Avlödningsfläta, varför går det inte?
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Det finns många orsaker till att man aldrig skall använda något annat är korrekta hartsbaserade flussmedel.
En av orsakerna är att kopparn och komponentbenen fräts bort till slut.
En av orsakerna är att kopparn och komponentbenen fräts bort till slut.
- SeniorLemuren
- Inlägg: 8397
- Blev medlem: 26 maj 2009, 12:20:37
- Ort: Kristinehamn
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Just bredvid mig här står en signalgenerator som jag byggde för mer än 30 år sedan. Jag använd samma typ av lödfett till den som jag gör i dag. Kan man tänka sig. Den funkar perfekt än i dag. Den har alltså överlevt ett stort antal moderna datorer som jag haft i min ägo och som gett upp på grund av elektronikfel. Så jag antar att de lödningar jag utfört med lödfett väl har uppfyllt garantikraven.
Jag har även ett urgammalt 5 Mhz oscilloskop som jag byggde från en byggsats som fortfarande fungerar perfekt. Inte det på bilden- Även till det använde jag lödfett.

Jag har även ett urgammalt 5 Mhz oscilloskop som jag byggde från en byggsats som fortfarande fungerar perfekt. Inte det på bilden- Även till det använde jag lödfett.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Senast redigerad av SeniorLemuren 12 november 2016, 21:03:15, redigerad totalt 1 gång.
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Mycket möjligt, men det säger inte att det är korrekt att använda den typen av fluss, snarare att du har haft tur, och undantaget bekräftar regeln.
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Som redan nämnt - det finns många sorter - den jag tänkte på när ordet lödfett på burk var nog den gula burken med zink-klorid då fluss för plåt-lödning är ofta starkare och mer aktiva ämnen för att kunna rensa tjockare oxiderade ytor då det både är salmiak och zinklorid i dessa medans dom med harts som bär-medel är mycket mildare och är det syror så är det ofta organiska syror och är inaktiv när temperaturen är under 100 grader typ.
tvättar man noga efter så är det nog ingen större fara - dock är klor en efterhängsen sak när det gäller att accelerera korrosion och svår att få bort riktigt helt. Därför undviker man klorbaserade fluss inom elektroniken - speciellt i tider där man inte tvättade alls eller senare när det skulle vattentvättas.
tvättar man noga efter så är det nog ingen större fara - dock är klor en efterhängsen sak när det gäller att accelerera korrosion och svår att få bort riktigt helt. Därför undviker man klorbaserade fluss inom elektroniken - speciellt i tider där man inte tvättade alls eller senare när det skulle vattentvättas.
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Angående ursprungsfrågan:
Om du har dragit upp temperaturen till 450 grader så tar det mindre tid för flusset att ånga bort från flätan. Dessutom så borde det ganska kvickt bildas ett lager av oxid på lödspetsen som leder till dålig värmeöverföring.
Om du har hållit på ett tag är nog även flätan förbrukad en bit in på grund av värmeöverföringen.
300-350 grader bör räcka mer än väl.
1. Se till att spetsen (som ska vara så stor som du får plats med. Mer massa är bättre) är blank och klipp bort den förbrukade delen av lödflätan.
2. Lägg lite lödtenn på spetsen och se att det flyter ut på spetsen.
3. Lägg spetsen mot flätan och se att tennet flyter ut i flätan.
4. Tryck spets med lödfläta mot aktuell lödning och se att tennet sugs upp i flätan.
2-4 ska göras rätt kvickt, kanske två sekunder per steg. Detta för att flusset från tennet inte ska hinna ånga bort.
Om du inte har separat fluss kan du tillföra lite lödtenn då det har fluss i tråden.
En bred spets leder i regel värme bättre än en smal, men även en bred spets kan vara kass om den inte är ren och vätt med färskt tenn.
Om du har dragit upp temperaturen till 450 grader så tar det mindre tid för flusset att ånga bort från flätan. Dessutom så borde det ganska kvickt bildas ett lager av oxid på lödspetsen som leder till dålig värmeöverföring.
Om du har hållit på ett tag är nog även flätan förbrukad en bit in på grund av värmeöverföringen.
300-350 grader bör räcka mer än väl.
1. Se till att spetsen (som ska vara så stor som du får plats med. Mer massa är bättre) är blank och klipp bort den förbrukade delen av lödflätan.
2. Lägg lite lödtenn på spetsen och se att det flyter ut på spetsen.
3. Lägg spetsen mot flätan och se att tennet flyter ut i flätan.
4. Tryck spets med lödfläta mot aktuell lödning och se att tennet sugs upp i flätan.
2-4 ska göras rätt kvickt, kanske två sekunder per steg. Detta för att flusset från tennet inte ska hinna ånga bort.
Om du inte har separat fluss kan du tillföra lite lödtenn då det har fluss i tråden.
En bred spets leder i regel värme bättre än en smal, men även en bred spets kan vara kass om den inte är ren och vätt med färskt tenn.
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
OK, nu har jag försökt igen och det gick mycket bättre, jag har förstört originalspetsen som följde med wellern, visste inte om att jag skulle se till att det var tenn på hela tiden, vilket ledde till att spetsen blev kolsvart, jag tog en stålborste och bostade fram det silvriga igen men det ska man tydligen inte göra? Hur som helst köpte jag en ny spets, denna gång en konisk spets. Nu går det utan problem att få flätan att suga.
Men, jag försöker löda på hålmonterade kondensatorer just nu, med flätan så får jag bara bort tennet så att ytan blir precis under kretskortet, får alltså inte bort tennet som är mellan ben och kretskort hela vägen. Kör jag först med tennsuget och avslutar med fläta så går det bra, men jag har förstått att folk använder flätan ensamt även för såna här jobb. Vad gör jag för fel när flätan slutar suga före man fått bort det som ligger i hålet så att säga. Flätan är inte full på tenn på det ställer jag försöker.
Men, jag försöker löda på hålmonterade kondensatorer just nu, med flätan så får jag bara bort tennet så att ytan blir precis under kretskortet, får alltså inte bort tennet som är mellan ben och kretskort hela vägen. Kör jag först med tennsuget och avslutar med fläta så går det bra, men jag har förstått att folk använder flätan ensamt även för såna här jobb. Vad gör jag för fel när flätan slutar suga före man fått bort det som ligger i hålet så att säga. Flätan är inte full på tenn på det ställer jag försöker.
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Tror inte någon lyckas löda bort hålmonterade komponenter utan tennsug, det är i princip omöjligt med genompläterade hål.
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Jamen dåså 
Då ska jag bara finputsa på min teknik nu då. Det jag tycker fungerar bäst nu är att lägga på rejält med lödtenn på befintlig lödning, sen smälta bort det igen med flätan. Och nu ser jag till att hela tiden lägga på nytt tenn på spetsen så den blir inte svart heller

Då ska jag bara finputsa på min teknik nu då. Det jag tycker fungerar bäst nu är att lägga på rejält med lödtenn på befintlig lödning, sen smälta bort det igen med flätan. Och nu ser jag till att hela tiden lägga på nytt tenn på spetsen så den blir inte svart heller

Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Det går men är ingen nybörjarövning - bra med fluss, lödtenn, bra lödflätor i olika storlekar, flera lödpennor med olika storlekar och kan använda samtidigt, och vara beredd att fylla på och börja från början igen... värmeplatta att förvärma objektet inte minst - något som verka var bortglömt idag då det är väldigt skillnad att löda bort på kort med mycket kylande jordplan som håller 60 grader C gentemot en som håller rumstemperatur...
Att användare en avlödare med värmd spets och sug ger allt för ofta havererad krage av en inte allt för van användare och komponenttråden sitter nästan alltid lött emot någon kant i pläteringen efter sugningen ändå - det gäller att veta hur man hanterar situationen så att man inte sliter bort en bra bit av pläteringen i hålet när man försöker få loss komponenten, och då är inte steget så stort att skippa tennsugen helt och bara nöja sig med att suga rent med lödflätor - det är faktiskt väldigt länge sedan jag använde tennsug när jag tänker efter...
Att användare en avlödare med värmd spets och sug ger allt för ofta havererad krage av en inte allt för van användare och komponenttråden sitter nästan alltid lött emot någon kant i pläteringen efter sugningen ändå - det gäller att veta hur man hanterar situationen så att man inte sliter bort en bra bit av pläteringen i hålet när man försöker få loss komponenten, och då är inte steget så stort att skippa tennsugen helt och bara nöja sig med att suga rent med lödflätor - det är faktiskt väldigt länge sedan jag använde tennsug när jag tänker efter...
- GastonDeVille
- EF Sponsor
- Inlägg: 1992
- Blev medlem: 24 oktober 2013, 20:36:07
- Ort: Småland - lite utanför Gränna
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Man ska aldrig använda något som kan skada ytan på lödspetsen. Fuktad svamp kanske sprit. Vanligt papper fungerar bra som slipduk. Kanten på en pappskiva är bra att skrapa av ingrodd skit. Stålborste kan man möjligen använda till nåt i smedjan.SueCia skrev:OK, nu har jag försökt igen och det gick mycket bättre, jag har förstört originalspetsen som följde med wellern, visste inte om att jag skulle se till att det var tenn på hela tiden, vilket ledde till att spetsen blev kolsvart, jag tog en stålborste och bostade fram det silvriga igen men det ska man tydligen inte göra?
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Om du skall återvinna något av det du löder så skall du INTE blanda blyat och blyfritt lod. Blysmitta är inget att leka med.hyperion skrev:mejselformad spets (inte rund spetsig), löd först dit lite extra lödtenn av blyad variant och fluss på flätan. Du ska inte behöva köra så hög temperatur men det blyfria lödtennet som sitter där nu har högre smältpunkt så det är bra att löda dit lite lödtenn med bly i för att sänka smältpunkten.
Även den fuktiga svampen skapar mikrosprickor i beläggningen på lödspetsen, därav är det enda godkända på jobbet att rengöra lödspetsar metaltrassel av mässing. Har man en stor lödkolv med kopparspets så kan man använda sig av stålborste för rengöring, bara den har mässingsborst.GastonDeVille skrev:Man ska aldrig använda något som kan skada ytan på lödspetsen. Fuktad svamp kanske sprit. Vanligt papper fungerar bra som slipduk. Kanten på en pappskiva är bra att skrapa av ingrodd skit. Stålborste kan man möjligen använda till nåt i smedjan.
/// Marcus
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Fast i det här fallet var det inte lite bly, det var mycket bly.
Re: Avlödningsfläta, varför går det inte?
Jag slog i alla skruvar i mitt hus med hammare, står än idag.SeniorLemuren skrev:Just bredvid mig här står en signalgenerator som jag byggde för mer än 30 år sedan. Jag använd samma typ av lödfett till den som jag gör i dag. Kan man tänka sig. Den funkar perfekt än i dag.