Utgångstrafo, skillnad i ljudkvalité

[superx]

Det bör väl gå att jämföra på något kvalikativt sätt?

Utan att ha fysisk tillgång och testa med en specifik förstärkare..

Ja då! Känner du till resistanserna i lindningarna, läckinduktanserna, last och drivande impedans kan man göra en enkel linjär model för detta. Det blir krångligare om man ska ta med förluster i kärnan och kapacitanser, och det är säkert svårt att veta när det börjar spela roll.

[superx]

Mycket av dom problemen vad som hände vid olika impedanser - reella som komplexa skulle lösa av att trafona mäts upp på samma sätt som komponenter inom HF-världen - dvs. göra S-parametrar med S11, S21, S12 och S22 och då kan man i simulatorer få olika effekter beroenden på vad för impedanser som kopplas på generatorsidan (dina rör) och din lastsidan (högtalaren med sin skrynkliga impedanskurva)

Men S-parametrarna bygger väl på matchade impedanser och effekter? Det är lättare att bara mäta upp resistanser i lindningarna, läckinduktanser, samt lindningsförhållande och ömsesidig induktans. Alla dessa mätningar görs med kortslutna eller öppna lindningar, och dessa värden säger exakt samma sak som S-parametrarna, tror jag.

[MiaM]

Det är väl två faktorer som kan påverka basåtergivningen, dels det som redan nämnts generellt hur trafon är byggd i största allmänhet, men också när mättning infaller.

En trafo specad för en viss nedre gränsfrekvens kan i princip köras hur långt nedanför den frekvensen som helst, men med klart lägre spänning.

Gitarrförstärkaren som ska orka 25W vid 70Hz kan alltså återge 20Hz (om än med större förluster) men då mättas den långt innan man kommer upp i den spänning som ungefär motsvarar 25W.


Sidospår: Det finns faktiskt ett fall där den här grejen är användbar, på järnvägen är det rätt praktiskt att kunna använda samma trafo både för att mata in 16kV 16 2/3Hz och 25kV 50Hz. Om jag fattat rätt så kan man fixa stödet för de båda spänningarna genom att växla mellan olika sekundärlindningar. Jag kan ha fattat det fel.

[Mizzarrogh]

Ursäkta off topic, men det var förbaskat snygga byggen i mitt tycke, kan man läsa mer om dem och kanske litet fler bilder någonstans här?
(håller ju också på med ett per projekt omän inte lika sofistikerade kanske just nu... )

[HUGGBÄVERN]

Jag misstänker att "rätt" svar redan avgivits, men en fundering.
Det finns oändligt med parametrar som avgör transformatorns prestanda. Kärnmaterial, hur tunna bladen är och hur de är bladade, hur lindningarna är gjorda, önskad impedans och omsättning .....

Själv väljer jag transformator efter plånbok men läser en och annan recension i olika forum. Ingen av de transformatorer jag köpt har gjort mig ledsen, å andra sidan har jag arbetat med småeffekter (<30W).
Ska man upp i effekt är det mycket järn som gäller. Ska man ha mycket tråd (hög impedans) är ju risken att man tappar diskanten. Osv osv ...

Jag har använd Edcors transformatorer, men också från Danbury (UK), Frag Jan och Röhrentechnik (DE) samt en del kinesiska och så har jag ett par stora Hammondjärn. Just Hammond har väl inte direkt ett världsrykte men de är faktiskt, enligt många utsagor riktigt bra och tävlar gott och väl med Lundahl.

[stoffe]

Jag lånar tråden lite. Denna förstärkare har jag byggt vilket jag även länkat till på sid 1 i denna tråd.

http://web.archive.org/web/200606222200 ... el84_4.gif

Jag använde mig av 8k till 8 ohms tranformatorer till någon gitarrförstärkare på 25-30 watt som jag köpte från GMF i Gävle. Men basen är rätt klen annars låter det bra. Jag har dålig koll på transformatorer, ska man satsa på ett par Hammond eller någon annan sort egentligen? Den där Edcor tranformatorn på 20-20k är ett intressant alternativ oxå! Jag kan även tänka mig att köpa begagnat kan jag tillägga.

[Fuling]

Lite jäktad så jag har inte hunnit läsa alla inlägg men tre snabba synpunkter kan jag bidra med:

* Utgångstrafon är en tydlig flaskhals i en rörförstärkare, här lönar det sig alltid att lägga pengar på bra grejor om man har ambitionen att få ett bra resultat.

* Edcor är i särklass de mest prisvärda utgångstrafos jag har stött på genom åren, och då har jag hunnit testa en hel del. Dock är de i sammanhanget väldigt, väldigt billiga så man kan inte förvänta sig hur mycket som helst av dem.
Jag har mest hållit på med deras små XSE-trafos (okapslade SE-trafos som akostar enstaka hundralappar) om om dem kan jag generellt säga att de låter bra men kan vara en aning tunna i basen, vilket dels förstås beror på att de är fysiskt små men även vad jag förstått på att Edcor kör med ganska stora luftgap i sina SE trafos, de är alltså gjorda för att klara relativt mycket likström utan att kärnan mättas.

* Lundahl är ett givet kort om man vill gå upp några steg i kvalitet från Edcor. Kostar helt andra pengar förstås, men fortfarande inga orimliga summor i stil med vad man får ge för en del japanska och italienska järn. Detaljerade datablad och gott om möjligheter att koppla dem precis som man vill eftersom alla anslutningar är tillgängliga utifrån. Internationellt erkänd kvalitet.

[stoffe]

Jag funderar på att köpa två av dessa

http://www.edcorusa.com/p/429/cxpp25-ms-8k

Som får ersätta mina nuvarande gitarr-utgångstransformatorer. Vore det en lämplig uppgradering?

[HUGGBÄVERN]

Kör med sådana här istället: http://www.edcorusa.com/c/66/gxppseries. CXPP-serien är för hi-fi.

Eller kolla om det HÄR finns något mer gitarrigt.

[stoffe]

Då detta är en hifi förstärkare och jag inte spelar gitarr så borde väl ändå CXPP serien passa? Eller hur menar du föresten?

[xxargs]

Mycket av dom problemen vad som hände vid olika impedanser - reella som komplexa skulle lösa av att trafona mäts upp på samma sätt som komponenter inom HF-världen - dvs. göra S-parametrar med S11, S21, S12 och S22 och då kan man i simulatorer få olika effekter beroenden på vad för impedanser som kopplas på generatorsidan (dina rör) och din lastsidan (högtalaren med sin skrynkliga impedanskurva)

Men S-parametrarna bygger väl på matchade impedanser och effekter? Det är lättare att bara mäta upp resistanser i lindningarna, läckinduktanser, samt lindningsförhållande och ömsesidig induktans. Alla dessa mätningar görs med kortslutna eller öppna lindningar, och dessa värden säger exakt samma sak som S-parametrarna, tror jag.

hmm - missat detta...

S-parametrar skulle vara ganska ointressant om det bara fungerade vid matchade system.

uppmätningen görs förvisso med kända impedanser av reell natur och samma som mätbryggan, men det intressanta kommer när det inte sitter impedansmatchade komponenter som högtalare och ett slutsteg med närmast kortsluten impedans. - och mäter man med tillräckligt många 'portar' så kan man få med sådana saker som kapacitiv överhörning mellan lindningar och obalans av dessa också etc. vilket kan vara intressant om man har bekymmer med brum mm på tex. nättrafos etc.

med S-parameter kan man säga att man beskriver ett komplex nätverks egenskaper utan att beskriva det som diskreta komponenter eller hur som är kopplade sinsemellan - dvs. en svart box som man inte vet hur det ser ut inuti men man vet hur det beter sig vid olika stimulans på dess portar.

Av S-parameterns karaktär kan man med olika optimeringar göra en tänkbar elektrisk nätverk med diskreta komponenter och kanske också transmissionslinjer som beter sig på exakt samma sätt som själva S-parameter och som man sedan kan använda i tex Spice-simulator - men det är en lösning av väldigt många möjliga lösningar - kanske oändligt antal lösningar.

att tex. beskriva ett motstånd så gör man en modell med ett motstånd i serie med induktans (från benens längder) samt en kapacitans tvärs över (benen är kopplade kapacitivt gentemot varandra genom luften) - men att fylla dessa värden för att simulera exakt en fysisk komponent så tar man upp S-parametern för komponenten ifråga och sedan labbar man med modellens värde till den ger exakt samma egenskap som S-parametern i en bryggkoppling över ofta väldigt stort frekvensområde (kanske upp till flera GHz) och sedan med smarta gissningar fylla på egenskaper vid tex DC-ström (0 Hz) som en nätverksnalalysator sällan kan mäta

man gör samma sak på kondingar och drosslar (titta tex på coilcrafts drosslar - dom har både S-parametrar och spice-modell av sina komponenter, och spicemodellerna är byggda med värden från S-parametern)

det är helt klart bra saker men tyvärr inget som analogteknikerna på LF och AF-frekvenser någonsin stöter på i utbildningarna - utan det är först vid högfrekvens och RF som dom här arbetsmetoderna börja användas och det är inget som hindrar att köra detta vid väldigt låga frekvenser heller.

[superx]

Jag håller inte med dig. Det finns många som håller på med LF som vet vad s-parameterar är för något, men de kan ta reda på det de behöver om kretsarna på enklare sätt.

S-parametrar beskriver inte systemet bättre (eller sämre) än t.ex. h-parametrar. S-parametrar är bra för RF för att de mäts utan att man kortsluter saker, och för att de enkelt beskriver saker som "insertion loss". Eftersom detta inte är relevant vid 10kHz kan man lika gärna använda h-parametrar som har enklare kopplingar till spänningar och strömmar, som man antagligen är mer intresserad av. De är lättare att mäta direkt dessutom.

[HUGGBÄVERN]

Då detta är en hifi förstärkare och jag inte spelar gitarr så borde väl ändå CXPP serien passa? Eller hur menar du föresten?

Jag trodde det var en gitarrstärkare du hade. Men då kan du välja en CXPP (eller kolla XPP) eller kolla vanliga trafar från England. Tänkl på att du åker på frakt OCH moms på Edcor-grejjerna.

[stoffe]

Tack för tipsen, hur hittar jag "vanliga" trafos från England?

[HUGGBÄVERN]

http://livinginthepast-audioweb.co.uk/

Se om du kan få kontakt med de här: http://www.vvttransformers.co.uk/
Sowter är himla bra (men dyra): http://www.sowter.co.uk/index.php