Ett exempel på hur jag löste ett dubbelt backup-problem.
Gjorde en gång en radiobaserad datalogger som avläser tre vattenmätare och även har diverse statistisk bearbetning för att avgöra larm-nivåer, max och min-flöde.
Avbrottsfri funktion krävdes då dessa mätare avgör läckage och ska bevaka så att ett vattenmagasin fylls och tappas i lagom takt.
Backup-batteri var nödvändigt men för att få både hängslen och livrem, även batterier kan ju haverera, skulle det vara backup på backupen för att säkra att mätdata fanns i två skilda system.
Det är inga filer utan löpande loggdata och rena räknarvärden som ska säkras.
Loggern drivs via vanlig nätspänning. Som billig backup ifall nätet lägger av valdes ett Nokia telefonbatteri. Det finns ingen egentlig spänningsvakt utan diodlogik sköter varifrån strömmen kommer.
Nätet är lite utsatt så avbrott sker någon gång i månaden där mätarna sitter. Längsta spänningslösa tiden hitintills var två veckor i samband med stormen Gudrun. Miljön är otempererat pumphus men vattnet gör att det aldrig fryser.
Batteriet ska räcka ca 6 månader med radion i spar-läge. Skulle även batterispänningen gå under viss nivå stängs hela systemet ned på ett kontrollerat sätt och mätdata sparas i minnet. I stället startar tre st 1-wire DS2423 räknare/minne som laddas med aktuella mätarställningar innan nedstängning, och därefter fortsätter med enbart räkning av impulser. 1-wire kretsarna drivs separat av ett mini Litium 3 Volt laddbar knappcell (6*2mm) som förmodligen självurladdar mer än vad kretsarna förbrukar så drifttiden är några år.
Batteriet är kopplat direkt till pulsgivarna som aktiverar räknar-kretsarna och efter utförd uppdatering bryts åter spänningen för att få lägsta strömförbrukning. En keramisk kondensator sitter som buffert för att det inte ska bli strömspikar i batteriet när räknarna startar. Keramisk kondensator för minsta läckström.
När nätspänningen återkommer avläses 1-wire minnena av huvudkretsen och dessa minnens uppdatering stängs sedan automatiskt av då de inte längre nås av aktiverande pulser från mätarna. Pulserna omriktas istället till de ordinarie kretsarna. Däremot så refreshas minnena med aktuell mätarställning varje timme i händelse av att ordinarie kretsen skulle tvärdö utan att hinna uppdatera minnena. Uppdatering kunde göras oftare, men vill inte slita på minnet i onödan.
För bägge batterierna är laddningskretsen ytterst primitiv, en röd lysdiod och ett motstånd som begränsar max laddström till c/100 som tas på oreglerade DC-spänningen från nätet, drygt 5 Volt.
Laddningen har fungerat sedan snart 10 år, utan eldsvådor eller explosioner och batteriernas kapacitet tycks inte lida av den låga kontinuerliga laddströmmen.
Bytte batterier som ren säkerhetsåtgärd för några år sedan och testade då de gamla batterierna, och de verkade helt friska.
Behövs lite högre strömmar för backupen och på kortare tid, 100mA eller mer kontinuerligt i typ upp till en timme så finns större laddbara knappceller t.ex. Panasonic LIR2450.
Energitätheten är högre än i superkondensator av motsvarande storlek, så vill man hålla nere komponentstorleken är litium-batteri hyggligt val.
Fördelen med kondensatorn relativt batteri är att den tål högre strömmar och fler laddcyklingar, men nuvarande batterier har på 10 år inte ännu förbrukat en enda cykel av kanske 500 st. Borde minst klara sej ytterligare 5000 år.
Supercap backup för PIC och SD
Re: Supercap backup för PIC och SD
Precis och eftersom prylen skall sitta i båt så har man ju 12V tillgängligt.
Re: Supercap backup för PIC och SD
Japp. Jag har sett den, men jag hade tänkt ngt mera minimalistiskt.
