljd.
Det är så det fungerar i verkligheten. Folk ska faktiskt ut i arbetslivet senare.. Då kan man inte komma försent,
eller sitta och pladdra när chefen/arbetsledaren har genomgång..
När jag gick i lågstadiet så fick de som inte hunnit klart för dagen sitta kvar och jobba klart.
Visst det var ju lite tråkigt att sitta kvar,
men åt andra sidan så kom ingen efter.. i efterhand tycker jag det var bra.
Min lågstadie till högstadie-skolgång var lung, gick på bra skolor i
sk "pluggklasser".
Men när jag började elprogrammet var det tvärt om..
En bild som inte stämmer?
jag kan förklara hur illa det kan se ut om du vill.
Varit där, sett det med egna ögon..
På gymnasiet tycker jag man kan slänga ut folk som inte sköter sig under
reglerade former, sitter man och stör gång på gång, då kan man lika väl sitta utanför och pladdra istället för att förstöra för de som vill lära sig.
Jag tror att bygg, el mfl är bland de värsta programmen vad gäller ordning och reda mm..
Man gör ingen en björtjänst genom att dalta, tvärt om.
Folk behöver få ta ansvar, det får folk att växa med uppgiften.
Missbrukar man det förtroende man fått så måste det ha påföljd.
Det är så det fungerar i verkligheten. Folk ska faktiskt ut i arbetslivet senare.. Då kan man inte komma försent,
eller sitta och pladdra när chefen/arbetsledaren har genomgång..
en svårighet är att möjligheterna växer lavinartat,
har en trevlig bok från början av 1900talet, 600 sidor täckte allt som då annvändes med utförliga förklaringar och hur man räknade ut vad dom kunde då, inte helt sant men hur mycket skulle inte behövas för dagens prylar?
det kommer alltid bli en minskning i alla delar när något nytt kommer in
vem tar upp rörberäkningar i dagens läge? inte skolorna i varje fall
däremot så behövs en hygglig baskunskap innan man kan börja konstruera saker, att bygga efter andras ritningar är inte samma sak
sen tycker jag att gapet mellan allmänkunskap och normal appareten har ökat enormt
säg på 60talet kunde nästan vem som helst lära sig att felsöka en tv eller radio
hur många kan göra en korrekt felsökning på en µproccesor styrd sak idag?
att köra baklänges och kolla upp hur en sak fuingerar utifrån prylen utan ritningar, det är nog inte många som orkar göra det
har en trevlig bok från början av 1900talet, 600 sidor täckte allt som då annvändes med utförliga förklaringar och hur man räknade ut vad dom kunde då, inte helt sant men hur mycket skulle inte behövas för dagens prylar?
det kommer alltid bli en minskning i alla delar när något nytt kommer in
vem tar upp rörberäkningar i dagens läge? inte skolorna i varje fall
däremot så behövs en hygglig baskunskap innan man kan börja konstruera saker, att bygga efter andras ritningar är inte samma sak
sen tycker jag att gapet mellan allmänkunskap och normal appareten har ökat enormt
säg på 60talet kunde nästan vem som helst lära sig att felsöka en tv eller radio
hur många kan göra en korrekt felsökning på en µproccesor styrd sak idag?
att köra baklänges och kolla upp hur en sak fuingerar utifrån prylen utan ritningar, det är nog inte många som orkar göra det
-
bengt-re
- EF Sponsor
- Inlägg: 4829
- Blev medlem: 4 april 2005, 16:18:59
- Skype: bengt-re
- Ort: Söder om söder
- Kontakt:
Med risk att upprepa vad någon redan sagt, så visst tusan är grunderna viktiga! Logiken fastnar om man lär sig digitaltekniken på det gamla hederliga sättet och när det gäller analogteknik så måste man nästan lära sig grunderna för att kunna utnyttja effektivt alla specialchip som finns idag. Sen att jag iofs tycker att det är lite onödigt att lära sig räkna på GE och GC steg är en annan sak. Skall man sedan ge sig i i HF-världen så behöver man också lära sig fysiken och även matematiken väl för att kunna förstå vad som händer. Analogiteknik i HF-sammanhang är nog det som är absoult svårast att lära sig, speciellt som man måste lära sig mättekniken samtidigt hand i hand med att man lär sig hur saker fungerar och mätteknik i HF-sammanhang är tyvärr rätt knepigt med många felkällor och lätt att man med sina mätningar påverkar resultatet.
ClasseMan: Jag utnyttjar min rätt att inte hålla med :)
Bengt: Fördelen att räkna på GE och GC steg är 1) Det är enkelt, 2) Samma princip kan användas på svårare uppgifter. Därför tycker jag att det kan vara vettigt ändå även om själva kopplingen inte används så ofta.
Edit: Egentligen är det ju inte riktigt sant att de inte används. GC är ju mer eller mindre samma emitterföljare som används i många slutsteg på utgången, och GE är bara lite modifikation den koppling som ofta sitter som spänningsförstärkare i standarsslutsteg...
Bengt: Fördelen att räkna på GE och GC steg är 1) Det är enkelt, 2) Samma princip kan användas på svårare uppgifter. Därför tycker jag att det kan vara vettigt ändå även om själva kopplingen inte används så ofta.
Edit: Egentligen är det ju inte riktigt sant att de inte används. GC är ju mer eller mindre samma emitterföljare som används i många slutsteg på utgången, och GE är bara lite modifikation den koppling som ofta sitter som spänningsförstärkare i standarsslutsteg...
-
bengt-re
- EF Sponsor
- Inlägg: 4829
- Blev medlem: 4 april 2005, 16:18:59
- Skype: bengt-re
- Ort: Söder om söder
- Kontakt:
Sant så sant, men när jag på en begränsad timplan försökte lära ut analogteknik så valde jag att fokusera på strömförsörjning istället då jag tyckte att det gav en bra bild av transistorers arbetssätt och sedan tämligen naturligt gick spinna vidare till icke linjära strömförsörjningar. Ett lite psykologiskt misstag dock att lära ut växelströmläran och lära stackarna att räkna på det och sedan rycka under fötterna för dem med att använda reaktiva komponenter med ickesinus...
Jo, på gymnasienivå är det nog ingen bra ide att börja prata om transienter då de små liven inte har nån koll på diffekvationer.
jw går ju bra däremot, även om de ej läst komplexa tal så kan det funka bra ändå.
Nånting jag tycker är viktigt är att ta upp småsignalscheman, och verkligen förklara hur enkelt det är egentligen :).
Minns när jag läste elektronik på gynasiet och läraren började tjata om signalmodeller av transistoer och bara gav en bild av alla motstånden och strömkällorna. Jag fattade verkligen ingenting (lärde mig bara att räkna mekaniskt för att klara provet) och kom att hata småsignalsceman i 2-3 år innan en lärare på universitetet förbarmade sig och förklarade att det bara var två enkla steg kombinerade, Linjärisering och superposition.
Låt gärna de små liven räkna lite med superposition på enkla linjära motståndsnät och låt de gärna linjärisera både dioder och transistorer. Efter det kommer de aldrig att tycka att det är nåt konstigt igen.
jw går ju bra däremot, även om de ej läst komplexa tal så kan det funka bra ändå.
Nånting jag tycker är viktigt är att ta upp småsignalscheman, och verkligen förklara hur enkelt det är egentligen :).
Minns när jag läste elektronik på gynasiet och läraren började tjata om signalmodeller av transistoer och bara gav en bild av alla motstånden och strömkällorna. Jag fattade verkligen ingenting (lärde mig bara att räkna mekaniskt för att klara provet) och kom att hata småsignalsceman i 2-3 år innan en lärare på universitetet förbarmade sig och förklarade att det bara var två enkla steg kombinerade, Linjärisering och superposition.
Låt gärna de små liven räkna lite med superposition på enkla linjära motståndsnät och låt de gärna linjärisera både dioder och transistorer. Efter det kommer de aldrig att tycka att det är nåt konstigt igen.
Ja, det är mycket färre än bara för några år sedan. Detta gäller främst i Lund, men jag tror det återspeglar landet ganska rättvist.henketobbe skrev:menar du att det är få som studerar till elektroingengör?$tiff skrev:Kvantiteten på elektroingenjör-studerande är heller ingen munter siffra.
Man får hoppas att intresset lever kvar på hobbynivå!
anledningen till att jag frågar är att jag senare i livet funderar på att studera till elektroingengör.
Med tanke på läget så tror jag man är mycket värd som examinerad elektroingenjör framöver, åtminstone om man gillar sitt ämne, vilket inte är en självklarhet (längre?).
Vi kanske inte ska köra "skol-tråden" för djupt i botten, men jag skulle
bara vilja tilläga en sak...
Problemen (igentligen inte bara i skolan, utan till stor del i samhället för
övrigt) börjar inte i grundskolan, de början när föräldrar tvingas att lämna
ifrån sig sina barn när de är 1 - 1.5 år gamla. Där bryts den komplicerade
sociala process som skulle ha lätt fram till trygga barn som vet vilka som
alltid stället upp nör det är struligt i skolan (eller i "livet")...
bara vilja tilläga en sak...
Problemen (igentligen inte bara i skolan, utan till stor del i samhället för
övrigt) börjar inte i grundskolan, de början när föräldrar tvingas att lämna
ifrån sig sina barn när de är 1 - 1.5 år gamla. Där bryts den komplicerade
sociala process som skulle ha lätt fram till trygga barn som vet vilka som
alltid stället upp nör det är struligt i skolan (eller i "livet")...
