Tja, det kan vara så, speciellt för kompakta maskiner med högt effektuttag. De får magnetpolerna så nära varandra att läckfältet ökar.
Effektfaktorn har en viss påverkan på förlusterna, men majoriteten av förlusterna är konstanta med spänningen konstant, så man förlorar inte jättemycket i verkningsgrad. Det brukar kunna vara från 95 till 93 % för riktigt stora maskiner, och 95 till 90 för mindre som man tappar vid dellaster (över 40 %), men det finns normalt ett knä som man skall försöka hålla sig ovanför, där verkningsgraden sjunker ganska markant.
Lite funderingar kring effekfaktor och verkningsgrad
Re: Lite funderingar kring effekfaktor och verkningsgrad
om det bara är 0.6 så ligger kompressorlasten en bit från märklast - vad säger märkplåten för effektfaktor vid märklast ???
äldre elmotorer var de ofta runt 0.7
äldre elmotorer var de ofta runt 0.7
Re: Lite funderingar kring effekfaktor och verkningsgrad
Jo det är ju så med kompressorer, de skall ju funka över ett rätt stort spann, vid märkplåtsdata ligger väl det runt 0,8.
Re: Lite funderingar kring effekfaktor och verkningsgrad
0.8 ger att strömmen ökat ca 1.66 ggr tomgångströmmen när man går upp i märklast
den reaktiva/imaginära strömmen varierar väldigt lite medans reella strömmen är den faktorn som varierar med lastgrad
Varför man gärna håller sig till max 0.71 som effektfaktorn beror på att kopparförlusterna ökar bara till dubbla vid fullast gentemot tomgång medans tillåter man att det går upp till 0.8 så blir värmeutvecklingen i lindningshärvorna nästan 3 ggr högre gentemot tomgång och detta påverkar byggsätt och ledningsdimmensionering för härvorna och därmed platsförbrukning eftersom det är svårt att få bort värme i ganska så massiva ledningsbuntar och metallblock då ytan som kan avge kyla blir inte större. Med aktivt kylda motorer som tex. större kylkompressorer som kyls av inkommande kalla suggas så har man större frihet och kan lasta motorn mera på samma mängd lindninghärva utan att det blir för varmt. - och 'för varmt' här handlar om den tänkta livslängden för motorn då ju varmare den går ju sämre håller den pga. nedbrytning av isolermateria och att koppar ökar i resistans ganska så fort med värme vilket gör att förlusterna ökar ännu mera ju varmare det blir och i sin tur avger ännu mera värme...
den reaktiva/imaginära strömmen varierar väldigt lite medans reella strömmen är den faktorn som varierar med lastgrad
Varför man gärna håller sig till max 0.71 som effektfaktorn beror på att kopparförlusterna ökar bara till dubbla vid fullast gentemot tomgång medans tillåter man att det går upp till 0.8 så blir värmeutvecklingen i lindningshärvorna nästan 3 ggr högre gentemot tomgång och detta påverkar byggsätt och ledningsdimmensionering för härvorna och därmed platsförbrukning eftersom det är svårt att få bort värme i ganska så massiva ledningsbuntar och metallblock då ytan som kan avge kyla blir inte större. Med aktivt kylda motorer som tex. större kylkompressorer som kyls av inkommande kalla suggas så har man större frihet och kan lasta motorn mera på samma mängd lindninghärva utan att det blir för varmt. - och 'för varmt' här handlar om den tänkta livslängden för motorn då ju varmare den går ju sämre håller den pga. nedbrytning av isolermateria och att koppar ökar i resistans ganska så fort med värme vilket gör att förlusterna ökar ännu mera ju varmare det blir och i sin tur avger ännu mera värme...
