Vem får göra vad vid byggnation av elskåp/styrsystem?

[blueint]

Jag tycker inte att det är några problem att klamra en skarvsladd på väggen sålänge syftet är temporärt, ligger den på golvet blir den en fara då man kan snubbla på den och det blir svårt att hålla rent runt den.

Elsäkerhetsverket anger det som fast installation. Tror ev domstol går på elsäkerhetsverkets definition vid ev prövning. Hurvida det är vettigt är oväsentligt.

I viss typer av anläggningar/maskiner krävs 3dje-parts kontroll, men det är mycket ovanligt.

Vad tänker du på då? (eller vad rör det sig om för anläggningar/maskiner?)

[TomasL]

Eftersom det int berör mig, har jag aldrig brytt mig om att ta reda på det, men jag kan tänka mig att elektronik för livsuppehållande system, Kärnkraftverk etc kräver till exempel EMC-mätningar av ackrediterat labb, Tryckkärl inom kärnkraft kräver kontroll av ackrediterat organ osv.

[spufuz]

Tusen tack för alla svar!
Min följdfråga blir ju huruvida detta också gäller för reparation/ombyggnation av maskiner?
Är det samma där?

Ang. ce-märkningen och krav på tredje parts godkännande så finns det tydlig specifikation i Maskindirektivet om vilka maskintyper som gäller.
Det ser ut att vara mestadels maskiner som sågar, pressar och andra utrustningar som anses mer "direkt" farliga.

[Nerre]

Det där med ombyggnad och reparation beror lite på... främst vad tillverkaren har sagt.

Formellt sett har tillverkaren, som placerar produkten på marknaden (d.v.s. först erbjuder den till försäljning inom EU), tillverkaransvaret för produkten hela dess livstid. Det gäller även om den repareras. Problemet är att tillverkaren har bara ansvar för produkten om den repareras i enlighet med deras anvisningar. Om den repareras på annat sätt så kan tillverkaren frånsäga sig ansvaret.

Det där var aktuellt för ett par år sen när tillverkare av dialysmaskiner bara godkände att deras egna, svindyra, slangar användes. Sjukhusen köpte in likvärdiga slangar från annan leverantör men vips så blev sjukhusens medicintekniska avdelningar "tillverkare" för den modifierade produkten...


Är det produkter som förut aldrig varit CE-märkta (för att de är så gamla att CE-märkningen inte fanns) så är jag osäker på vad som gäller, men jag tror att den som bygger om dem måste genomgå stora delar av CE-märkningsprocessen.

[svanted]

Elsäkerhetsverket anger det som fast installation. Tror ev domstol går på elsäkerhetsverkets definition vid ev prövning. Hurvida det är vettigt är oväsentligt.

har någonting sådant någonsin dragits inför domstol?
kravet är väl att någonting med personskador ska hända som en konsekvens av att man
"permanentiserat" en skarvsladd, och hur skulle det vara möjligt?
en skarvsladd blir ju inte farligare för att man klammrar den eller lägger den i en ränna...?
så det är otänkbart.
tror åckså att elsäkerhetsverket/elektrikerlobbyn aktar sig för sådana fall...
de vill nog inte riskera att "elsäkerhetsreglerna" i sverige börjar synas offentligt i sömmarna i domstolar..
det kan tillslut innebära att de måste ändras...
så inte kasta sten i glashuset...

[AndLi]

svanted: om du tar din 2x0.75 förlängningsladd och lägger den i en ränna, säg bakom ikeas porösa mdf list, sen kopplar du ditt 3kW (230*13A) värmeelement 10m längre bort. Hur mycket varmar blir då sladden än om du lägger den löst på golvet?

[spufuz]

Nu undrar jag bara var jag får tag i dessa normer eller föreskrifter som talar om exakt hur det ska se ut.
Någon som vet?

[TomasL]

Ta reda på vilka standarder som är harmoniserade med LVD/MD köp dem och bygg därefter

[spufuz]

Tack för info det skall jag göra.
Då är det alltså SIS jag köper standarden i från?

[tecno]

Håll i plånkan när du köper standarder!

[TomasL]

Tack för info det skall jag göra.
Då är det alltså SIS jag köper standarden i från?

Svar ja, men, räkna med att det kostar mellan 1-5k/st, och du behöver nog ett tiotal eller så.

Direktiven kan du tanka ned från arbetsmiljöverket resp energimyndigheten, alternativt nån eu-sida som jag inte kommer ihåg nu

[spufuz]

Jo jag ser att det kostar en del...
Jag hittade handböcker på SEK Svensk Elstandard.
Undrar om dessa skulle ge tillräcklig vägledning??

http://www.elstandard.se/handbok/visa.a ... 1176900351
http://www.elstandard.se/handbok/visa.a ... 1931544574

Saken är den att jag jobbat flera år med underhåll och automation, men aldrig byggt nån maskin för kunds räkning tidigare.
Så man har ju hyfsad koll på hur det "ska se ut", men ska man tillverka och sälja en maskin så måste det vara helt rätt naturligtvis.

[Nerre]

Man behöver nog som sagt var standarderna, men det gäller att ta reda på vilka standarder som är rimliga att köpa. Ett stort problem är att många standarder refererar till andra standarder.

Direktiven är som sagt var offentliga handlingar och det mesta och lite till hittar man i EurLex.
http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm


Jag jobbar ju med provning av medicintekniska prylar. Där är ju "grundstandarden" som gäller EN 60601-1.

Den i sin tur hänvisar ju till en handfull olika standarder för olika saker som kan ingå i en produkt.

t.ex.
EN 60529 för IP-klass
EN 60825-1 för laser

Men sen tillkommer det ju en massa andra standarder.

Dels finns det en massa kollaterala standarder. T.ex.

EN 60601-1-2 som handlar om EMC (och som i sin tur hänvisar till en handfull andra normer, jag jobbar dock inte med EMC så jag har ingen koll där)
EN 60601-1-4 som handlar om mjukvara (och är en process-standard)
sen finns det några som handlar om t.ex. Usability och liknande.

och nu har vi bara börjar skrapa på isberget.

För många typer av medicintekniska produkter finns det så kallade "del 2-standarder". Det finns t.ex. EN 60601-2-30 för icke-invasiva blodtrycksmätare, EN 60601-2-25 för EKG-skrivare (diagnostik), EN 60601-2-27 för EKG-övervakning (intensivvård).

Tittar vi t.ex. på en ventilator, som omfattas av EN 60601-2-12, så hänvisar den till ett gäng olika ISO-standarder för slangar, anslutningar osv. För att inte tala om standarderna för befuktare, kapnometer, oxygenmonitor etc som ofta sitter i en ventilator.


Nu är det väl inte riktigt lika illa för "maskiner", men jag kan tänka mig att man lätt kommer upp i ett dussin standarder om man ska täcka allt.

Det är därför jag brukar säga att det vettigaste är nog att kontakta en konsult som kan hjälpa till. Konsulten kan sprida kostnaderna för standarderna över många kunder. Ska man köpa in för ett enstaka projekt så blir kostnaden för stor.


Sen får vi ju inte glömma att det regelbundet kommer nya tillägg till standarderna eller nya versioner. Ungefär vart femte år brukar det komma en ny version.

[TomasL]

Säkert bra som komplement, en annan sak du måste tänka på är ritningar.

Nerre, jo ett dussin standarder eller fler är ingen ovanlighet

[zeylon]

Eftersom det int berör mig, har jag aldrig brytt mig om att ta reda på det, men jag kan tänka mig att elektronik för livsuppehållande system, Kärnkraftverk etc kräver till exempel EMC-mätningar av ackrediterat labb, Tryckkärl inom kärnkraft kräver kontroll av ackrediterat organ osv.

Att det är ett kärnkraftverk gör inte automatiskt att det är högre krav på allting. Många installationer är helt vanliga prylar som man kan köpa över disk. Det finns ett antal olika klasser (lite olika beroende på anläggningens ålder mm). Delar som ingår i säkerhetssystemen har t.ex. väldigt höga krav där varje enhet ska vara individuellt provad mot diverse specifikationer med ett individuellt protokoll m.m. medan delar som används för icke säkerhetskritisk instrumentering har lite lägre krav där det ofta räcker med intyg från tillverkaren om att modellen uppfyller de krav som ställs.
Detsamma gäller tryckkärl. Reaktortanken med dess ingående delar har man väldigt bra koll på och inspekterar periodiskt medan en tank som används för något icke säkerhetsrelaterat stödsystem är helt vanliga prylar.
Vad som ska tillhöra vilken klass finns specifierat i en klassningslista för varje anläggning där alla system är listade och det är specificerat vilka delar som ska ha vilken klassning när det gäller el, miljö, jordbävningstålighet etc.