Hej! Äntligen har jag gjort ett försök att koppla om till kondensatorstart. Min frys är kopplad med flatstift, så jag tog bort PTC-klumpen och T-kopplade den ena ledaren så att den dels direktmatade M-lindningen och dels matade S-lindningen genom den 4uF-kondensator som redan fanns. Den andra ledaren går via "klixon" till C på kompressorn.
Jag provade med 230 V ur vägguttag. Kompressorn startade inte. Den drog max ca 470 W i några sekunder och sedan löste klixon ut. Jag förstår inte vad det beror på, men kanske är kondensatorn för liten. Jag försöker få tag på en 8uF kondensator för att prova igen.
Hur koppla startrelä, kylskåpskompressor?
Re: Hur koppla startrelä, kylskåpskompressor?
Kompressorn har fungerat med startapparaten ??
köp en 8uF motorkonding och prova med den - funkar inte med det, prova 4 + 8 paralellkopplad, fungerar det inte då heller så blir det att fundera på om det är rätt kopplat.
När jag provat på en TL4-kompressor från Danfors så kunde den i stort sett starta mot full tryck @ > 8 bar på utgången med 8 uF-konding och strömmen var inte högre än att den kunde var inkopplad kontinuerligt baserad på förbrukad effekt - sweet-spot var på den ca 6 uF då den drog mindre effekt än att köra utan konding när den väl var startad - nu kunde jag prova detta i en kontrollerad driftläge (den hade pumpat sig till max vakum för att kompressorn var lös enhet) och temperatur och därmed samma lastnivå i som olika testerna.
du har dubbelkollat att du kopplar mot rätt pinnar ???
köp en 8uF motorkonding och prova med den - funkar inte med det, prova 4 + 8 paralellkopplad, fungerar det inte då heller så blir det att fundera på om det är rätt kopplat.
När jag provat på en TL4-kompressor från Danfors så kunde den i stort sett starta mot full tryck @ > 8 bar på utgången med 8 uF-konding och strömmen var inte högre än att den kunde var inkopplad kontinuerligt baserad på förbrukad effekt - sweet-spot var på den ca 6 uF då den drog mindre effekt än att köra utan konding när den väl var startad - nu kunde jag prova detta i en kontrollerad driftläge (den hade pumpat sig till max vakum för att kompressorn var lös enhet) och temperatur och därmed samma lastnivå i som olika testerna.
du har dubbelkollat att du kopplar mot rätt pinnar ???
Re: Hur koppla startrelä, kylskåpskompressor?
Tack för ett snabbt svar. Kompressorn fungerade med startapparaten, men startströmmen var ännu högre än det högsta värde jag får nu. Jag har beställt en 8uF kondensator, som jag förhoppningsvis får i nästa vecka. Jag har kollat att jag kopplat rätt på stiften.
Re: Hur koppla startrelä, kylskåpskompressor?
jo strömmen är ju nära på kortsluten genom startlindingen i en kylskåp med resistiv start - det är skillnaden i resistansen gentemot induktansen för båda lindningarna som ger dom ca 6-8 grader i fasvinkel som skall kicka igång rotorn i några delar av en sekund innan PTC-motståndet blev varm och ströp strömmen till startlindningen.
Danfoss TL4 komressor drog nära 10 ampere i start - med startkonding på 8 uF nere på 3-4 ampere och det var i stort sett strömmen genom run-lindningen som drog den stora strömmen och bara en liten ström genom kondingen och startlindningen - men med dess mycket bättre resulterande fasvinkel av strömmen fick man flera gånger med startmoment än vid resistiv start trots att strömmen genom startlindningen kanske var 1/10-del av strömmen som användes vid resistiv start - dessutom kontinuerlig och klingar inte av inom sekund som med PTC-start.
Danfoss TL4 komressor drog nära 10 ampere i start - med startkonding på 8 uF nere på 3-4 ampere och det var i stort sett strömmen genom run-lindningen som drog den stora strömmen och bara en liten ström genom kondingen och startlindningen - men med dess mycket bättre resulterande fasvinkel av strömmen fick man flera gånger med startmoment än vid resistiv start trots att strömmen genom startlindningen kanske var 1/10-del av strömmen som användes vid resistiv start - dessutom kontinuerlig och klingar inte av inom sekund som med PTC-start.
Re: Hur koppla startrelä, kylskåpskompressor?
Nu har jag fått hem och testat 8uF kondensatorn. Kompressorn startar. Starteffekten varierar mellan 100 och 350W, och drifteffekten har ökat från ca 50W före ombyggnaden till ca 60 W nu. Beror variationen i starteffekt på vilket läge rotorn stannat i?
Maxtemperaturen på kompressorn är ca 32C, och det är 6-7 grader mer än innan ombyggnaden, men det är också varmare i rummet. Kompressorn går med min växelriktare, som troligen inte ger ren sinusvåg. (Den var billig)
Jag har också provat med 8UuF+4uF parallellt. Då blir starteffekten ungefär samma som med 8uF, men drifteffekten ökar till ca 75 W. jag tolkar det som om det är bättre med 8uF.
Det verkar som om mitt problem är löst. Tack för hjälpen.
Maxtemperaturen på kompressorn är ca 32C, och det är 6-7 grader mer än innan ombyggnaden, men det är också varmare i rummet. Kompressorn går med min växelriktare, som troligen inte ger ren sinusvåg. (Den var billig)
Jag har också provat med 8UuF+4uF parallellt. Då blir starteffekten ungefär samma som med 8uF, men drifteffekten ökar till ca 75 W. jag tolkar det som om det är bättre med 8uF.
Det verkar som om mitt problem är löst. Tack för hjälpen.
Re: Hur koppla startrelä, kylskåpskompressor?
När du mäter - prova med eluttaget (och därmed riktig sinus) och en riktig Watt-meter som mäter rätt även på laster med reaktiv ström som https://www.clasohlson.com/se/Elenergim ... /p/36-2897 - på den kan du se VA, Watt och PF (PF = power factor, effektfaktor av förskjutningsström (även kallad cos(fi) ) men också visar hur mycket extra ström/effekt det drar för strömkurvformen (som tex. att bara dra ström vid periodtoppen) som bildas av olinjär last som LED och energilampe-belysning som inte har reaktiv komponent som elmotorer har - för detta behöver man ha riktigt avancera beräkning och det är väldigt många stickpropps-energimätare som inte har det trots väl tilltagen prislapp - men den i länken nämnda har det och överkomlig i pris)
Växelriktare av fyrkantvågmodell kan definitivt försämra driftsituationen och gör att det drar betydligt mer effekt totalt både som förluster i växelriktaren och som övertonsvärmning av spolar och järn i kompressor men i slutända är det ändå hur varm den blir som avgör om lösningen är OK eller inte.
och var växelriktaren billig så är den inte av sinus-modell...
Det finns flertal drift-fall där en sinusväxelriktare tillsammans med förbrukare ger lägre totalförbrukning än en fyrkantvåg-omvandlare med samma förbrukare med på pappret lägre tomgångs-förbrukning än sinusväxelriktare - en klassiker är att driva en bunt energisparlampor/ledbelysning och det är inga små skillnader heller och det beror de stora strömspikarna som sker när polaritet på fyrkantvågen plötsligt ändras till nästa läge (typisk 0V - 250V - 0V - -250V - 0V - 250V... med olika pulsbredd så att genomsnittsspänningen är 230 Volt) och den 'smällen' i ström vid varje växling avsätts till en del i värme hos fyrkanvågslikriktarens transistorer i bryggan och värmer den. det brukar surra och smacka i tex. lampströmbrytare vid på/avslag på oroande sätt när man använder fyrkantvågriktare då strömspikarna vid varje omslag kan vara > 50 Ampere även tiden för strömpulsen räknas i microsekunder och genomsnittströmmen är låg.
Växelriktare av fyrkantvågmodell kan definitivt försämra driftsituationen och gör att det drar betydligt mer effekt totalt både som förluster i växelriktaren och som övertonsvärmning av spolar och järn i kompressor men i slutända är det ändå hur varm den blir som avgör om lösningen är OK eller inte.
och var växelriktaren billig så är den inte av sinus-modell...
Det finns flertal drift-fall där en sinusväxelriktare tillsammans med förbrukare ger lägre totalförbrukning än en fyrkantvåg-omvandlare med samma förbrukare med på pappret lägre tomgångs-förbrukning än sinusväxelriktare - en klassiker är att driva en bunt energisparlampor/ledbelysning och det är inga små skillnader heller och det beror de stora strömspikarna som sker när polaritet på fyrkantvågen plötsligt ändras till nästa läge (typisk 0V - 250V - 0V - -250V - 0V - 250V... med olika pulsbredd så att genomsnittsspänningen är 230 Volt) och den 'smällen' i ström vid varje växling avsätts till en del i värme hos fyrkanvågslikriktarens transistorer i bryggan och värmer den. det brukar surra och smacka i tex. lampströmbrytare vid på/avslag på oroande sätt när man använder fyrkantvågriktare då strömspikarna vid varje omslag kan vara > 50 Ampere även tiden för strömpulsen räknas i microsekunder och genomsnittströmmen är låg.
