Kan någon vara snäll och titta på min tyristorstyrning?

[xxargs]

30V * 30A är 900 Watt och då känns inte en 1200W aggregat vara i allt för fel fönster effektmässigt...

[AndersG]

Det som många glömmer bort är att räkna med olinjariteten i överföringsfunktionen på den styrande delen (tyristordelen och fasvinkelstyrningen) när man dimensionerar sin P(ID)-reglering och om styrsignal i någon del i reglerområdet måste ändras mycket för lite respons på utsignalen så är motkopplingsgraden låg och innebär att systemet får hög förstärkning och hög förstärkning påverkar P(ID)-parametrarna i regleringen och det hela blir då variabelt beroende på överföringsfunktionen på den styrande delen för kraften, lastgraden samt inkopplade lastens dynamiska egenskaper tillsammans.

Nu tror jag att det är vettigast att skrota gamla nätdelen, speciellt med dagens kopparpriser men om jag ändå funderar på teorin bakom så, om jag fattar det rätt, så är ju rampen litet fel eftersom en linjär förskjutning av tändvinkeln inte motsvarar en jämn ökning/minskning av spänningen. Så egentligen borde man ha något annat än en linjär ramp, alternativt ändra så att mätspänningen förstärks olinjärt?

SCR_2014-10-26_19-38-00.jpg

[MiaM]

Ursäkta en kanske dum fråga, men vad har du egentligen för reglering här?

Jag ser bara en inställning av önskat pulsbredsförhållande (RV1) men ingen feedback.


Bonusfråga: Varför reglera på sekundären och inte primären på stora nättrafon?

[AndersG]

Punkt P1 är kopplad på utgången och mäter utspänningen. Dvs denna jämförs med en ramp som är synkron med nätfrekvensen. Om spänningen på P1 sjunker så skjuter tyristorerna tidigare.

Sedan så är det innanmätet från en gammal 24V batteriladdare. Vi återanvände trafo, induktor och tyristorbrygga, mätshunt etc. Den hade det på sekundären, så då har vi det med.

[MiaM]

Aha, då är jag med.


Det har väl ungefär konstaterats att i teorin så är thyristorreglering en jättebra idé, men i praktiken så verkar det inte bli riktigt bra. Jämför att det under minst 25 års tid dykt upp labbaggregat som har thyristorreglering före den vanliga linjärregleringen, men det verkar inte riktigt ha slagit igenom för resultatet blir inte riktigt bra.


Som redan nämnts av andra i tråden så är ju reglerloopen rätt långsam.

Hur styrs stegmotorerna i sig? Går det på något sätt att förutse strömbehovet några millisekunder i förväg? Om det är någon maskin som styrs programmerat så kan kanske någon styrsignal blandas in omkring RV1 för att helt enkelt låta börvärdet öka strax före motorerna förväntas dra mer ström och sjunka strax efter de förväntas dra mer ström?


Hur bra är glättningen i förhållande till önskad utström?


Jag tror att man ska betrakta en thyristorregulator av det här slaget ungefär som en koppling för att kompensera för nätspänningsvariationer och transformatorförluster, men ingen vidare reglering baserad på utgående last.


(... skriver jag och låter lite som ett pekoral...)

[AndersG]

Jo, enda orsaken att det är så är att vi återanvände prylar. Glättningen sker med ett ganska betydande kondensatorbatteri. Tror nog att det är enklast/billigast ifall jag får tag på en till Ericssonnätdel.

[rikkitikkitavi]

Jag tycker iofs att du får en hyggligt linjär respons mellan 40 och 160 graders tändvinkel, dvs 95-15% av utspänningen. Den typen av kurva du har känner jag igen från flödesreglerande ventilers respons. Men vi brukar prata om att utanför 10-90 % öppning fungerar inte reglerventilerna så då får man antingen boosta pumpen och höja trycket (utspänningen) eller strypa med ett fast värde (resistor) - vi läggre nästan aldrig till extra flöde (shuntmotstånd över lasten)

Så kanske du kör utanför det mest linjära området, som Xxargs föreslog.


Tyristorregleringen slog inte genom för stora effekter för att transformatorn behöver överdimensioneras kraftigt och du behöver en ohemul spole som jämnar ut strömpulserna.
Nästan alla större nätaggregat (> 500W) använde sig av denna tekniken ända tills man började bygga switchade nätaggregat.
Som en förregulator fungerar det utmärkt i ett labbagregat under förutsättningen att man kan leva med responstiden är något sämre eftersom det tar tid att höja utspänningen.
Att sänka den går ju utmärkt, det blir bara en transient effektpuls.

Det är klart att om du matar en induktiv last med en pulserande spänning får du allsköns resonanser, och spänningar / strömmar vevar runt och havererar din återkoppling.

DEt du gör med ett switchat nätaggregat är att du flyttar upp störningen, dvs spänningspulserna i frekvens och jämnar ut dem innan du matar på .

Kan du inte glätta mera på din tyristorkoppling?
edit: missade sista meningen i AndersG inlägg.

Ja, i detta fallet hade jag slöat upp återkopplingsslingan så långt det går.

[AndersG]

Tyristorregleringen slog inte genom för stora effekter för att transformatorn behöver överdimensioneras kraftigt och du behöver en ohemul spole som jämnar ut strömpulserna.

Jo, både spole och trafo är sanslöst stora. Det är från en 24V laddare och jag tar ut 24V, men trafon lämnar 50V AC obelastat, borde ändå hamna inom det hyfsat linjära området.