Resistansmätare för batteri.

[Icecap]

Men tillbaka till ämnet:
Att göra en sådan mätenhet är inte så svårt. Man måste först och främst se till att vissa krav är uppfyllda:
- AD-omvandlaren har upplösning nog till att mäta den verkliga skillnaden.
- Ingångarna är säkrade mot felpolarisering och överspänning.

Sedan är det egentligen bara att bygga en konstanströmsgenerator, gärna en som kan belasta med olika strömmar, vilken ström styrs av µC'n.

Mätningen går då till så att man kopplar på det hela, µC'n kollar tomgångsspänningen, slår sedan på en låg belastning och ser till att spänningen stabiliseras.
Sedan drar den en del ström medelst en hög belastning en kortare tid, alltmedan den kollar spänningen. Efter en viss (kort) tid slås belastningen av helt och värdet kan räknas ut.

Det finns dock lite problem med detta mätsätt:
- Kabelmotstånd räknas med.
- Kontaktdonmotstånd räknas med
- Har man inte tillräcklig hög upplösning på AD-omvandlaren får man dåliga mätvärden som är utan användning.

Man kan lösa upplösningen med att ha ett styrd offset osv. men ska man ha en vettig mätenhet är det en pilljobb. Helst bör man ha själva mätpunkterna direkt på cellen som ska mätas och belastningen på ledning, då kan man få de korrekta värden men det är ju en fråga om vad man önskar och hur krångligt allt ska vara.

[4kTRB]

Finns en liten guide här om olika sätt att mäta.
http://www.technick.net/public/code/cp_ ... pw2_c09_02

Och här är ett bygge som använder 50Hz pga att det är ett lämpligt värde
om man vill använda ett vanligt AC-visarinstrument.

http://www.seekic.com/circuit_diagram/M ... ESTER.html

[xxargs]

När det gäller Distributionssystem för elnätet, så funkar det inte riktigt så, eftersom man kompenserar för ledningsförluster.

Elnätet har en viss impedans - både resistivt och induktivt (sammanlagda parasitinduktansen på närmaste ort-trafon och nätet bakom trafon) som begränsar strömmen vid kortis så att de inte når oändlig nivå.

Problemet för elektriker som skall skarva ström vidare till uthus mm. är snarare att befintliga ledningarna är så smala och redan innan långa att brytningsvillkoret ofta inte uppfylls och man måste byta hela vägen tillbaka till proppskåpet/elcentralen med grövre kabel - dvs. att säkringarna inte går inom några tiondelar av sekund om bortre ändan skulle kortslutas och då är inre impedansen i kabeldistrubitionsnätet märkbart högt.

Det finns också standarder på detta och för ett 10 ampere uttag enligt EN61000-3-3: så skall impedansen skall vara högst 0.4+j0.25 Ohm i slingan vid 50 Hz och 230 Volt vilket ger ca 480 ampere kortslutningsström och enligt Elfas faktablad för säkringsprofiler ger detta en bryttid på ca 20-30 ms för en 10 ampere trög säkring (C-klass på en microbrytare).

sätter man en 10 meter lång 1.5 kvadrat skarvsladd på befintlig uttaget så tror jag inte att man uppfyller EN61000-3-3 längre...

för 0.4 Ohm resistiv slingimpedans så räcker det med ca 16.7 meter 1.5^2 mm kopparledning från proppskåpet[1] räknat och med 2.5 kvadrat så kommer man knappt 28 meter.

Man kan alltid själv testa detta och sätter man tex en kupevärmare på full effekt (2200 Watt-modell), kontrollera att den drar ca 10 ampere och sjunker polspänningen i vägguttaget/anslutningsuttaget till utrustningen med 4.7 Volt när den är på i jämförelse när den är avstängd så ligger man på gränsen för att klara EN61000-3-3.

Det finns utrustningar (tex värmepumpars kompressorer) som inte garanterar funktion om inte dess 230V-anslutning klarar att ge minst den ström och max spänningsfall som ges enligt EN61000-3-3.

EN61000-3-3 är nämligen impedansen som EMC och olika typer av nätstörningar samt startströmmar, övertons och effektfaktormätningar mm. görs emot för stickproppsansluten utrustning.


[1]
förutsätter att proppskåpet i sin tur är anslutet till mycket grövre kabel mot ort-trafon att dess resistans inte är märkbart i slingan i exemplet, annars måste det också räknas in vilket gör att möjlig längd mellan proppskåp och uttag för en viss koppar-area på kabeln blir kortare

[danei]

Som xxargs påpekade är elnätets "resistans" heltklart märkbar och något man måste ta hänsyn till i vissa fall. Ett alternativt sätt att klara utlösningsvillkoret är att använda ett underspäningsskydd, det är framför att om man matar med elverk det behövs.

[xxargs]

en mycket viktig poäng som Danei nämner:

Elverk har inte strömkapacitet för att leverera ~400 ampere vid kortslutning som en nätansluten stickproppsuttag skall klara om den följer tidigare nämnda EN-standard utan snarare ström för halv till dubbla angivna VA värdet på sin höjd (dvs en 2300 VA-maskin med 10 ampere som maxlast kanske bara kan ge 15, om man har tur 20 ampere vid kortslutning och dessa strömmar klipper inte några 10 A säkringar inom många minuter, ens inom timmar vid en kortis... där gör ett underspänningsskydd som bryter mycket bättre jobb alternativt en strömvakt som bryter ganska precist last strax över 10 ampere efter vissa tidmässiga villkor.

[rikkitikkitavi]

självklart har "vanliga" elnät en högst mätbar impedans och kortslutningsström som mäts i hundratals ampere, inte tusentals.

det går lätt att mäta upp som nämnts. hemma testade jag med en vattenkokare på 1500W. Spänningen sjönk ca 4V .
Det ger en impedans på ca 0,6 ohm och det ger en kortslutningström på ca 400A, högst grovt räknat vid 230V.
Det är el i en modern lägenhet (anno 2003) , allt är avsäkrat till 10A utom spisen som går på trefas 16A.
.

[xxargs]

4.71 Volt spänningsfall vid 10 ampere är gränsen för att klara EN61000-3-3 och din moderna lägenhet har tydligen högre spänningsfall än så.

nu tror jag inte elektrikerna och husbyggarna bygger efter att klara EN61000-3-3 då det förmodligen är helt okänd norm - men borde vara ett krav eftersom det pekar på det som gör riktigt ont om man gör fel och har snålat in för att minska på kostnader - tillräckligt med area på elledningarna...

Det elektrikerna titta på är att klara brytningsvillkoret och jag har något i bakhuvuvudet ~200 ampere i kortslutningsström (för en 10 Ampere uttag) - men det får någon i branschen gärna rätta upp vad som anses 'godkänt' i deras värld.